Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haase, Hugo - Haavardsholm, Fröydis - Hába, Alois - Habackuk - Habana, Havan(n)a (San Cristóbal de la) - Habanastadgan (Havannastadgan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
Haavardsholm—Habanastadgan
660
Fröydis Haavardsholm: Adam och Eva. Glasmålning 1915.
disk härkomst (1863—1919). Han var 1890 —
1911 praktiserande advokat i Königsberg,
tillhörde den radikala riktningen inom
socialdemokratien, var 1897—1902 och 1912—18 riksdagsled.
och blev ordf, i riksdagsgruppen efter Bebels
död, 1913. Vid krigsutbrottet 1914 arbetade H.
för att partiet skulle rösta mot krigskrediterna,
men följde dock partiets majoritet, varvid han
emellertid i sin deklaration i riksdagen
uttryckligen förordade en snar försoningsfred, vilket krav
han upprepade 1915. Följ, år blev han ledare
för de oberoende socialisterna, motarbetade
hänsynslöst och med alla medel krigspolitiken och
deltog aktivt i omvälvningen 1918. Som
medlem i den provisoriska regeringen motsatte han
sig såväl samarbetet med de borgerliga som
nationalförsamlingens inkallande och utträdde ur
regeringen, när dessa krav ej uppfylldes. 7 jan.
1919 blev han dödligt sårad vid ett attentat av
en personlig motståndare.
Haavardsholm [håz-], Fröydis, norsk
konstnärinna (f. 1896). H. var O. Wold-Tornes
elev i konst- och hantverksskolan i Oslo. Nära
förtrogen med det nationellt säregna i norsk
folkkultur, framstår H. som en rikt
fantasibegå-vad nyskapare av den norska dekorativa konsten,
sin samtids främsta kraft på området. Hennes
illustrationer till såväl religiösa och liturgiska
som episka bokarbeten ha mottagits med allmän
förståelse. Dessutom har H. komponerat
textilmönster till biskopskåpor, mässhakar m. m. samt
utfört kartonger till glasmålningar (bl. a. i
Bergens Korskyrka och Oslo Trefaldighetskyrka). —
Monogr. av Th. B. Kielland (1935).
Håba, A lois, tjeckisk tonsättare (f. 1893),
elev av Novåk och Schreker, prof, vid
konserva-toriet i Prag. Han har särskilt verkat för
kvarts-och sj ättedelstonskalan och använt den i alla sina
senare kompositioner: stråkkvartetter, symfonisk
musik för orkester, svit för klarinett och piano
m. m.
Haba’ckuk, en av de s. k. mindre profeterna
i G. T. Hans lilla skrift torde tillhöra tiden
efter judarnas återkomst från Babel.
Habana [aæa^a], Havan(n)a, urspr. San
C r i s t é b a 1 de la H., huvudstad i
republiken Cuba, på öns n. kust, vid en vik av
Florida-sundet; 780,000 inv. (med förorter; 1950). Cubas
och Västindiens förnämsta industri-, handels- och
hamnstad. Äldsta delen, vid hamninloppet, har
trånga gator och ålderdomliga hus. Där märkas
katedralen (fullbordad 1724) och de gamla
fästningsverken Castillo de la Punta (från 1659) och
La Fuerza (från 1538). Vid Calle del Presidente
Zayas och Calle de Pi y Margall ligga H:s
förnämsta affärskvarter. Utanför de forna murarna
vidtager det moderna H. med breda, raka gator,
vackra parker och skuggiga avenyer. Längs
öppna havet löper den ståtliga Avenida Antonio
Maceo (el. Malecön). Nära Parque Central, H:s
centrum, ligga presidentens palats (fullbordat
1922) och den vackra Parque Colön (Campo de
Marte). I H:s v. del ligger på en höjd det gamia
fästet Castillo del Principe och intill detta
universitetet. H:s hamn vidgar sig från ett smalt
inlopp till en rymlig, i tre vikar avslutad bukt.
På dess ö. sida ligga vid inloppet Castillo del
Moro (uppfört 1588—97; fyr) och Castillo de
la Cabana, uppfört 1763—74 och under den
senare spanska tiden H:s huvudfästning. I H.
ligga Cubas största tobaks- och cigarrfabriker,
dessutom chokladfabriker, brännerier, bryggerier och
skeppsvarv. Hamnen anses vara en av
Västindiens bästa; ångfärjeförbindelse med Key West
i Florida (6 tim.). En annan ångfärjelinje
uppehälles mellan H. och New Orleans;
lufttrafiklinjer förena staden med U.S.A., de övriga
västindiska öarna samt Mellan- och Sydamerika,
över H. gå 80 % av Cubas import och 25 %
av exporten. — H. anlades urspr. av Diego
Ve-lazquez 1515 på s. kusten men flyttades till sin
nuv. plats 1519. Under 1600-talet blev H.
han-delscentrum för alla spanska kolonier i Amerika
och samlingsplats för guld- och silverflottorna
till Europa men plundrades flera ggr av
sjörövare och intogs 1762 av engelsmännen.
Slagskeppet ”Maines” undergång i H:s hamn 1898 blev
den omedelbara anledningen till
spansk-ameri-kanska kriget.
Habanastadgan (Havannastadgan). I
Habana hölls 21/n 1947—24/s 1,948 en
internationell konferens rörande handels- och
sysselsättningsfrågor, Habanakonferensen. Till
grund för konferensens arbete låg ett förslag till
stadga för en internationell handelsorganisation.
Enl. konferensens beslut, H., förbinda sig de
stater, som ansluta sig till Internationella
handel sorganisationen, att på handelns och
sysselsättningens område samarbeta med varandra och
med FN i avsikt att uppnå full sysselsättning
och ekonomiskt framåtskridande. De hinder för
fri internationell handel, som uppkommit under
och efter 2:a världskriget, skola i görligaste mån
undanröjas. Efter en övergångstid på fyra år
skola medl. som skydd för sitt näringsliv i stort
sett blott få använda tullar, d. v. s. importre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
