Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs-Posten - Göteborgs sjöfartsmuseum, Sjöfartsmuseet i Göteborg - Göteborgs sparbank - Göteborgsspelen el. Sveriges idrottsspel i Göteborg - Göteborgs stadsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Göteborgs sjöfartsmuseum—Göteborgs stadsbibliotek
646
Göteborg. I dec. 1858 grundade boktryckaren D.
F. Bonnier den nuv. G. G:s första fasta
medarbetare voro med. kand. K. Lindberg, red. och
ansvarig utgivare, samt Aron Jonasson. 1873
övergick tidningen till ett aktiebolag samt fick
fil. dr F. Åkerblom till ansvarig utgivare och
red. I den inre politiken först moderatliberal,
intog tidningen under Åkerbloms ledning en mera
åt höger lutande, bestämd hållning mot
Lantmannapartiet. Under dennes tid hörde till
tidningens medarb. bl. a. Harald Hjärne
(utrikes-red. 1873—74), A. O. Wallenberg och Rudolf
Kjellén. I juni 1896 övertogs G. av ett nybildat
bolag, som gav tidn. vänsterfärg. Red. blev V.
Södergren. 1904 inköptes G. av E. Alkman,
under vilkens ledning G. blev ett av de ledande
frisinnade organen. Efter en i april 1926
företagen rekonstruktion av bolaget efterträddes
Alkman av Harry Hjörne, som fortsatt sin
föregångares politiska linje; tidn. står Folkpartiet
nära men hävdar en viss självständighet.
Under Hjörnes ledning har G. på ett enastående
sätt utvecklats och är numera näst efter Dagens
Nyheter landets största tidn. med en uppl. på
över 220,000 ex. Dess spridningsområde är v.
Sverige. 1903 fick G. en söndagsbilaga,
Söndagen, senare ersatt av en modernt uppställd,
illustrerad bilaga, G:s lördagsbilaga, och 1905
bilagan V. Sveriges lantmannatidning.
Göteborgs sjöfartsmuseum, numera off.
Sjöfartsmuseet i Göteborg, grunda
-des 1913 av Nautiska föreningen i Göteborg samt
övertogs 1917 av den för ändamålet bildade
föreningen Göteborgs sjöfartsmuseum, som s. å. av
skeppsredaren Werner Lundqvist erhöll en
donation på 100,000 kr. Till Göteborgs stad
donerade 1918 det broströmska familj ebol aget,
Ång-fartygs-ab. Tirfing, på initiativ av skeppsredaren
Dan Broström 1 mkr för uppförande av en
mu-seibyggnad. Sedan Göteborgs stad 1918
upplåtit fri tomt för museet i den s. k. Gamla
Varvsparken vid Stigbergstorget, påbörjades arbetet
med museibyggnadens uppförande 1930 efter
ritningar av arkitekt Karl M. Bengtsson.
Byggnadsarbetet slutfördes 1932. Sjöfartsmuseet inrym-
Göteborgs sjöfartsmuseum.
mer följ, huvudavdelningar: sjöfart,
skeppsbygge-ri, oceanografi, flygtrafik, fiske och akvarium.
I G. har även Göteborgs högsk. lokaler för sin
geografiska inst. Den invid byggnaden stående
kampanilen har bekostats av Nationalfonden för
sjökrigets offer som ett minnesmärke över under
1 :a världskriget fallna svenska sjömän.
Sjömans-tornet, som jämväl ritats av arkitekt Bengtsson,
krönes med en bronsskulptur, ”Kvinna vid
havet”, utförd av konstnären Ivar Johnsson.
Göteborgs sparbank, Sveriges äldsta
sparbank, grundades 1820 på initiativ av den från
Stettin inflyttade köpmannen Eduard
Luden-dorff. G. är till storleken den 3:e i ordningen av
landets enskilda sparbanker. 1943 övertog G.
den av sparbanken Bikupan i Göteborg sedan
1913 drivna rörelsen. — Litt.: C. G. Weibull,
”G. 1820—1920” (1920).
Göteborgsspelen el. S v e r i g e s
idrotts-spel i Göteborg, stor internationell
idrotts-fest, som avhölls 9/5—15h 1923 i samband med
firandet av Göteborgs 300-årsjubileum. Vid G.
förekommo bl. a. fri idrott, fotboll, simning,
brottning, gymnastik och skytte.
Göteborgs stadsbibliotek bildades 1890
genom sammanslagning av Göteborgs museums och
Göteborgs då nybildade högskolas bibi. Av dessa
var museibibl. det vida mera betydande; det
tillkom i samband med stiftandet av museet 1861,
väsentligen på grundval av det Göteborgs kungl.
vetenskaps- och vitterhetssamhälle tillhöriga
Naturhistoriska museets bibi., varjämte
vitterhetssamhället överlämnade sin egen boksamling, dock
utan att frånträda äganderätten, liksom det
alltsedan i museibibl., resp, stadsbibl. deponerat
sina huvudsakligen på bytesväg gjorda,
betydande bokförvärv. En viktig deposition är även
Göteborgs läkaresällskaps bibi. Högsk. har
bidragit huvudsaki. genom att tillhandahålla
bytesmaterial men också med depositioner och med
anslag; dessa senare upphörde 1938 efter att
länge ha varit av mindre betydelse. Stora
penningdonationer ha tillfallit G., särsk. må
nämnas G. Heymans (1915) av inemot 700,000 kr.
Från 1950 har G. tillerkänts lagstadgad rätt till
allt svenskt tryck. Det ekonomiska beroendet av
Göteborgs stad har blivit allt större; statsanslag
utgår till den 1948 inrättade medicinska filialen
(Medicinska högsk:s i Göteborg bibi.). —
Bokbeståndet omfattar 18,000 hyllmeter el. c:a
550,000 bd, vartill komma smärre skrifter, tidn.,
kartor, handskrifter o. s. v. G. har, bortsett från
den medicinska filialen och den svenska
litteraturen, en övervägande humanistisk karaktär.
Bland specialsamlingar märkas de egyptologiska,
kinesiska och armeniska samlingarna samt en
Holbergssamling, skänkt av apotekare G.
Bern-ström, bland handskrifter Wieselgrenska,
Hed-lundska och Geijerstamska brevsamlingarna. —
Efter den moderna bibl.-rörelsens genombrott
är benämningen stadsbibl. här snarast
missvisande. Det är icke ett folkbibi, som t. ex.
Stockholms stadsbibl., vars närmaste
motsvarighet i Göteborg är Dicksonska bibi. Men det
är icke heller uteslutande ett vetenskapligt bibi..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
