Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halsens yttre sjukdomar - Halsey, William - Halsfistel - Halsfluss - Halshuggning - Halsinflammation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Halsey—Halsinflammation
768
kroniska lymfkörtelansvällningen är den man
i regel åsyftar med benämningen lymfom. Den
uppstår oftast i barnaåldern, under vilken
lymfkörtelsystemet reagerar känsligare än hos den
vuxne. Storlek och form på ett lymfom växla
från en ärtas el. ännu mindre kropps till en
knytnäves storlek. Infektionsämnet växlar såsom vid
fisteln. Små stillastående lymfom, som ej vålla
besvär, tarva ingen särskild behandling. Sådana
äro mycket vanliga, i synnerhet på halsen men
även i axelhålorna, mindre ofta i ljumskarna.
Större lymfom äro ej blott vanställande utan
kunna även ha betydelse såsom sjukdom och
fordra behandling, i synnerhet om de från tid till tid
tilltaga i storlek el. sprida sig till angränsande
körtlar. Lymfom förekomma vid s. k. skrofler
(se d. o.). Det är otvivelaktigt, att många s. k.
skrofulösa barn gå omkring med försummade
svalgkörtlar, vilkas avlägsnande skulle ha
avgörande betydelse för barnets tillfrisknande. De
elakartade
lymfkörtelansvällningarna äro att betrakta som ett delsymtom av
andra primära sjukdomar. Av sådana kunna
nämnas vissa blodsjukdomar, leukemi och
pseu-doleukemi m. fl., vidare de elakartade
tumörerna, t. ex. kräftsvulsterna.
d) En mindre vanlig men desto svårare
inflammation, kallad Angina Ludovici, utvecklar
sig i munhålans botten. Den medför ansvällning
av halsens mittparti nedom hakan och driver
upp tungan. Den kräver omedelbart kirurgisk
vård.
e) En vanlig böld på halsen är
karbunkeln i nacken. Den bör öppnas, så snart den
är ”mogen”. När den nått in i den djupa
muskulaturen, är den att betrakta som en allvarlig
sj ukdom.
f) Om s t r um a, se d. o.
g) Inflammatoriska processer i
munhålebottnens spottkörtlar och godartade
svulster i dess körtlar. Till följd av dessa körtlars
läge framkalla de ansvällningar, synliga nedom
underkäken. De fordra behandling av kirurgiskt
skolad läkare liksom också godartade svulster på
halsen för övrigt.
h) A n e u r y s m (se d. o.) är en utvidgad del
av en artär och skiljer sig från de föregående
genom sina pulsationer.
i) Torticollis el. s n e d h a 1 s. Denna
förekommer dels som medfödd, vanl. beroende på
felaktigt tvångsläge av fostret i livmodern, dels även
som förvärvat, akut el. kroniskt sjukdomstillstånd
vid lokala sjukdomar i halskotpelaren el. dess
muskulatur och vid vissa nervsjukdomar, i
sistnämnda fall stundom i förening med besvärliga
kramp rörelser (s. k. nick k ramp).
Behandlingen är för de medfödda fallen i regel operativ
och bör företagas tidigt. Även förvärvad
torti-collis kan det bli nödvändigt att göra till
föremål för operativ behandling.
Halsey [hä’lsi], William Frederick, j :r,
amerikansk sjömilitär (f. 1882), blev officer
1904 och deltog med utmärkelse som jagarchef
i 1 :a världskriget. 1922—24 var H.
marinatta
ché i Berlin och de skandinaviska huvudstäderna.
1935 tog han flygcertifikat och ägnade sig
därefter huvudsaki. åt sjöflyget. Han blev 1938
kon-teramiral samt 1941 viceamiral och chef för
Stillahavsflottans flygstyrka. Vid anfallet mot
Pearl Harbor 7/i2 1941 befann sig H. till sjöss
i särskilt uppdrag och kunde därför ej ingripa i
striden. Sedan de amerikanska och allierade
sjöstridskrafterna i Östasien nedkämpats, blev H:s
styrka den amerikanska flottans viktigaste
operativa förband mot de snabbt framträngande
japanerna. H. ledde djärva och framgångsrika
företag mot de framskjutna japanska baserna. I
okt. s. å. blev H. befälhavare över de
stridskrafter, som voro insatta i
striderna om
Salomon-öarna, där läget var
kritiskt. Genom segt
försvar av ön
Guadal-canar i Salomonöarna
och en serie
hänsynslöst förda sjö- och
luftstrider lyckades H.
hej da j apanerna och
tvinga dem till reträtt.
I juni 1942 blev H.
chef för 3:e
flottkommandot, vilket
alternativt med 5:e insattes
för offensiven i Stilla
havet. H. blev i nov. 1942 amiral. Sedan
Palau-öarna tagits sept. 1944, insattes 3:e flottan —
den kraftigaste sjöstyrka, som någonsin
koncentrerades under 2:a världskriget — för fjärrskydd
av Mac Arthurs invasion av Filippinerna. I det
härvid uppkomna slaget i Leytebukten 23/io—2®/io
blevo japanerna i grund slagna av H. och Kinkaid
med 7:e flottan, trots att H:s operationer i
åtskilliga hänseenden varit mindre välbetänkta. 3 :e
flottan insattes senare i slutanfallet mot Japan.
Stille-ståndet, som inträdde 15/s, undertecknades på H:s
flaggskepp ”Missouri” Va 1945 i Tokyobukten. H.
blev i nov. s. å. Fleet Admiral of the U. S. Navy
och avgick från aktiv tjänst i dec. 1946. —
Själv-biogr. (tills, m. J. Bryan): ”Admiral H:s story”
(1947)- .
Halsfistel, med., se Halsens yttre sjukdomar.
Halsfluss, med., se Svalgets sjukdomar.
Halshuggning, huvudets skiljande från
kroppen, är det i synnerhet i germanska länder
vanligaste dödsstraffet. Näst arkebusering ansågs
h. som det minst vanhederliga dödsstraffet, och
ej sällan förekom till omkr. 1600, att till
hängning dömda personer blevo ”benådade till svärd”.
H. verkställdes av skarprättaren medelst svärd,
bila eller fallbila (giljotin). Användandet av bila,
som täml. allmänt i Sverige utträngt
svärdshals-huggningen omkr. 1700, erbjöd större säkerhet,
då den dömde i knästående eller liggande
ställning hade halsen mot ett ”block” el. en
”stupstock”. I dec. 1900 företogs den sista
avrättningen med bila i Sverige; 1906 infördes
giljotinen, vilken brukades endast en gång (1910),
innan civilt dödsstraff avskaffades 1921.
Halsinflammaticn. 1) (Med.) Se Svalgets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
