Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs botaniska trädgård - Göteborgs Dagblad - Göteborgs domprosteris kontrakt - Göteborgs enskilda gymnasium för blivande präster - Göteborgs handelshögskola - Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT) - Göteborgs högskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637 Göteborgs Dagblad—Göteborgs högskola 638
gård för olika trakters fjällfloror, varjämte rum
beretts för större grupper av prydnadsväxter.
Till trädgården höra växthus, prefektbostad m. m.
ävensom en inst.-byggnad, uppförd 1924—26, till
vilken bl. a. de botaniska samlingarna från
Göteborgs museum överförts. 1936 tillkom en
her-barieflygel. Sedan 1924 utger G. en tidskr.,
Meddelanden från G.
Göteborgs Dagblad, se Göteborgs Aftonblad.
Göteborgs domprosteris kontrakt i
Göteborgs stift omfattar 7 pastorat: Göteborgs
Gus-tavi el. domkyrkof örs.; Göteborgs Kristine förs.;
Göteborgs Tyska förs.; Göteborgs Vasa förs.;
Göteborgs Johannebergs förs.; Göteborgs Haga
förs.; Lundby förs.
Göteborgs enskilda gymnasium för blivande
präster grundades 1924 i syfte att på 6 år föra
fram till studentexamen och har sedan 1932
di-missionsrätt. Det ledes av en styrelse, utsedd av
Kyrkliga förbundet för evang.-luthersk tro.
Gymnasiet har intet statsunderstöd utan
finansieras av frivilliga gåvor.
Göteborgs handelshögskola, se
Handelsunder-visning.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning
(förk. GHT), daglig liberal morgontidning i
Göteborg, uppsatt 1832 av bokhållaren Måns
Prytz. Tidningen var till en början avsedd
endast för handels- och sjöfartsnotiser men
inrymde småningom även politiska artiklar. Prytz
kvarstod som huvudintressent i företaget till
1848, då han sålde tidningen till J. Sand v all,
vilken våren 1851 lämnade landet. Efter en tids
interregnum fick G. 1852 en ny huvudredaktör i
S. A. Hedlund, som i hög grad satte sin
prägel på tidningen och lyfte den till ett av landets
allra främsta organ. Hedlund var huvudred,
ända till sin död (1900), då han efterträddes av
sin brorson Henrik Hedlund, som 1917
efterträddes av Torgny Segerstedt. Vid
dennes död 1945 blev Knut Petersson
huvudred.
Tidningens färg var från början avgjort
liberal. Under 1850- och 1860-talen stod den i
främsta ledet bland kämparna för en
representationsreform, stred ivrigt för främmande
trosbekän-nares likställighet med andra svenska
medborgare och intog i tullfrågorna en starkt
framskjuten frihandelsställning. Under 1870- och
1880-talen stod den Lantmannapartiet (och efter
dess klyvning Gamla lantmannapartiet) nära och
bekämpande införandet av det nya tullsystemet.
Efter Liberala samlingspartiets tillkomst anslöt
den sig i allt väsentligt till dess program. Dess
utpräglade försvarsvänlighet försatte den dock
tidtals i en viss särställning inom partiet. Detta
gäller framför allt tiden efter 1917, då T.
Segerstedt övertog ledningen av företaget. Under
1930-talet och till sin död bekämpade denne
lidelsefullt och outtröttligt alla yttringar av
nazismens anda och fördömde under krigsåren
skarpt varje eftergift mot Hitlers Tyskland.
1940—42 beslagtogs tidn. 8 ggr, varjämte en
husundersökning — efter anonym angivelse —
gjordes på tidn:s Stockholms-red. G., som 1948
ändrade sin utgivningstid från middagen till
morgonen, har bibehållit och utvecklat sin egen
typ, därvid främst eftersträvande sensationsfri
pålitlighet i nyhetsanskaffningen samt nära
kontakt med kulturlivets och världspolitikens
företeelser. Bland icke-redaktionella medarbetare
märkas A. Blanck, Mia Leche-Löfgren, S.
Lönborg, Hans Pettersson, A. L. Romdahl, T. T :son
Segerstedt, C. Skottsberg, A. öme m. fl. —
Bland G:s forna och nuv. fasta medarbetare
märkas C. M. Ekbohrn (1844—50), Viktor
Rydberg (1848—50 och 1855—76), tidn:s
”flygande korrespondent” M. Rubenson (1865—
99), K. Warburg (1877—1918), Alfred Jensen
(1884—92), A. Brunius (1918—24), E.
Wetter-gren (1924—28), J. Rabe (1918—27), F.
Henriksson (1899—1919), G. Siösteen (1897—1939),
Sigurd Hansson (1901—09 och 1913—41), C. T.
Holmström (1911—46), A. E. Jacobsson (fr.
1917), B. Baeckström (fr. 1919), C. R. Pokorny
(fr. 1920), H. Söderhjelm (fr. 1923), A. Beijer
(1924—26 och fr. 1928), C. Krantz (fr. 1925),
Gunhild Bergh (fr. 1930), H. Sandblad (fr. 1947)
och H. Wigforss (2:e red. sedan 1945). — G.
äges av Göteborgs handelstidnings
a b. Bolaget utgav 1896—1946 varannandagstidn.
Handelstidningens veckoblad, 1932—40
Morgontidningen och utger sedan 1902
Göteborgs-Tid-ningen. I bolagets tjänst äro c:a 540 personer
fast anställda.
Göteborgs högskola. Tanken på en högskola
i Göteborg, länge diskuterad, blev aktuell på
1880-talet genom ett par större donationer (av
F. Lundgren och E. Magnus). S. A. Hedlund
m. fl. ivrade för en ”fri högskola”, andra för en
handelshögskola med humanistisk utbyggnad, men
båda partierna fingo vika, då vid en ny donation
av D. Carnegie (500,000 kr.) det villkoret var
fäst, att en fakultet av samma art som
universitetens skulle upprättas, ett villkor, som
inspirerats av Carnegies kompanjon Oscar Ekman och
dennes rådgivare Sigfrid Wieselgren.
Stadsfullmäktige beslöto i enlighet härmed 10 nov. 1887,
och statuterna, enligt vilka högskolans uppgift
är ”att meddela vetenskaplig undervisning och
befordra vetenskaplig forskning”, stadfästes av
K.m:t 5 april 1889. Efter en donation av O.
Ekman om 200,000 kr. kunde Göteborgs högskola
öppnas 15 sept. 1891. Ytterligare ett flertal
större donationer ha sedan gjorts, bl. a. av O.
Ekman, som skänkt högskolans byggnad,
uppförd efter ritningar av arkitekterna E. Hahr
och E. Torulf samt invigd 1907. I den mån
kostnaderna för G:s drift icke täckas av
avkastning från fonderna, svarar staten från 1949
för huvudparten av dem. Styrelsen för G.
består numera av 10 led.: ordf, och 3 led.
förordnade av K.m:t, 3 led. valda av
stadsfullmäktige, 2 av kulturella inst. samt G:s rektor.
Sedan 1894 har G. stått under universitetskanslerns
överinseende. — Vid sitt öppnande hade G. 7
professurer; numera är antalet 18. De omfatta
de ämnen, som vanl. tillhöra en humanistisk
fakultet, och därjämte nationalekonomi och
sociologi, geografi, oceanografi och botanik (forsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
