- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
681-682

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haesler, Otto - Haff - Haffsjuka - Hafiz - Hafiz, Schems ed-din Muhammed - Hafnarfjörður - Hafnia - Hafnia, Det forenede danske livsforsikringsaktieselskab - Hafnium - Hafrsfjord - Hafslund a/s - Hafstein, Hannes - Hafström, Gillis - Haftara - Haga (Göteborg) - Haga (socken i Uppland) - Haga (Småland) - Haga (Stockholm)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

681

Haff—Haga

682

rit föregångsman för en vetenskaplig analys av
bostadsplanens och de olika rummens funktioner
och behövliga mått. H. utförde omkr. 1930 ett
flertal experimentanläggningar, bl. a. i Celle.

Haff, ty. (av fnlty. haf), grund strandsjö med
bräckt vatten vid s. östersjökusten, skild från
havet genom en smal landtunga (Nehrung) el.
en rad öar. Störst äro Kurisches Haff, Frisches
Haff och Stettiner Haff.

Haffsjuka, myoglobinü’ria spa’stica, en f. g. på
1920-talet från trakten kring Frisches Haff
beskriven epidemiskt uppträdande sjukdom,
yttrande sig i plötsligt insättande, ofta svåra smärtor
i kroppens muskulatur samt mörkfärgning av
urinen, beroende på utsöndring av muskel färgämnet
myoglobin. I Sverige uppträdde 1942—43 en
mindre epidemi av sjukdomen kring den s. om
Mariestad belägna grunda, sumpiga sjön Ymsen.

Häfiz [häfiz], arab., ”trons sol”, hedersnamn
på en lärd, i synnerhet en, som kan utantill
koranen.

Häfiz [häfiz], S c h e m s e d-d i n (”trons
sol”) Muhammed, Persiens störste lyriker
(d. 1389). Han tillhörde ett samfund av
der-vischer och sufis. På sin ålderdom bröt H.
fullständigt sina förbindelser med detta samfund och
skrev backisk-erotiska dikter. Så tydligt det än
är, att dessa sånger avse att fira sinnligheten,
ha de av hans trosförvanter uppfattats som
allegoriska och under det jordiskas namn
besjungande det himmelska. Efter hans död samlades
hans förnämsta sånger i en ”divan”, som är
bäst utg. av H. Brockhaus (3 bd, 1854—60) och
(jämte ty. övers.) av V. von Rosenzweig (3 bd,
1858—64). H. gav uppslag till Goethes
”West-östlicher Divan”. En fullständig eng. övers, är
utg. av H. W. Clarke (1891). Sv. övers, (från
ty.) av E. Blomberg (1921).

HafnarfjörÖur [ha’vnarfjörÖör], stad på
Island, 7 km s. om Reykjavik, vid en vik av
FaxafjörSur; 4,900 inv. Skyddad hamn,
betydande fiske.

Ha’fnia, nlat. namn på Köpenhamn.

HaTnia, Det forenede danske 1 i v
s-forsikrings aktieselskab, grundat 1872
med säte i Köpenhamn. H. är Danmarks största
enskilda livförsäkringsbolag.

Ha’fnium, kemiskt element, Hf, atomvikt
178,6, atom-nr 72. 1911 trodde sig Urbain ha
upptäckt ett grundämne c e 11 i u m, hörande till
de sällsynta jordarterna, vilket sedan antogs ha
atom-nr 72. Utgående från sin atomteori kunde
emellertid N. Bohr förutsäga, att ett grundämne
med detta atom-nr i stället måste vara
närbesläktat med zirkonium. Detta bekräftades på hans
laboratorium med hjälp av röntgenspektroskopi,
då G. de Hevesy och D. Coster 1922 i
zirkon-mineral upptäckte h. Sedermera har det visat
sig, att h. i naturen överallt förekommer tills,
m. zirkonium. Särsk. rika på h. äro mineralen
cyrtolit, alvit, naegit och malakon.

Hafrsfjord, fjord i Norge, se Havsfjord.

Hafslund a/s, Oslo, norskt kraft- och
industriföretag, grundades 1898 för att överta
Hafs-lunds egendom med tillhörande
industrianlägg

ningar, belägna i östfold fylke vid Glommen,
samt för att exploatera den till egendomen
hörande hälften av Sarpsfossen. I a/s Glommens
træsliberi hade H. 1915 förvärvat samtliga
aktier och i a/s Vamma fossekompagni samtliga
aktier 1918. S. å. inköptes från ett schweiziskt
bolag Hafslunds karbidfabrik. — Bolagets
kraftstationer vid Kykkelsrud, Sarpsfossen och
Vamma äro numera utbyggda för sammanlagt c:a
260,000 hk.

Hafstein [ha’vstéin], Hannes, isländsk
politiker och skald (1861—1922). Han blev
borgmästare och syssloman i Isafjord 1896 samt var
minister för Island 1904—09 och 1912—14. Som
skald var H. enbart lyriker samt visade
fränd-skap med Drachmann men var dock fullt
originell. Som politiker var H. en av de mest
framskjutna männen i det i slutet av 1890-talet
grundade hemstyrelsepartiet, som krävde tillsättandet
av en särskild minister för Island med säte i
Reykjavik.

Hafström, Axel G i 11 i s, målare (1841—
1909). Han studerade vid Konstakad. 1861—65
samt sedermera i Düsseldorf 1870—75 och i
Paris 1877—78. Bland hans mest kända arbeten
märkas ”Smugglare inför tullinspektören" (1876;
Nationalmuseum, Stockholm) o. a. bilder ur
sjömanslivet.

Haftära, avslutning, det stycke av profeterna,
som i synagogan läses omedelbart efter
toraläs-ningen på sabbat, helg- och fastedagar.

Haga, stadsdel och församl. i Göteborg.

Haga, socken i s. Uppland, Ärlinghundra
härad, Stockholms län, ö. om segelleden till
Uppsala (Skofjärden); 18,58 km2, 207 inv. (1951).
Är i ö. huvudsaki. jämn och odlad, utmed
fjärden i v. skogbevuxen. 712 har åker. Egendomar:
Haga gård (statens), Torslunda och österby.
Kyrkans skepp är urspr. från omkr. 1300.
Ingår i Sigtuna, S:t Olofs, S:t Pers, Vassunda och
H. pastorat i Ärkestiftet, Seminghundra och
Ärlinghundra kontrakt; tillhör storkommunen
Sigtuna.

Haga, förort till Gamleby municipalsamhälle
i Småland.

Haga, lustslott och park vid Brunnsviken
omedelbart utanför Stockholms Norrtull. Området
inköptes 1771 av Gustav III och utvidgades
senare genom inköp av egendomen Brahelund.
Konungens första bostad på H. var en enkel
träbyggnad, nuv. Gamla H. (flyttad), samt den av
Piper 1788 uppförda ”Turkiska paviljongen” med
inredning av L. Masreliez. Efter ritningar av
J. M. Desprez grundlädes 1786 det i korintisk
tempelstil tänkta, väldiga slottet, vilket av brist
på medel aldrig nådde längre än till de ännu
synliga grundmurarna. Som provisorisk bostad
för konungen iordningställde Tempelman 1787—
90 ”Konungens paviljong” genom om- och
tillbyggnad av en äldre lantgård. I interiören
märkas utsökta inredningsarbeten i ”pompejisk stil”
av L. Masreliez, ss. i Blå och Gula salongerna
och särsk. i den praktfulla Spegelsalongen i s.
flygeln, vilken undergått en förebildlig
restaurering, fullbordad 1948. För Gustav IV Adolf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free