Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haifa - Haifong - Haig, Douglas, of Bemersyde - Hail - Hailar (Hulun) - Hail Columbia - Hailes, David Dalrymple - Haile Selassie I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
Haifong—Haile Selassie I
700
Gata i centrala delen av Haifa.
kustslätten i n. ö. Efter förbittrade strider, som
vållade stor förödelse i staden, krossade judiska
styrkor i april 1948 det arabiska försvaret.
Haifong, se Haiphong.
Haig [héig], Douglas, från 1919 1 :e earl
H. of B e m e r s y d e, brittisk fältmarskalk (1861
—1928). Han blev 1885 officer vid 7:e
husar-reg:tet och utmärkte sig som generalstabsofficer
i Kitcheners fälttåg i Sudan 1898. H. deltog i
boerkriget 1899—1902, blev 1903 generalinspektör
för kavalleriet i indiska armén, 1904 generalmajor
och 1906 anställd i engelska krigsministeriet.
1909 blev han chef för indiska arméns generalstab
och 1912 kommenderande general i Aldershot. Vid
i ;a världskrigets utbrott blev han chef för i.a
armékåren, som särskilt under första slaget vid
Ypern var utsatt för
stark påfrestning. Nov.
1914 utnämndes han
till general. Då
brittiska fältarmén i
början av 1915
uppdelades i två arméer, fick
H. befälet över 1 :a
armén. Dec. 1915
efterträdde H.
fältmarskalk F rench som
högste befälhavare
över de brittiska
stridskrafterna i
Frankrike. Han utnämndes
jan. 1917 till
fält
marskalk och blev efter krigets slut på många
sätt hedrad; bl. a. fick han pärsvärdighet och
en statsgratifikation på 100,000 pd st. Efter
kriget ägnade sig H. outtröttligt åt arbetet för
främjandet av de forna soldaternas välfärd.
Som brittisk överbefälhavare under 1 :a
världskriget utsattes H. för stark påfrestning genom
ofta gjorda franska framställningar om
förlängning av brittiska fronten och den livligt
diskuterade frågan om det gemensamma befälet. Han
var nog i princip anhängare av ett enhetligt
befäl men reagerade ganska starkt mot obehöriga
påtryckningar från franskt håll. Då
förhållandena under början av 1918 blevo alltmer kritiska,
var det även med H:s fulla tillslutning, som det
enhetliga befälet genomfördes. Även om H. ej
framstår som en fältherre av det lysande slaget,
visste han dock att tillkämpa sig framgångar
genom kloka beräkningar och seg uthållighet. —
H. utgav ”Cavalry studies” (1907). — Litt.: J.
H. Boraston, ”Sir Douglas Haig’s despatches,
dec. 1915—april 1919” (1919); G. A. B. Dewar
och Boraston, ”Sir Douglas Haig’s command”
(1922); J. Charteris, ”Field-Marshal Earl H.”
(1929). Biogr. av Duff Cooper, 1—2 (1935—36).
Hail, stad i mellersta Ärabien, huvudort i
landskapet Djebel Schammar. Oasstad med
omkr. 10,000 inv.
Hailar, off. Hulun, stad i n. v. Manchuriet,
vid Arguns biflod Hailar och järnvägen till
Harbin (Pinkiang), 40,000 inv. Numera en
uppblomstrande handelsort.
Hail Columbia [héi’l kola’mbia], amerikansk
nationalsång, komponerad 1789, då Washington
blev president. Till denna melodi skrev J. J.
Hopkinson 1798 texten.
Hailes [heilz], David Da 1 rymp 1 e, skotsk
rättslärd och historiker (1726—92). Han utgav
ett 40-tal arbeten, de flesta om den äldsta kristna
kyrkan och Skottlands äldsta historia. Mest
betydande är ”Annuals of Scotland 1056—1370”.
Häile Sela’ssie I, kejsare av Etiopien (f. 1891),
urspr. Ras Taffari, tillhör en av landets
främsta furstesläkter, son till en av Meneliks
främsta medhjälpare och generaler, fursten av
Harar Ras Makonnen (d. 1906). H. tillträdde
1911 värdigheten som furste av Harar och blev
vid resningen mot Lidj Jasu och vid kejsarinnan
Zauditus trontillträde 1916 regent. Han
tillhörde den reformvänliga
riktningen och var
ivrig att träda i kontakt
med västerländsk
kultur; i detta syfte
gjorde han 1924 en
rundresa i Europa. Hans
strävanden
motarbetades av krigsministern,
överste Habte
Geor-gis, och även
förhållandet mellan H. och
kej sarinnan var
mycket spänt. Efter
krigsministerns död 1926
sj önk vågskålen
de
finitivt till H:s fördel, han kröntes 1928 till
konung och blev efter Zauditus död 1930
kejsare. Han intensifierade reformarbetet,
allteftersom hans makt steg. Från årsskiftet 1934/35
satte utrikespolitiken sin prägel på H:s regering.
Efter det italienska angreppet vädjade han till
N. F. men måste i maj 1936 lämna sitt land.
Förgäves talade han i egen person för Etiopiens
sak vid det rådsmöte i Genève, där s. å. N. F.
beslöt upphäva sanktionerna mot Italien. 2:a
världskrigets utbrott och krigsoperationerna i
Östafrika möjliggjorde för H. att återvända. I
jan. 1941 utbröt ett uppror i hans namn. H. tog
ledningen härav och kunde i maj s. å. återvända
till Addis Abeba. Han framställde efter Italiens
nederlag anspråk på Italiens alla f. d. kolonier i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
