Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haile Selassie I - Hailuoto - Haimonsbarnen - Hainan - Hainaut - Historia - Hainbund - Hainburg - Hainisch, Michael - Haïphong, Haifong - Haïti, 1. (San Domingo)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Hailuoto—Haiti
702
Östafrika och uppsade 1944 en pakt med
Storbritannien av år 1942, enl. vilken britterna
er-höllo en viss kontroll över Etiopien. H.
fortsätter sin inre reformpolitik och söker alltjämt,
liksom under sin förra maktperiod, vinna
medarbetare från smärre europeiska länder, bl. a.
Sverige.
Hailuoto [ha’jloåtå], finskt namn på Karlö.
Häl’monsbamen (ty. Hdimonskinder) kallas
i den franska medeltidsepiken greve Haimons av
Dordogne fyra söner, Reynauld av Montauban,
Adélard, Richard och Guichard, vilka i mer än
sju år till följd av Karl den stores (Karl
Mar-tells) förföljelser måste dölja sig i
Ardenner-skogen. Deras öden skildras utförligt i en till
den karolingiska sagokretsen hörande fransk dikt
från slutet av uoo-talet, behandlades sedan i en
fransk prosaroman och i en folkbok, ”Les quatre
fils Aymon” (1493). — Monogr. av L. Jordan
(1905).
Hälnan, Kinas största ö, mellan Sydkinesiska
havet och Tonkinviken, skild från
Leichouhalv-ön av Hainansundet, tillhör administrativt prov.
Kuangtung; c:a 34,000 km2; 3 mill. inv. Mitt på
ön reser sig granitmassivet Wu-chi-shan med
toppar över 2,000 m ö. h. Klimatet är tropiskt.
Dalarna och kusterna i allmänhet äro bördiga
och lämpade för jordbruk. Stora skogar med
många värdefulla trädslag i det inre och söderut.
I berglandet bo stammar av urinvånarna, vilka
kallas li och tillhöra taifolken. Slättlandet i n. är
ganska tätt befolkat av invandrade kineser, och i
övergångsbältet mellan berg- och låglandet finns
en ganska talrik blandras. De viktigaste
kulturväxterna äro ris och jordnötter. På senare tider
har man även börjat odla sockerrör, sesam,
tobak, betel- och kokospalmer samt gummi.
Tennförekomster ha upptäckts. Befolkningen
decimeras av malaria och stark utvandring. Huvudstad
är Kiung-chou med hamnstaden Hai-hou vid
Hainansundet. —• H. ockuperades 1939 av
japanerna, som här anlade flyg- och ubåtsbaser.
Hainaut [änå’], flarn. Henegoww, ty.
Henne-gau, provins i Belgien, vid franska gränsen;
3,721 km2, 1,2 mill. inv., mest valloner.
Huvudstad: Mons. H. är en av Belgiens fruktbaraste
och rikaste provinser, genomfluten av Schelde,
Dender och Sambre, till största delen ett
slättland. Jordbruket står högt; vete, sockerbetor
och lin odlas. I randen till Ardennerna finnas tre
stora kolfält: i Borinage, kring Mons och kring
Charleroi. Järnmalm, marmor m. m. brytas.
Masugnar, stålvaru- och maskinfabriker,
glasindustri (kring Charleroi); kring Tournai
textilindustri.
Historia. På 800-talet blev H. ett grevskap
och tillföll 1051 genom giftermål Balduin VI av
Flandern, som greve av H. kallad Balduin I
(d. 1070). Vid dennes död kom blott H. till
sonen Balduin II (d. 1098). Genom gifte
mellan Balduin V (d. 1195; i Flandern kallad
Balduin VIII och regent där till 1194) och
Margareta av Flandern förenades länderna åter.
Deras son Balduin VI av H. (Balduin IX i
Flandern) blev latinsk kejsare under namnet
Bal
duin I. Efter hans dotter Margaretas död 1280
kom H. till dennas son i i:a giftet Jean
d’Avesnes (d. 1304), som även blev greve
av Holland. Hans sondotter äktade 1324 kejsar
Ludvig Bayraren, från vars ätt H. 1433 kom
till Filip den gode av Burgund. Med
burgun-diska arvet övergick H. till huset Habsburg, men
en sydlig del tillföll 1678 Frankrike. Det övriga
ingår i nuv. belgiska provinsen H.
Häi’nbund [-bont], se Göttinger Dichterbund.
Hai’nburg [-bork], stad i Nedre Österrike,
på Donaus högra strand, nära gränsen mot
Tjeckoslovakien; c:a 7,500 inv. Utgrävda romerska
fornlämningar av det gamla Carnuntum. Stor
tobaks fabrik.
Häi’nisch, M i c h a e 1, österrikisk statschef,
nationalekonom (1858—1940). Före och under i:a
världskriget stiftade och var H. den ledande
kraften i ett flertal sociala organisationer. H., som
icke anslutit sig till något parti, valdes 1920 till
republikens förste förbundspresident och
omvaldes av riksdagen 1924 för ytterligare en
fyraårsperiod. I sept. 1929 inträdde han i regeringen
som handelsminister men avgick redan i juni
1930, enär han icke kunde göra sitt inflytande
gällande. Som socialvetenskaplig skriftställare
sysslade H. bl. a. med hemarbetarfrågan och
j ordbruksf rågor.
Haiphong [-f-], Haifong, stad i Tonkin,
Viet-Nam (Indokina), i Song-kois delta, 35 km
från Tonkin-viken; 120,000 inv. Tonkins
huvudhamn; stora dockor och skeppsvarv.
Haiti. 1) H. (San Domingo), i
Västindien, den näst största av Stora Antillerna; 76,521
km2 (med kringliggande småöar), 5,3 mill. inv.;
är politiskt uppdelad i republiken Haiti och
Dominikanska republiken (se d. o.). H. skiljes i
v. från Cuba och Jamaica av Jamaicakanalen,
i ö. från Portorico av Monapassagen. Från v.
intränger en bred vik, stundom kallad Port au
Prince- el. Gonaveviken, som omsluter ön Gonave
och avskiljer en nordlig och en sydlig halvö,
avslutade av Cap å Foux, resp. Kap Tiburon. Från
H:s ö. del, den s. k. Seibohalvön, avskiljes
Sa-manåhalvön genom Samanåviken. H.
genomdrages i ö.—v. riktning av i stort sett parallella
bergskedjor och dalsänkor. Från Cap å Foux
i n. v. till Kap Engaho i ö. sträcker sig den rikt
förgrenade, svårtillgängliga Centralkordilleran el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
