Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göta artilleriregemente - Göra flygflottilj, F 9 - Götafors - Göta hovrätt - Göta ingenjörkår, Ing2 - Göta kanal - Götala - Götaland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Göta flygflottilj—Götaland
620
Längdprofil av Göta kanal.
sitt ursprung till det 1689 bildade Artillerireg.
1794 uppdelades detta i 4 mindre reg., varibland
G., som skulle sammansättas av
art.-kompanierna i Göteborg, Karlstad och Jönköping samt art.
i Eda Skans. Det benämndes 1894—1904 Första
G. Urspr. och till 1830 omfattade G. såväl
fältsom fästnings- och belägringsart. G:s kaserner,
som urspr. lågo på Otterhällan, mitt inne i
Göteborgs stad, äro sedan 1895 belägna vid Kviberg.
Från 1865 till slutet av 1880-talet ha övningar
och skjutningar ägt rum på Tånga hed vid
Vår-gårda; reg:s skjutfält finns nu vid Remm ene.
Reg. är ett fältart.-reg. och tillhör 3:e militäromr.
Göta flygflottilj, F 9, Säve, Göteborg,
jaktflottilj, uppsatt genom beslut av 1940 års
vårriksdag.
Götafors, samhälle i Byarums sn i Småland.
Göta hovrätt, se Hovrätt.
Göta ingenjörkår, Ing 2, Eksjö. 1871 års
riksdag beslöt, att en sappörbataljon skulle
uppsättas och förläggas till Karlsborg. Genom 1892
års härordning ändrades namnet till Göta
ingenjörbataljon; samtidigt tillkom ett parkkompani
för krigsbromateriels handhavande. 1901 års
härordning medförde ytterligare utvidgning,
varjämte namnet nu blev G. Vid kåren bedrives
sedan 1936 jämväl utbildning i järnvägstjänst. G.
är sedan 1928 förlagd i förutv. Smålands
husarregis kaserner och tillhör 1 :a militäromr.
Göta kanal, Sveriges längsta kanalanläggning,
förenar Östersjön vid Slätbaken med sjöarna
Vättern och Vänern samt bildar, tills, m.
Troll-hätte kanal och Göta älv, en vattenväg mellan
rikets ö. och v. kust. Tanken att åstadkomma
denna förbindelse är gammal; redan biskop
Brask och Gustav I umgingos med planer på
en sådan anläggning. Senare regenter hade sin
uppmärksamhet särskilt riktad på Göta älvs
segelbarhet, men sedan den direkta förbindelsen
mellan Vänern och Kattegatt 1800 fullbordats,
upptogs ånyo tanken på kanalarbetets fortsättning
genom Västergötland och Östergötland. Äran av
att ha genomfört detta för sin tid synnerligen
betydande företag tillkommer i främsta rummet
frih. Baltzar von Plåten, som efter ett energiskt
arbete lyckades få ständerna att 1809 godkänna
ett förslag till kanalbygge. Kanalens
västgöta-linje, Vänern—Vättern, invigdes 1822 och
öst-götalinjen, Vättern—Slätbaken, 1832.
Byggnads-kostnaderna uppgingo till c:a 13,4 mkr. — G.
från Mem vid Slätbaken till Sjötorp vid Vänern
utgör en vattenväg av 190,5 km, därav omkr. 87
km grävd eller sprängd kanal samt resten
segelled genom sjöarna Asplången, Roxen, Boren,
Vättern, Bottensjön och Viken. Med hänsyn till
isförhållanden och reparationsarbeten hålles G.
stängd i genomsnitt 4 mån. under vinterhalvåret.
— G. äges av Göta kanalbolag, Motala,
vars aktiekapital uppgår till 5,151,300 kr,
fördelade på två serier aktier. Bolaget bildades
1810. Benämningen Göta kanalverk
förekommer även men avser vanl. själva
förvaltningsapparaten. Ordf, i styrelsen (direktionen)
utses av K. m:t, och av de övriga fyra
styrelseled. utses en av fullmäktige i Riksbanken och
Riksgäldskontoret. Staten äger dock inga
aktier i företaget men lämnade å andra sidan
avsevärda ekonomiska bidrag till G:s byggande i
form av kontanta medel, arbetskraft från
kommenderad militär och upplåtelse för all framtid
av stora skogsområden. 1947 passerades G. av
2,791 fartyg och pråmar om tills. 209,000
nettoton. Trafiknedgången återspeglas i bolagets
ekonomiska resultat; 1947 lämnade kanaltrafiken ett
underskott av 200,000 kr, vilket kunde täckas
endast genom avkastningen av bolagets skogar och
fastigheter. — Litt: S. E. Bring m. fl., ”G:s
historia” (1922—30).
Götala, kronoegendom inom Skara stads omr.
Götaland, ”götarnas land”, under medeltiden
uppkommen beteckning för landet ”sunnanskogs”
(d. v. s. söder om Kolmården, Tylöskogen och
Kanalbåt på ingående i Bergs slussar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
