Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hals, Harald - Halsabscess - Halsar, styrbords och babords - Halsbandsprocessen - Halsbränna - Halsböld - Halsduk - Halsens yttre sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Halsabscess—Halsens yttre sjukdomar
766
1876), har utbildats i Berlin, Stockholm och
U.S.A. och var 1926—47 stadsplanechef i Oslo.
H. har i Norge varit banbrytare för de socialt
inriktade stadsplaneteorierna och har präglat
Oslos höga bostadsstandard. H. har i flera skrifter
framlagt sina synpunkter, t. ex. i ”Fra
Chris-tiania til Stor-Oslo” (1929).
Halsabscess, se Halsens yttre sjukdomar.
Halsar, styrbords och babords. Ett
fartyg säges segla för styrbords (resp, babords)
h., då vinden blåser in om styrbord (babord),
d. v. s. styrbords (babords) halsar på råseglare
äro anhalade. Se vidare Hals 2) (Sjöv.).
Halsbandsprocessen, en skandalprocess i
Paris 1785—86, vilken i hög grad bidrog att
nedsätta kungadömets och särskilt drottning Marie
Antoinettes anseende i allmänhetens ögon.
Sammanhanget var följande. Kardinal Louis de
Rohan, som kommit i onåd vid hovet, sökte åter
komma i gunst och råkade därvid ut för en slipad
äventyrerska, grevinnan La M o 11 e, vilken
inbillade honom, att hon ägde stort inflytande
hos drottningen. Hon lät sin sekreterare Rétaux
de Villette i Marie Antoinettes namn skriva brev
till kardinalen och arrangerade ett nattligt möte
i Versailles’ slottspark (aug. 1784) mellan
kardinalen och en ung flicka, vilken utgavs för att
vara drottningen. Kardinalen förmåddes i febr.
1785 att i drottningens namn med juvelerarna
Böhmer och Bassenge avsluta köp av ett till
1,600,000 livrés uppskattat diamanthalsband.
Grevinnan intalade kardinalen, att drottningen ville i
hemlighet inköpa det på avbetalning för sina
besparingar. Sedan lät grevinnan La Motte genom
sin man sälja de dyrbaraste juvelerna i London
och realiserade de övriga genom andra förtrogna.
Kort efter första betalningsterminens utgång
(aug. s. å.) upptäcktes sveket därigenom, att
ju-veleraren Böhmer vågade en påminnelse hos
drottningens kammarfru. I första hettan förmådde
den förolämpade drottningen sin gemål att låta
arrestera kardinalen (15 aug.). Efter en
långvarig rättegång, varunder familjen Rohans
inflytande mycket spelade in, frikände
Parisparlamentet 31 maj 1786 Rohan men dömde grevinnan La
Motte till schavottering och livstids fängelse.
Genom de memoarer, som utgåvos av flera i saken
invecklade personer, särskilt grevinnan La Motte,
som 1787 undkom till England, samt genom
muntligt skvaller inrotade sig i vida kretsar den
grundlösa uppfattningen, att Marie Antoinette
genom en kärleksaffär med Rohan skulle ha sökt
komma åt halsbandet. — Litt.: F.
Funck-Brenta-no, ”L’affaire du collier” (1901; sv. övers. 1924);
Henri Robert, ”Ryktbara kvinnogestalter” (1926).
Halsbränna, en viss brännande känsla i
svalget vid en del mag- och tarmsjukdomar. H.
behöver ej orsakas av ökad saltsyrehalt i
mag-saften, varför användning av basiska läkemedel
(t. ex. bikarbonat) många gånger kan ha
motsatt effekt till den önskade.
Halsböld, se Svalgets sjukdomar.
Halsduk är som gagnplagg av okänd ålder;
den framträdde som modesak hes männen (cra-
vate) på 1600-talet och utgjordes då av ett stycke
vitt linne med spetsprydda ändar, som föllo ned
över bröstet. Ungefär samma form bibehölls
under 1700-talet, men de spetsprydda snibbarna
ersattes av ett s. k. k r å s, jabot; under förra
delen av århundradet nyttjades även h. av svart
siden (till militäruniformen hörde i Sverige
redan på Karl XH:s tid en h. av svart kräpp). På
1780-talet tilltog h. i storlek. Den var av vitt
tyg och vanl. fyrkantig men veks ihop till en
bred remsa, som knöts i nacken. Sedermera
virades den två gånger om halsen och knöts under
hakan. På 1790-talet antog den sådana
dimensioner, att hela hakan begrovs i dess veck. Under
1820-talet blev h. i samband med löskragarnas
införande åter lägre. Spännhalsduken, en
styv, efter halsen svängd bindel, som spändes ihop
baktill och stundom försågs med en framtill
fast-sydd rosett, kom i bruk under 1830-talet, men
knappt ett årtionde senare voro de fyrkantiga,
sammanvikta h. åter moderna, tills de på
1850-talet efterträddes av smala, vanl. svarta, i
rosett knutna h., slipsar. På 1870-talet blevo
h. bredare, och på 1880-talet fick
vardagshalsdu-ken framtill en bricklik form och täckte hela
skjortbröstet, vanl. kallad ”heltäckare”, på
fackspråk plastron. Sedermera ha dels långhalsdukar,
dels h. med sydd rosett varit i bruk. För
hög-tidshalsduken har alltid vit färg varit
utmärkande.
Halsens yttre sjukdomar, a) Halsabscess
(varböld) uppkommer vanligen vid infektion i en
el. flera av halsens många lymfkörtlar. Den
lokala behandlingen är kirurgisk. Viktigt är att
avgöra, varifrån infektionen kommit, enär också
infektionskällan, en sjuk gommandel, en trasig
tand o. s. v., bör behandlas.
b) H a 1 s f i s t e 1 är antingen en rest från
fosterlivet eller en genom sjukdom förvärvad
fistelgång av växlande längd. I förra fallet är
den belägen i halsens främre mittlinje och är en
resterande tung-sköldkörtelgång, eller också
sitter mynningen åt sidan, varvid gången är en
kvarstående gäl ficka. Mycket vanligare är den
genom varbildning uppkomna fisteln, även om
förekomsten nu är i avtagande. Någon gång är
fistelns utgångspunkt en sjuk halskota (i regel
tuberkulos); oftast utgår den från en el. flera
”smälta” (varbildande) lymfkörtlar på halsen.
In-fektionsämnet kan vara av olika slag, ss. de
”banala” varalstrarna, tuberkulos, syfilis och
strål-svamp, som kombinationer av banala med
någon av de övriga här nämnda (s. k.
biandinfektioner). Behandlingen är kirurgisk, med el.
utan strålbehandling (kvartsljus, röntgen), samt
allmänt stärkande.
c) Den enkla
lymfkörtelansvällningen (lymphadenitis, lymphoma,
försvenskat lymfom) är en mycket vanlig företeelse och
uppträder vid allehanda infektioner i huvudsvål,
ansikte, munhåla, svalg och strupar, varvid
svalget spelar största rollen. Den akuta formen,
som kan iakttagas t. ex. vid varje något så när
kraftig halsfluss, behandlas, om feber medföljer,
med vila och lokalt med värme (torr el. våt). Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
