Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haapaniemi - Haaparanta - Haapsalu - Haarklou, Johannes - Haarlem - Haarlemmermeer - Haartman, släkt - Haartman, 1. Lars Gabriel von - Haartman, 2. Victor - Haas, Joseph - Haas, Wander Johannes de - Haase, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Haaparanta—Haase
658
Groote kerk i Haarlem.
kadettkåren (1821—1903). Se E. S. Tigerstedt,
”H. krigsskola” (1910).
Haaparanta [hä’p-], fi., Haparanda.
Haapsalu [hä’psalo], se Hapsal.
Haarklou [här-], Johannes, norsk
tonsättare (1847—1925). Han är känd som
skicklig kontrapunktiker genom oratoriet ”Skapelsen”
(1891), operorna ”Fra gamle dage” (1894) och
”Væringerne i Miklagaard” (1901) m. fl., fyra
symfonier, marscher, kantater, körverk m. m.
Haarlem [hä’r-], huvudstad i nederl. prov.
Nordholland, vid Spaarne och järnvägen Haag—
Amsterdam; 162,000 inv. (1950). Säte för en
rom.-kat. och en gammalkat. biskop. Staden
omges av parkanläggningar och välskötta
trädgårdar samt genomskäres av kanaler. Längs Oude
gracht o. a. gator i inre staden gavelhus från
1500- och 1600-talen. Vid Groote markt ligga
den protestantiska Groote kerk el. Sint Bavo (en
korsformig basilika från slutet av 1400-talet),
Vleeschhal (”slakthuset”, nu provinsarkiv),
uppförd i nordisk renässans omkr. 1600 av Lieven
de Key, och stadshuset (från omkr. 1250, delvis
ombyggt 1620—30), en gång grevarnas av
Holland palats. Frans Halsmuseet, en av
Nederländernas värdefullaste konstsamlingar, är inrymt i
Oudemannenhuis (byggt omkr. 1600). I s.
ligger parken Haarlemmerhout. I stadens närhet
många villaförstäder. — H:s industri omfattar
mekaniska verkstäder, j ärnvägsverkstäder, varv,
tryckerier, bryggerier, bomulls- och kemisk
industri. Mest känt är H. för sin hela den
kringliggande landsbygden upptagande odling av
hyacinter, tulpaner o. a. lökväxter. — Betydande
redan på 1200-talet, erövrades H. 1573 efter en 7
månaders belägring av spanjorerna, som där
anställde ett fruktansvärt blodbad. Sin största
blomstring hade staden på 1600-talet.
Haarlemmermeer [häTlemarmér], förr sjö
i Nordholland, mellan Amsterdam, Haarlem och
Leiden; torrlädes 1839—55. De nuv. åker- och
betesmarkerna, Haarlemmer polder,
upptaga 183 km2.
Haartman [hä’rt-], finländsk släkt, bland vars
medl., förutom nedannämnda H.i) och 2),
märkas de framstående läkarna Johan H. (1725
—87), med. prof, vid Åbo univ., och dennes
kusins son, Gabriel Erik H. (1757—1815),
även han med. prof, i Åbo, 1810 adlad von H.,
far till H.i) och till Carl Daniel von H.
(1792—1877), prof, i kirurgi och obstetrik vid
Helsingfors univ. 1833—38, generaldir. för finska
medicinalverket 1836—55.
1) Lars Gabriel von H., politiker (1789
—1859). H. var 1811—30 verksam i Petersburg,
från 1825 som ministerstatssekreterarens adjoint.
Han blev 1830 led. av Finlands senat men
överflyttades 1831 till landshövdingsstolen i Åbo. Han
var bl. a. ordf, i en kommitté för
penningväsendets ordnande. ”Myntrealisationen” 1840,
genomförd i samband med ryska realisationen 1839,
var H:s verk; han hade 1840 återinträtt i
senaten som finanschef och blev 1841 därjämte dess
vice ordf.
Under H:s kraftfulla ledning vidtøgos många
betydelsefulla åtgärder för Finlands ekonomiska
liv. Budgeten ordnades, skatteväsendet
förenklades, statsinkomsterna ökades, näringarna
främjades bl. a. genom förbättrade kommunikationer
(Saima kanal m. m.). I sin ledning av Finlands
styrelse var H. starkt despotisk. Han råkade
också i konflikt med den 1855 tillförordnade
generalguvernören Berg, som fann honom alltför
byråkratiskt egensinnig och obekväm.
Konflikten ledde till H:s avgång 1858.
2) Victor Georg Gustaf Gabriel von H,
den föregis brorson, ämbetsman (1830—95),
1866—70 ordf, i Finlands bank, 1871—82
biträdande chef i finansexp., 1882—88 medl. av
kommittén för de finska ärendena i
Petersburg. Efter att ha bevistat samtliga
lantdagar sedan 1863 ledde han 1888 och 1891 som
lantmarskalk motståndet mot
russificeringsten-denserna.
Haas [häs], J o s e p h, tysk tonsättare (f.
1879), sedan 1921 kompositionsprof. i München.
Kompositionselev av Reger, förenar H. ofta
konstrik faktur med tysk folkton och har blivit
känd genom orkesterverk, kammarmusik,
oratorier, sånger, pianostycken m. m.
Haas [häs], Wander Johannes de,
holländsk fysiker (f. 1878), prof, vid Delfts tekn.
högskola 1917, vid univ. i Groningen 1922, i
Leiden 1924—48. H. påvisade tills, m. Einstein
den efter dem uppkallade Einstein-de
Haaseffek-ten. Han arbetade senare med låga temp.
(magne-tism, supraledning m. m.) och nådde med hjälp
av den magnetiska metoden ned till 0,0044° från
absoluta nollpunkten.
Haase [hä’zø], Hugo, tysk politiker av ju-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
