Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hackspettar - Hacksta - Hackvad - Hackzell, Antti - Hackås - Hadafylke - Hadamard, Jacques - Hadding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
671
Hacksta—Hadding
672
ver från trädbarken lever den i stor utsträckning
av myror. Gråspetten liknar föreg., ehuru nacken
är gröngrå. Hannens hjässa är röd. Båda nå
en längd av 30 cm. Spillkråkan
(Dryco-pus martius) är störst av Sveriges h. och kan
nå en längd av ända till 1A m. Den är
helsvart med en röd fläck på huvudet. Den
förekommer i barrskog över hela landet. B r o
k-spettsläktet, Dryobates, igenkännes på sin
i svart och vitt brokiga fjäderdräkt. Hit hör
större hackspetten (D. major) med svart
bakrygg och en stor vit fläck på skuldran. Den
finnes i barr- och lövskog över hela landet och
når storleken av en trast. Något större är
vit-ryggiga hackspetten (D. leuconotus)
med vit bakrygg, mörkfläckade sidor och
ljusröd undergump. Den anträffas, ehuru sparsamt,
i skogstrakter över hela landet. M e 11 a n s p e
t-ten (D. medius) utmärkes av att hjässan och
undergumpen äro blodröda. Den finnes i Sverige
blott i Skåne och Blekinge. Mindre
hackspetten (D. minor) är ej större än en
gråsparv. Den är på ryggen tvär bandad i svart och
vitt och har vit undergump. Den förekommer över
hela landet. Hos tretåiga hackspetten
(Picoides tridactylus) saknas den egentliga
baktån. Till färgen är denna art svart- och
vitbrokig med en gul hjässfläck hos hannen. Den
saknas i s. Sverige men är vanlig i Lappland.
Den är stor som en trast.
Hacksta, socken i Uppsala län, Trögds härad,
utmed Ekolsundsviken av Mälaren; 15,52 km2,
256 inv. (1951). Odlad slätt och spridda
bergryggar. 906 har åker. Egendom: Eneby.
Kyrkans skepp och kor äro från 1200-talet. Ingår
i Villberga, H. och Löts pastorat i Ärkestiftet,
Trögds och Äsunda kontrakt; tillhör
storkommunen N. Trögd.
Hackvad, socken i Närke, Grimstens härad,
n. v. om Hallsberg; 18,97 km2, 447 inv. (1951).
Är en bördig och tättbebyggd del av
Närkes-slätten, genomdragen av skogiga drumlins. Den
forna Skarbysjön i ö. H. torrlädes 1862—64 och
1913—17. 1,358 har åker. Egendom: Bärsta.
Nuv. kyrkan av kalksten byggdes 1780—82.
Ingår i Edsbergs och H:s pastorat, Strängnäs stift,
Edsbergs kontrakt; tillhör storkommunen
Leke-berg.
Hackze’11, Antti Verner, finländsk
ämbetsman och diplomat (1881—1946). Han blev 1909
vice häradshövding,
var advokat i
Petersburg 1911—17,
landshövding i Viborgs län
1918—20, envoyé i
Moskva 1922—27 och
blev 1930 v. dir. och
1936 verkst. dir. i
Arbetsgivarnas i Finland
centralförbund. Som
utrikesminister i
Kivi-mäkis regering 1932
—36 markerade H.
kraftigt Finlands
skandinaviska orientering,
Ilackås kyrka.
och som statsminister efter Linkomies i aug. 1944
genomförde han brytningen med Tyskland. H:s
politiska bana ändades oförmodat, då han vid
ankomsten till vapenstilleståndsförhandlingarna i
Moskva i sept. 1944 drabbades av ett slaganfall.
Hackås, socken i Jämtlands ö. domsagas
tingslag, ö. om Bergsviken av Storsjön; 302,28 km2,
1,623 inv. (1951). På sluttningarna mot
Bergsviken tätt befolkad odlingsbygd, i det inre, kring
sjön Näckten, huvudsaki. skogs- och bergsbygd.
1,216 har åker. Ett elkraftverk tillhör
Hackås-Näs elektriska ab. Kyrkan är Jämtlands
märkligaste och Norrlands enda bevarade absidkyrka;
dess äldsta, ö. del härstammar från tidig medeltid.
Stapeln är av jämtlandstyp, byggd 1752. I
korabsiden äro väggmålningar från 1200-talet
bevarade, i långhus och sakristia sådana från 1601,
vilka i sakristian täcka 1200-talsmålningar.
Kyrkan har inredning i rik rokoko, särsk. predikstolen
är ett mästerverk (se E. Festin, ”H. kyrka”,
1923). Gillhovs kapell i s. är uppfört av trä 1870.
Ingår i Näs och Hackås pastorat i Härnösands
stift, Östersunds kontrakt; bildar tills, m.
socknarna Näs och Sunne storkommunen Hackås;
555,32 km2, 4,088 inv. (1951).
Hadafylke, se Hadeland.
Hadamard [adamä’r], Jacques Salomon,
fransk matematiker (f. 1865), prof, först i
Bordeaux och sedan i Paris, från 1912 vid École
polytechnique. Han har berikat funktionsteorien
med viktiga resultat genom grundläggande
undersökningar av potensserier. Särskilt är det
de s. k. hela funktionerna, som gjorts till
föremål för djupgående studier, vilka sedermera haft
betydelse för den i primtalsteorien
förekommande Riemannska f-funktionen. H. har även gjort
utomordentliga insatser inom teorien för
differentialekvationer, där han i det stora verket ”Le
problème de Cauchy et les équations aux dérivées
partielles linéaires hyperboliques” (1932,
utvidgning av en engelsk uppl. 1923) ger lösningen av
Cauchys problem för den allmänna, normalt
hy-perboliska differentialekvationen av andra
ordningen i ett godtyckligt antal variabler.
Hadding, namn på åtskilliga personer i
nordiska fornsagor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
