Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halvdan - Halvdan Svarte - Halvdäck - Halverade stämmor - Halvfabrikat - Halvfet stil - Halvfranskt band - Halvgeneriskt köp - Halvgräs - Halvgudar - Halvhalt - Halvklot el. hemisfär - Halvknop - Halvkrabba - Halvlek - Halvlinne - Halvmesyr - Halvmåne - Halvnot - Halvordstorp - Halvorsen, Finn - Halvorsen, Johan - Halvorsen, Otto - Halvpermanent befästning - Halvsiden - Halvskugga - Halvskyld el. halvsläkting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
Halvdan—Halvskyld
772
Halvdan (eg. en, som till börden är halvt
dansk, halvt av annan härkomst), namn på många
i nordiska fornsagor omtalade stormän.
Halvdan Svarte, norsk småkonung (levde på
8oo-talet), far till Norges förste rikskonung,
Harald Hårfager.
Halvdäck, sjöv., den del av övre däck, som
är belägen akter om stormasten. H. är på
ör-logsfartyg paradplats vid flaggans hissande och
nedhalande samt uppställningsplats för
besättningen vid mönstringar. — Halvdäckade
sägas fartyg el. båtar vara, om förliga och
akt-re delen ha däck men midskeppsdelen är öppen
(odäckad).
Halverade stämmor, i orgel sådana stämmor,
som äro uppdelade i en bas- och en diskantavd.,
vardera med särskilda registerandrag.
Halvfabrikat, industriprodukter, som utgöra
ett mellanstadium mellan råvaran och
helfabrikatet (den färdiga konsumtionsråvaran), t. ex.
mjöl, stångjärn, sulläder, gam och pappersmassa.
Halvfet stil, boktr., se Stil.
Halvfranskt band, se Bokbinderi, sp. 385.
Halvgenériskt köp, avtal, varigenom ”någon
sålt viss myckenhet att ur bestämt gods
uttagas”, t. ex. två lass hö av förrådet i en
viss lada. Enl. nordisk rätt skall h. bedömas
efter leveransavtalets rättsregler.
Halvgräs, Cyperäceae, Calamäriae, c y
pe-r a c é e r, växtfam. bland monokotyledonerna.
Till det yttre erinra h. om gräsen men avvika
från dessa genom märgfyllt, vanl. trekantigt strå
och slutna bladslidor. Blommorna sitta i
axel. huvudlika blomställningar, äro en- el.
två-könade och ha vanl. tre ståndare. Frukten
ut-göres av en nöt. Familjen räknar omkr. 3,000
arter och är representerad i alla länder. I
Sverige finnas omkr. 125 arter, de flesta tillhörande
starrsläktet (Carex). Den plägar indelas i två
underavd.: Scirpoideae, med tvåkönade, och
Ca-ricoideae, med enkönade blommor. — Strå och
blad innehålla vanl. kiselsyra, varför h. i allm.
ej äro lämplig kreaturs föda. Se Ag, Cyperus,
Starr, Säv och Ängsull.
Halvgudar, se Heroer.
Halvhalt, se Ridning.
Halvklot el. h e m i s f ä r, hälften av ett klot.
På jordklotet och på himlavalvet åtskiljas n. och
s. hemis fären av ekvatorn, resp, himmelsekvatorn.
Halvknop, knut, som göres på ett tåg för att
hindra det att utlöpa genom block el. skivgatt.
Halvkrabba, textil., ett slags krabbasnår.
Karakteristiska för
mönstret, som delvis påminner
om dukagång, äro de
små diagonalt placerade
rutorna.
Halvlek, i fotboll
m. fl. bollspel namn på
de båda lika långa
matchhälfterna, åtskilda av ett
uppehåll (s. k. halvtid).
Halvlinne, vävnad av
lin- och bomullsgarn i
Halvknop, a enkel, b
dubbel, c i åtta.
blandning, varvid varpen vanl. är av bomull och
inslaget av lin.
Halvmesyr (till fr. me sure, mått, åtgärd),
otillräcklig åtgärd, något som är gjort blott till
hälften.
Halvmåne. Avtagande h. med Jupiter är
Turkiets riksvapen och flagga. H. är som symbol
trol. av tatariskt ursprung; den förekommer
även i Egyptens och Tunisiens vapen och flagga.
I Turkiet motsvarar Röda h. Röda korset i
övriga länder.
Halvnot, mus., se Noter.
Halvordstorp, samhälle i Gärdhems sn i
Västergötland.
HaTvorsen, Finn, norsk författare (f. 1893),
urspr. journalist, sedan teater- och
litteraturanmälare. H. har utgivit en rad romaner, ”1
skriftestolen” (1918), ”Kornmo” (1919),
”Höst-manden” (2 bd, 1920—21), ”Scirocco” (1922),
”Den kolde vår” (1924), ”Svalerne” (1926), ”1
lysthuset” (1928), ”Mot dag” (1930), och ”En
mand uten ansigt” (1933). Särskilt i sina första
romaner visade sig H. som en talangfull förf.
H. har också utgivit skådespel, bl. a.
"Diktator” (1933) och ”Hyklere” (1934). Under
ocku-pationstiden tog han parti för nazisterna och
blev 1940 byråchef i det quislingska Kultur- og
folkeoplysningsdep. Efter Norges befrielse
dömdes han 1946 som landsförrädare till 12 års
straffarbete.
HaTvorsen, Johan, norsk dirigent och
tonsättare (1864—1935). Han var elev vid
Konservatoriet i Stockholm 1884—86, sedan
konsertmästare i Bergen, vidare utbildad som violinist i
Tyskland och Belgien samt från 1899
kapellmästare vid Nationalteatern i Oslo och dirigent för
symfonikonserterna. H. har komponerat en
violinkonsert, sviter för violin och piano, musik
till flera teaterstycken och festkantater,
sångstycken och körer samt har upptecknat norsk
folkmusik.
HaJvorsen, Otto Bahr, norsk politiker
(1872—1923). Han blev 1903 advokat, valdes
1913 till stortingsman och blev genast en bland
högerpartiets ledande män i tinget. Han var
stortingspresident 1919—20 och 1921—23,
stats-och justitieminister 1920—21 samt de sista mån.
före sin död 1923. Som regeringschef ställdes
H. inför frågor rörande spritlagstiftningen,
vinhandeln med bl. a. Portugal och de under
efterkrigstiden pågående arbetskonflikterna.
Halvpermanent befästning, benämning på
äldre fästningsverk med endast vissa delar
permanent utförda i fredstid.
Halvsiden, vävnad av silke jämte annat,
mindre värdefullt textilämne, vanl. bomull.
Halvskugga, se Skugga.
Halvskyld el. h a 1 v s 1 ä k t i n g, jur., den,
som är besläktad med annan så, att de
härstamma från gemensam fader men olika mödrar eller
från skilda fäder men samma moder.
Halvskyld-skapen kan uppstå antingen på grund av
äktenskapliga förbindelser eller genom
utomäktenskap-lig börd. H. äro således halvsyskon och vidare
avkomlingar av halvsyskon dels sinsemellan, dels-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
