Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halland - Kyrklig konst - Folkkultur - Historia - Vapen - Litt. - Halland, hertig av - Halland (tidning) - Hallands bataljon - Hallands Dagblad - Hallands flygflottilj - Hallands folkhögskola - Hallands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Halland—Hallands län
730
med koromgång. Under empiren raserades en
mängd medeltidskyrkor och ersattes med
kyrkobyggnader i s. k. ladustil. Under 1880- och
1890-talen offrades ytterligare ett tiotal gamla
Hallandskyrkor för den då rådande ”nygotiska”
smakriktningen. Under barocktidevarvet
tillkom-mo de Ranchska och Wrangelska gravkoren i
Halmstad och det Gathenhielmska i Onsala.
Den medeltida stenskulpturen i H. inskränker
sig så gott som uteslutande till dopfuntarna. Av
dem finnas flera, vilkas form och dekor tydligt
visa hän på engelska förebilder. Märkligast äro
funtarna i Tjärby och Gunnarp. I ö. Karup
finns ett romanskt tympanon (omkr. 1100) med
bilder av biskop, solhjul, kors m. m., framställda
i primitiv teknik. Träskulpturen, särskilt
gotikens, är täml. rikt företrädd och visar i allm.
hän mot Nordtyskland och Danmark. Av
halländska altarskåp återstå numera endast två i
oskadat skick, det ena från Kvibille (nu i Statens
hist. museum i Stockholm), det andra från
Hanhals (nu i Göteborgs museum). Barocken
företrädes av ett flertal altaruppsatser, predikstolar,
epitafier etc.; rokokon påträffar man i målade
tak, läktarbröstningar och bänkar.
Folkkultur. H. är ett av de intressantaste
svenska landskapen med hänsyn till folkkulturen.
De gamla handelsförbindelserna utefter de
halländska älvarna ha näml, i hög grad varit
förmedlare av kulturnyheter, som satt sin prägel
på hela v. Götaland. Till denna landskapets roll
har även bidragit den hemslöjd, som av ålder
bedrivits i dessa bygder. Söderut ansluta sig
byggnadssätt, heminredning och konstkultur till
Nordskåne, norrut i högre grad till angränsande
delar av Västergötland och Bohuslän. Den
fyr-byggda sydsvenska gården, ofta uppförd i
skiftesverk, är utbredd över hela H. Alla gårdens
byggnader ha varit täckta med bundna halmtak.
Möbleringen uppvisar flera ålderdomliga drag,
ss. tvillingsängar, bänkar med avgränsad plats
för husbondens högsäte och med kannbänkskåp
o. s. v. Målade väggbonader ha framställts av
mästare, som även ägnat sig åt ett stundom
högtstående möbelmåleri. Täcken i opphämta ha
tillverkats i stor utsträckning. Viktigast av de
halländska hemslöjdsgrenarna var
lergodstillverkningen.
Historia. Enligt den äldsta kända nordiska
gränsregleringen (1000-talet) tillhörde H.
Danmark. Valdemar II delade landet, i det att han
gav Nord-H. som län till en av sina söner.
Dennes ättling greve Jakob avträdde det till
Håkon V av Norge, som 1305 lämnade Nord-H.
till sin måg, den svenske hertig Erik. Det tillföll
senare dennes son konung Magnus Eriksson, som
av Valdemar Atterdag 1341 köpte även Syd-H.,
vilket Knut Porse, hertig av H. och Samsö,
tidigare haft som län. H. förlänades senare en
tid till Bengt Algotsson, hertig av
Finland och H. Valdemar Atterdag återtog Syd-H.
1360 och fick 1366 genom fördrag med Albrekt
av Mecklenburg även Nord-H. Under
unionskri-gen, grevefejden, nordiska sjuårskriget och
Kalmarkriget blev H. som gränslandskap härjat upp-
repade gånger. Genom Brömsebrofreden 1645
avträddes H. till Sverige på 30 år, blev svenskt
län och tilldelades Göteborgs stift.
Roskildefre-den 1658 tryggade Sveriges besittning av H.
Vapen-, enl. k. f. 7A 1941: ”1 blått fält ett
upprest lejon av silver med röd beväring, därest
dylik skall komma till
användning”. Något halländskt vapen
före den svenska tiden är icke
känt.
Litt.: ”Svenska turistfören:s
årsskr.”, 1933; ”Svenska
turist-fören:s resehandböcker”:
”Sydvästra Sverige” (1943); E.
Håkansson, ”Vägvisare över H.”
(1936); G. A. Ahlberg & E.
Lindälv, ”H.” (1925; skoluppl. 1927; med
bib-liogr.); R. Wallin, ”H.” (1925); M. Sjöbeck,
”H.” (1931); ”H. En bok om hembygden”, utg.
av H:s nation i Lund (1938); ”H. Kustlandet —
gränslandet — framtidslandet”, red. av F. Ström,
A. Sandklef & T. Åberg (1945)- — ”H:s
forn-minnesfören:s årsskr.”, 1:1—3 (1868—72); ”Vår
bygd” (1916 ff.; sedan 1923 utg. av H:s
hembygdsförbund). — S. P. Bexell, ”H:s historia och
beskrifning” (3 bd, 1817—19, ny uppl. 1923—25);
P. v. Möller, ”Bidrag till H:s historia”, 1 (1874);
A. Olsson & E. Liljeroth, ”H.” (1952).
Halland, hertig av, titel, som bäres av
prins Bertil.
Halland, tidning, se Hallands Dagblad.
Hallands bataljon uppsattes 1813. Till 1835
löd H. under chefen för Älvsborgs reg.; 1835—
1901 var den ett självständigt truppförband. H.
vapenövades till 1833 i Varberg, därefter till 1857
i Halmstad och 1857—1901 på Skedalahed. 1902
sammanslogs H. med Värmlands fältjägarkår till
Vaxholms grenadj ärreg.
Hallands Dagblad, konservativ morgontidning
i Halmstad. Tidningens namn var till 1951
Halland, grundad 1875 och 1898—1936 under ledning
av B. A. Hägge. H. utger även Sydhalland,
Falkenbergs Tidning, Vestkusten och
Halländing-en. Chefred, sedan 1951 är B. G. Lundgren (f.
1914).
Hallands flygflottilj, F 14, Mickedala,
Halmstad, attackflottilj, uppsatt 1944.
Hallands folkhögskola, Katrineberg,
Vessige-bro, grundad i Trönninge 1873, flyttades 1876 till
Vessige och 1878 till Katrineberg, förenad med
lantmanna- och lanthushållsskola. Sedan 1943
äges skolan av Hallands landsting.
Hallands län omfattar landskapet Halland med
residens i Halmstad. J u d i c i e 111 indelas länet
i 3 domsagor, vardera utgörande 1 tingslag:
Hallands s., mell. och n. domsaga, lydande under
Hovrätten för Västra Sverige. Av städerna ha
Halmstad och Varberg egen jurisdiktion.
Administrativt delas länet i 5 fögderier, benämnda
efter städerna, samt 9 landsfiskalsdistrikt. H. har
5 städer (Halmstad, Laholm, Falkenberg,
Varberg och Kungsbacka), 1 köping (Oskarström)
och 33 landskommuner; det är det enda län, som
saknar municipalsamhällen. I kyrkligt
avseende tillhör länet Göteborgs stift och är in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
