- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
725-726

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halland - Klimat - Växtvärld, djurvärld - Bebyggelse - Ekonomisk geografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

725

Halland

726

götland nå över 1,000 mm. — Växtvärld. H.
tillhör bokregionen. I det inre härska barrskog,
vidsträckta ljunghedar (c:a 16 % av arealen),
mossar och kärr. I mellersta och s. H. ha bok
och ek rätt stor utbredning. — Djurvärlden på
land avviker föga från närgränsande trakters.
Vid Morups Tånge, strax n. om Falkenberg,
finns västkustens främsta rastplats för flyttande
vadare från arktiska trakter. I floderna fiskas
lax och ål.

Bebyggelse. H. har 5 städer, residensstaden
Halmstad (35,786 inv., 1952), Laholm (3,105),
Falkenberg (9,632), Varberg (12,554) och
Kungsbacka (3,096), samt en köping, Oskarström (2,928
inv.). Järnvägarnas betydelse för tätorternas
framväxt belyses av dessas lokalisering längs v.
stambanan och dalgångarnas järnvägar. Av
samhällen vid sidan av järnvägarna förekomma i
stort sett blott fisklägena samt Onsalahalvöns
kustorter, vilkas tillväxt betingats av jordbruk
med binäringar, industri och badortsliv. Den rena
landsbygden undergår en avfolkning, samtidigt
som tätorterna växa i antal och storlek.

Ekonomisk geografi. Jordbruket har
alltid varit den viktigaste näringsgrenen i H., som
är ett av rikets främsta jordbrukslän. 1947 hade
H. 144,889 har (30,5 % av landarealen) åker, 1,993
har (0,4 %) slåtteräng, 3,601 har (0,8 %)
kultiverad betesäng, 8,733 har (1,8 %) annan betesäng,
209,807 (44,2 %) skogsmark, 105,621 har (22,3 %)
övrig mark. Havren intar en dominerande
ställning bland sädesslagen, bl. a. en följd av dess
trivsel med fuktigt klimat. Under de senaste
decennierna har vetet utbrett sig på rågens
bekostnad. De mindre jordbruken dominera i H.

Boskapsskötseln har alltid intagit en
framskjuten plats i H. och har in i nyare tid
betytt mer än åkerbruket. Boskapsskötseln står
mycket högt i H. Hästaveln tillhör rikets
främsta. H. är ett av de områden, där aveln av
ar-denner tidigast började. Hästtypen är mindre än
den skånska. Aveln är starkt koncentrerad till
mell. H. (socknarna kring Varberg och
Falkenberg). Hingstuppfödningen har alltmer
koncentrerats till övregårds stuteri i Morup. Handeln
med ardenner är omfattande. 1947 hade H. 527
premierade hästar. — Även nötkreatursaveln
tillhör rikets främsta. Boskapen består uteslutande
av svensk låglandsras (S.L.B.) och svensk röd
och vit boskap (S.R.B.). Den svartbrokiga
boskapen förekommer mest på slätten, den
rödbrokiga i skogsbygden. Antalet nötkreatur utgjorde
1944 116,000. 1948 hade H. rikets högsta
avkastning i medeltal per ko och år uttryckt i kg
smörfett. — Svinens antal är normalt c:a 100,000.
Svinen äro av svensk lantras. Under senare år
ha fargaltar av dansk ras importerats. —
Fårskötseln har liksom annorstädes i Sverige gått
tillbaka sedan 1800-talets mitt. 1832 funnos
47,150 får och 1947 13,672. — H. har
folkhögskola och lanthushållsskola på Katrineberg vid
Ves-sigebro, lantmannaskola på Plönninge i
Harp-linge.

Skogsbruk. II. har under senaste
århundradet blivit ganska skogrikt. Genom Hallands

hushållningssällskaps (bildat 1811) och statens
försorg tillkom en rationell skogsvård.
Ljunghedar besåddes med barrskog. Denna vann alltmer
terräng. Tallen blev viktigaste trädslaget. Vid
kusten bundos flygsandfälten genom
plantering av bergtall. Slättbygden är fortfarande
skogfattig. Vid skogstaxeringen 1946 täckte den
skogsproduktiva marken c:a 44% av H:s landyta,
varav hagmark 10%, kal ljunghed 7% och f. d.
flygsandfält 2 %. Skogbevuxen mark upptog
sålunda 37 %, varav 8 % voro sumpskog. På
skogs-och hagmark fördelade sig trädbestånden
sålunda: tallskog 16,8%, granskog 12,8%,
barrblandskog 14,8 %, blandad barr- och lövskog 36,8 %,
lövskog 18,8 %. Ren lövskog, som i äldre tid
dominerat i H., intar sålunda blott c:a Vs av
skogsmarken, men lövträden ha 28 % av
samtliga trädslags kubikmassa under bark.
Virkesförrådet per har skogsmark utgjorde 1946 61,3
m3. — Ljungheden är typisk för H. Den trivs
i det fuktiga klimatet. I H:s s. ö. socknar
finnas s. Sveriges mest vidsträckta ljunghedar.
Tön-nersjöheden är mest känd. Den är dock numera
till större delen planterad. Största utbredningen
f. ö. har ljungheden på Hallandsås och i n. H.

Fisket har trots H:s läge vid ett fiskrikt
hav haft ringa betydelse in i modern tid. Främsta
orsak härtill har varit svårigheten att få trygga
fiskehamnar vid den långgrunda kusten. — Mätt
efter värdet och mängden av avkastningen intog
H. 1946 4æ platsen bland rikets län och efter
yrkesfiskarnas antal 7:e platsen.
Årsavkastningen nådde 1947 sin dittills högsta summa, 5,830,766

Laxgård i Viskan vid Äsbro. Laxgården löper som en
bro tvärs över ån och bildar ett hinder, som tvingar
laxen att gå in i kar av spjälor.

STF:s bildarkiv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free