Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stadsbibliotek - Göteborgs stadsteater - Göteborgs stift - Göteborgs stiftstidning - Göteborgssystemet - Göteborgs-Tidningen - Göteborgs västra kontrakt - Göteborg—Särö järnväg (G.S.J.) - Göteborgs östra kontrakt - Götene - Göter - Göteryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Göteborgs stadsteater—Göteryd
648
i sträng mening utan därjämte ett kommunalt
bibi., tillgodoseende den stora allmänhetens
behov av litteratur för studier och referens
(skönlitteratur på svenska utlånas ej). —
Bibl.-bygg-naden invigdes 1900; en tillbyggnad togs i bruk
1928. — G:s vetenskapligt utbildade personal
består av överbibliotekarien, 4 1 :e bibliotekarier,
3 bibliotekarier och 8 amanuenser. Chef var
1890—1927 L. Wåhlin och är sedan sistn. år S.
Hallberg. — Litt.: ”G. 1891—1941.
Minnesskrift (1941).
Göteborgs stadsteater, se Göteborg.
Göteborgs stift bildades 1620, då från Skara
stift avskildes Göteborg med s. v. Västergötland
(Flundre, Ale, Vättle, Ö. Hisings, Askims,
Sä-vedals, Bollebygds, Marks och Kinds härader).
Härtill lades senare de erövrade prov. Halland
(1646) och Bohuslän (s. delen 1658, n. delen
1693). Stiftschefen, som till en början var
superintendent, fick biskopstitel 1665. Stiftet
räknar följ. 16 kontrakt: Domprosteriet, Göteborgs
västra, Göteborgs östra, Älvsyssels södra;
Älv-syssels norra; Orusts och Tjörns; Vikornas
södra; Vikornas norra; Ale och Vättle; Marks och
Bollebygds; Kinds; Fjäre och Viske; Varbergs;
Falkenbergs; Halmstads samt Laholms kontrakt.
Det omfattar 128 pastorat, fördelade på 275
församlingar. Arealen är 15,093 km2 med
829,785 inv. (1951).
Göteborgs stiftstidning, veckotidn., utg. i
Göteborg sedan 1907 som organ för den strängt
schartauanska riktningen inom Göteborgs stift.
Red. är sedan 1918 kontraktsprosten Ivar
Rhe-din (f. 1881).
Göteborgssystemet, det internationella
namnet på principen att anförtro försäljningen av
alkoholdrycker åt särskilt för ändamålet bildade
bolag, som förpliktat sig att avstå nettovinsten
till det allmänna. Bolagen hade urspr. till
ändamål att bedriva brännvinsutskänkning på
arbetar-restauranger men ha sedermera även bildats för
att handha andra grenar av alkoholförsäljning.
Det första bolaget grundades i Falun (1850) och
fick snart efterföljare. I Göteborg överlät man
1865 krogrättigheterna på ett bolag, bildat i
syfte att ”icke för vinnings skull utan av
välvilja för den arbetande klassen” handha
utskänk-ningen av brännvin. 1873 infördes systemets
ledande princip i
brännvinsförsäljningsförordning-en och stadgades, att nettovinsten på
brännvins-bolagens rörelse skulle fördelas mellan
vederbörande städer, landsting och hushållningssällskap.
De goda verkningarna av utskänkningsreformen
i Göteborg tillförsäkrade 1874 därvarande bolag
koncession jämväl på utminutering av brännvin
och skaffade bolaget efter hand efterföljare i ett
flertal städer (i Stockholm 1876). I 1895 års
brännvinsförsäljningsförordning angavs, att
brännvinsförsäljningsbolagen skulle ha till
ändamål att i sedlighetens intresse ordna och
övervaka minuthandeln med och utskänkningen av
brännvin. Genom 1917 års förordning ang.
försäljningen av rusdrycker har syftemålet angivits
vara, att all försäljning av rusdrycker skall
ordnas så, att därmed åstadkommes så ringa
skada som möjligt.
Göteborgs-Tidningen, daglig tidn., utg. i
Göteborg sedan 1902. Från början närmast ett
bihang till Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidn.,
utvecklade sig G., som kom ut på förmiddagen
vid lunchtid, snart till ett självständigt
tidn.-fö-retag, som emellertid äges av Göteborgs
han-delstidn:s ab. Särsk. söndagsnumret fick stor
spridning långt utanför Göteborg. Från
årsskiftet 1947/48, gjordes G. till eftermiddagstidn.,
varvid dess format ökades. Chefred, är sedan 1948
Jerker O. Thorén (f. 1898).
Göteborgs västra kontrakt i Göteborgs stift
omfattar följ. 6 pastorat: Göteborgs Annedals
förs.; Göteborgs Masthuggs förs.; Göteborgs
Oskar Fredriks förs.; Göteborgs Karl Johans
förs.; Västra Frölunda och Askim; Styrsö.
Göteborg—Särö järnväg (G.S.J.), längd 24,5
km, spårvidd 1,435 m, äges av Järnvägs-ab.
Göteborg—Särö, Göteborg, vars aktier i sin tur
innehas av Göteborgs stad. G. ombesörjer
hu-vudsakl. persontrafik. Stationen i Göteborg är
belägen i närheten av Linnéplatsen. 1903
öppnades G. för allmän trafik.
Göteborgs östra kontrakt i Göteborgs stift
omfattar följ. 6 pastorat: Göteborgs Gamlestads förs.;
Härianda förs.; örgryte förs.; Landvetter och
Härryda; Partilie; Mölndal, Kållered och Råda.
Götene. 1) Socken i Skaraborgs län, Kinne
härad, strax ö. om Kinnekulle; 11,77 km2, 2,400
inv. (1951). G. uppgick 1952 i G. köping (se
nedan). Odlad slätt, i ö. något skogbevuxen. 695
har åker. Kyrkan av sandsten är från tidig
medeltid. Ingår i G., Holmestads, Vättlösa och
Ledsjö pastorat i Skara stift, Kinna kontrakt; bildar
tills, m. Sils, Kinne-Vedums, Holmestads och
Vättlösa socknar storkommunen Götene köping;
122,05 km2, 5,006 inv. (1951).
2 ) Köping (sedan 1952) vid statsbanelinj en
Skara—Gårdsjö; 4,971 inv. (1952). G. har
apotek, provinsialläkare och distriktsveterinär
samt är en betydande handelsort. Av
industriföretag tillhöra de största ab. Götene
träindustri, som bl. a. tillverkar baracker och
monterings färdiga trähus, ab. Götenes mekaniska
verkstad, ab. Kronhus (tillverkning av
monterings färdiga hus) och Skaraborgs läns
mejeriförbund, som har en torrmjölkfabrik här.
Vidare finnas urfodralfabrik, bryggeri,
tenn-gjuteri m. m. Taxeringsvärde å
fastighetsskat-tepliktig fastighet 9,276,200 kr, till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 5,088,880 kr (1950).
Göter, ledamöter av Götiska förbundet el.
anhängare av dettas program.
Göteryd, socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad, kring Helgeån, vid Skånegränsen; 153,59
km2, 1,936 inv. (1951). Jämn skogs- och
mossmark; spridd odlingsbygd. 1,616 har åker. I
industrisamhället D e 1 a r y (235 inv.) vid fall i
Helgeå och en 14 km lång industribana till
Strömsnäsbruk fanns förr järnbruk, numera
sulfatfabrik, tillhörande Strömsnäs bruks ab.
Egendomar: Ryfors och Askenäs. Talrika hällkistor.
Den nuv. kyrkan är från 1856—58. Pastorat i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
