Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Görtz el. Goertz, Georg Heinrich von Schlitz - Görvel Fadersdotter - Görväln - Görz - Gös (flagga) - Gös (fisk) - Gösar - Göschen, Georg Joachim - Göschenen - Gösslunda - Gössäter - Gösta Berlings saga - Göstring (härad) - Göstring (kontrakt) - Göt - Göta (industrisamhälle) - Göta artilleriregemente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Görvel Fadersdotter—Göta artilleriregemente
618
Gös.
olagligt sätt. G. fick t. ex. ej begagna advokat
el. avgiva skriftligt svaromål, ii febr, dömde
kommissionen G. att halshuggas; kroppen skulle
nedgrävas på galgbacken. 19 febr. 1719 gick
domen i verkställighet. Utredningen om G:s
mellan-havande med Kronan tog flera år. Ett
slutgiltigt avgörande i denna fråga kom först 1772, då
hans arvingar (efter någon påtryckning från
Gustav III) tillerkändes över 1 mill. dal. smt, som
G. skulle ha haft att fordra av svenska kronan.
Litt.: K. von Moser, ”Rettung der Ehre und
Unschuld . . . G. H. von Goerz” (1776); H.
Almquist, ”Holstein-Gottorp, Sverige och den
nordiska ligan i den politiska krisen 1713—1714”
(1918); K. J. Hartman, ”Åländska kongressen
och dess förhistoria”, 1—5 (1921—31); Hj.
Lin-deberg, ”G.” (1925); G. Lindeberg, ”Svensk
ekonomisk politik under den görtzka perioden (1941).
Görvel Fadersdotter (d. 1605), se Sparre.
Görväln, fjärd av Mälaren, s. om
Almare-stäket.
Görz [görts], tyska namnet på staden och
prov. Gorizia i Italien.
Gös, mindre flagga, se Flagga.
Gös, Luciope’rca luciope’rca, fisk av a b b o r
r-fiskarnas fam. Kroppen är långsträckt och
kan nå en längd av 1 m. Två ryggfenor finnas,
varav den främre är taggstrålig. Till färgen är
g. gråbrun, mörkare på ryggen och ljusare på
sidorna. Buken är vit. På sidorna finnas mörka
tvärband. G. förekommer i sjöar och vattendrag
på spridda ställen ända upp till Tornedalen men
blott inom låglandsområdet. Den saknas i v.
Europa och är i Finland allmännare än i Sverige.
G. är en utpräglad rovfisk. G. har utmärkt kött
och ansenlig storlek (till 9 kg). G. finnes,
sällsynt, även i ö. skärgården.
Gösar kallas de 4—5 m långa tackj ärnsgaltar,
som vid vallonsmidet förarbetas till mjukt järn.
Göschen [gö’J-], Georg Joachim, tysk
bokhandlare (1752—1828). Han grundläde 1785 i
Leipzig ett bokförlag, som snart blev ett av
Tysklands förnämsta. Förlaget gick 1838 ur
släkten och har flera gånger växlat ägare (köptes
1919 av W. de Gruyter & co.). Adolf Nast, som
1889—96 innehade förlaget, började skriftserien
”Sammlung Göschen” (1,000 bd), som omfattar
koncentrerade framställningar av de mest skilda
vetenskapsområden.
Göschenen [gö’J-], ort i Schweiz, kant. Uri,
1,100 m ö. h. vid Reuss och n. ingången till
Gott-hardstunneln; c:a 900 inv.
Gösslunda, socken i Skaraborgs län, Kållands
härad, på s. delen av Kållands halvö, n. om
Lid
köping; 19,72 km2, 1,231 inv. (1951). Har i ö.,
utmed Kinneviken, bergig skogsmark och v.
därom bördig slätt och spridda berg. 1,203 har åker.
Förortsbebyggelse till Lidköping. Egendomar:
Apelås (Riddarhusets) och Brynåsa. Kyrkan av
sandsten är från omkr. 1100. Ingår i
Sunners-bergs, G., Strö, Rackeby och Skalunda pastorat
i Skara stift, Kållands kontrakt; tillhör
storkommunen N. Kålland.
Gössäter, stationssamhälle i Fullösa sn i
Västergötland.
Gösta Berlings saga, roman (1891) av Selma
Lagerlöf.
Göstring, härad i v. Östergötland, omsluter
i n. Skänninge stad och sträcker sig till Sömmen
i s.; 730,78 km2, 12,047 inv. (1951). Socknar:
Appuna, Hov, Bjälbo, Allhelgona, Järstad,
Högby, Hogstad, Väderstad, Rinna, Åsbo, Blåvik
och Malexander samt Boxholms köping. G.
tillhör Folkungabygdens samt Aska, Dals och
Bobergs domsagor (tingsställen: Mjölby och
Motala), Mjölby, Vadstena samt Kinda och Ydre
fögderier, Göstrings kontrakt (utom Järstad, som
tillhör Gullbergs och Bobergs) av Linköpings
stift.
Göstring, kontrakt i Linköpings stift.
Omfattar 7 pastorat: Skänninge, Allhelgona och
Bjälbo; Ekeby, Rinna och Blåvik; Åsbo; Högby
och Hogstad; Väderstad; Hov och Appuna;
Malexander.
Göt, block, som erhållas, då smält metall
gjutits i metallformar (kokiller) och där stelnat. Ett
g. har oftast formen av en stympad kon med
i regel kvadratiskt el. rektangulärt, i hörnen
avrundat tvärsnitt. Vid tillverkning av stål enl.
de s. k. smältfärskningsmetoderna (martin-,
bes-semer-, degel- och elektrostålprocesserna) gjutes
allt stål, som ej direkt användes för
framställning av stålgjutgods, i kokiller till g., vilka
sedermera mekaniskt bearbetas till färdiga
stålprodukter. Enl. dessa metoder i smält form
framställt stål benämnes därför med en gemensam
beteckning götstål el. götmetall.
Vanliga dimensioner på svenska stål-g. äro 250—
400 mm i fyrkant (1 o-tums—16-tums-g.) och
1—1 V2 m längd med en vikt av V2—2 ton. G.
för grov plåt och grovt smide göres i Sverige
i enhetsvikter upp till 30 ton och däröver. Vid
massproducerande stålverk i utlandet äro
g.-vikter om 3—5 ton vanliga, och man går för
speciella ändamål, t. ex. smidning av propelleraxlar
för krigsfartyg o. dyl., ända upp till 200 tons
vikt, d. v. s. till en stålvolym i ett stycke av
inemot 25 m3.
Göta, industrisamhälle inom Lilla Edets
Köpings omr. i Västergötland, vid Götaälv och
Löd-öse—Lilla Edets järnväg; 630 inv., därav c:a 100
inom Tunge sn. S u 1 f i t-a b. Göta, grundat
1905, med ett aktiekapital av 4 mkr och c:a 440
arb., äger här sulfit- och sulfitspritfabrik.
Bolaget, som även idkar jordbruk, skogshantering
och rederirörelse, är dotterbolag till Uddeholms
ab. Lilla Edets ångbryggeri tillhör ab. Pripp &
Lyckholm.
Göta artilleriregemente, A 2, Göteborg, leder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
