Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hajar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
707
Hajar
708
Hajar: Vänstra raden uppifrån: hågäl, brugd, gråhaj, hammarhaj. Högra raden uppifrån: håbrand, blåhaj,
hundhaj, pigghaj, håkäring.
Rhinodon typicus uppgives bli 15—20 m lång och
lever i varmare hav. Fam. gr åh a j ar
(Car-chariidae) omfattar ett antal stora, kraftiga,
ytterst rovgiriga h. Mest bekant torde blå- el.
människohaj en, Prionace (Carcharias)
glauca, vara. Den blir intill 7,5 m lång och
finnes i de varma delarna av Atlanten och Stilla
havet. Mindre ex. ha dock fångats ända uppe
vid Englands kuster. Dess glupskhet, snabbhet
och vighet äro mycket stora, och man känner
ett stort antal fall, då människor anfallits av
den. Den omkr. 2 m långa gr åh a j en
(Gälens galeus) vistas invid kusterna och fångas
stundom även vid Sveriges kust. Den lever av
smärre havsdjur, framför allt fisk. Hos de 1 m
långa hundhaj arna (släktet Mustelus) äro
tänderna små och platta och lämpa sig för
krossande av de musslor, krabbor o. dyl., varav dessa
h. leva. Egendomligt omgestaltade äro
hammarhajarna (S phyrnidae). Kraniets
sido-partier äro starkt förstorade, varigenom huvudet
kommer att likna en hammare, på vars plana
ytor ögonen sitta. Hit hör hammarhajen
(Zygaena malleus), som finnes i nästan alla
varma hav och stundom också förirrar sig till
Atlantens europeiska kuster. Den blir 3—4 m lång
och är en glupsk rovfisk, som även anfaller
män
niskor. Från övriga h. skilja sig pigghaj
arna (fam. Spinacidae) genom frånvaron av
anal-fena. De flesta äro utrustade med en tagg
framför var och en av de båda ryggfenorna.
Pigghajen (Squalus acanthias) förekommer allmänt
vid n. Atlantens kuster och är Sveriges
vanligaste haj. Den uppträder ofta i stora stim och
kan då, trots att den ej blir mer än meterlång,
anställa stor skada på sill o. a. fisk. Den
saluföres stundom flådd och rensad under den falska
benämningen ”havsål”. B 1 å k ä x a n
(Etmopte-rus spinax), som förekommer i Medelhavet och
längs Europas västkust på djupare vatten, fångas
även vid kusten av Bohuslän. Den är till färgen
svart och blir 40—50 cm lång. Utan taggar i
ryggfenorna är håkäringen (Somniosus
mi-crocephalus) från Ishavet och Nordatlanten. Den
har även anträffats i Skagerak och Kattegatt.
Vanl. är den 2—3 m lång men kan nå en längd av
ända till 7,5 m. Håkäringen lever vanl. på djupt
vatten och är en ytterligt glupsk rovfisk. Den
fångas för den kolossala, fettrika leverns skull.
Bland de äldsta kända fossila h. märkes
Cladose-lache (Cladodus) från Nordamerikas och Europas
devon, med pariga fenor och av primitiv art. Hos
Cladoselache har varje fena karaktären av ett
hudveck, inneslutande ett fenskelett av
ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
