- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
773-774

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halvskyld el. halvsläkting - Halvslag - Halvslut - Halvsläkt - Halv stång - Halvt bevis - Halvton - Halvtropp - Halvtyg - Halvulk - Halv vind - Halvvingar - Halvvokaler - Halvvärld - Halvylle - Halvädelstenar - Halvöppen barnavård - Halys - Halysites - Ham (Cham) - Hama (Chama) - Hamadan - Hamadani, Ahmed bin el-Husein el-Hamadani (Badi ez-zaman) - Hamamatsu - Hamamelis - Haman - Hamann, Johann Georg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

773

Halvslag—Hamann

774

a b c

Halvslag, a enkelt, b
dubbelt, c två halvslag
om egen part.

ock med föräldrars och förfäders halvsyskon. H.
intager familj erättsligt i allm. samma ställning
som den helskylde. Så gälla äktenskapshindren
lika för hel- och halvskylda. Halvsläkt har lika
rätt till arv som helsläkt, dock endast i den mån,
som den halvskyldes far eller mor skulle varit
arvsberättigad, och med de inskränkningar, som
utomäktenskapliga barns arvsrätt är underkastad.

Halvslag, sjöv., knut (stek), som nyttjas för
att fastgöra ett tåg vid
något föremål.

Halvslut, mus.,
avslutning på dominanten.

Halvsläkt, se
Halv-skyld.

Halv stång, se
Flagga, sp. 591.

Halvt bevis, jur. ett
visst mått av bevisning,

men icke fullt bevis. Enl. den legala (kanoniska)
bevisteorien, som även omfattades av 1734 års
svenska lag, utgjorde 2 vittnens samstämmiga
vittnesbörd fullt el. helt bevis. Fanns endast ett
vittne, räknades detta som h., men det kunde
utfyllas genom annan bevisning. Enl. den numera
tillämpade fria bevisprövningen sker ej längre en
dylik räknemässig uppskattning av ådagalagd
bevisning.

Halvton. 1) Fotogr. Halvtoner,
fackuttryck för skala av gråtoner från svart till vitt,
t. ex. i ett vanligt fotografi, el. valörer av färger
med olika ljushetsgrad, t. ex. i en akvarell el.
oljemålning. Mots.: heltoner, d. v. s. rent
svart och vitt utan gråtoner, t. ex. en
pennteckning i tusch el. en reproduktion i fototypi.

2) Mus. Den minsta intervall, som nyttjas i vårt
tonsystem. Man skiljer mellan diatonisk h.
mellan två toner på olika grader av linjesystemet
(c—dess, e—f, h—c) och kromatisk h.
mellan två toner på samma grad (c—ciss).

Halvtropp, tidigare inom svenska hären den
lägsta enheten vid inf., ingenjör- och
sjukvårds-trupperna. Dess nuv. motsvarighet är gruppen.

Halvtyg, halvmalen pappersmassa av lump.

Halvulk, Artedie’llus uncinätus, art av fam.
simpfiskar, c:a 10 cm lång, med naken hud och
ljusa fenor med mörka tvärband. H.
förekommer i Ishavet och längs Norges kust samt har
fångats vid Bohuslän.

Halv vind, fartyg seglar för h., när vinden
blåser in vinkelrätt mot skeppssidan.

Halvvingar, Hemi’ptera el. Rhynchöta,
över-ordn. bland insekterna, som framför allt
utmär-kes genom sina sugande mundelar. Av dessa är
särskilt underläppen väl utbildad i form av ett
långt, oftast ledat rör, en snabel, som bildar ett
fodral till över- och underkäkarna. De förra
utgöras av skarpspetsade, ofta hullingförsedda
borst, de senare äro förenade till ett fint rör,
vanl. genomdraget av två kanaler. Vid sugning
stödes snabeln mot växtens el. djurets hud,
överkäkarna sticka hål, genom underkäkarnas bakre
ränna utgjutes saliv, och genom den främre
stiger näringssaften kapillärt upp i munhålan. H.
genomgå ofullständig förvandling. — H. indelas

i tre underordn.: skinnbaggar
(Heteropte-ra), s t r i t a r (Homopterd) samt v ä x 11 ö s s
(Phytophthires).

Halvvokaler kallas i den antika grammatiken
l, m, n, r och j såsom ett mellanting mellan
vokaler och konsonanter. I nyare grammatikor
upptagas som h. likvidorna l, m, n, r, vilka oftare än
andra konsonanter förekomma som ”sonanter”
med vokalisk funktion (bilda stavelse). För den
moderna fonetiken är begreppet ”halvvokal” eg.
främmande. Närmast uppfattas h. som vokaler i
konsonantisk funktion, således senare element i
en fallande diftong, t. ex. i uti fr. bien.

Halwärld, se Demimond.

Halvylle, vävnad av ull i förening med
bomull, vanl. bomullsvarp samt inslag av yllegarn.

Halvädelstenar, se Ädelstenar.

Halvöppen barnavård, se Barnavård, sp. 390.

Ha’lys, antikens namn på floden Kyzyl-yrmak
i Mindre Asien.

Halysites, zool., se Kedjekorall.

Ham (Cham), Noas yngste son, framställes
i G. T. som representant för folken s. om
hebré-erna liksom Jafet för de nordliga och Sem för
de mitt emellan båda boende (hebréerna och de
med dem besläktade stammarna). Som H:s
söner nämnas Kusch (Etiopien), Mizrajim
(Egypten), Kanaan (Palestinas urinvånare) och Put
(folken på Röda havets v. kust).

Hama (Chamä), stad i Syrien, i en smal
dal på ömse sidor om Nahr el-Asi
(Orontes), vid järnvägen Damaskus—Aleppo; 70,000
inv. Betydande handelsstad; sidentillverkning. H.
är G. T:s Ham a t. Jerobeam II synes ha med
framgång fört krig mot H., och Sargon gjorde
720 f. Kr. slut på dess självständighet.

Hamadän, huvudstad i prov. Hamadan, v.
Persien, vid handelsvägen Teheran—Bagdad; 100,000
inv. Viktig trafikknutpunkt. Läder- och
metallarbeten samt mattor förfärdigas. Många judar.
Jfr Ekbatana.

Hamadani [-Öä’-], Ahmed bin
el-Hu-s e i n el-, även kallad B a d T e z-z a m ä n
(”Tidens under”), arabisk skald (d. 1007 vid ung.
40 års ålder). H. är den förste mera
framstående representanten för den s. k.
maqamdiktning-en. H:s maqamer äro utgivna i Beirut 1890.

Hamamatsu, stad på Hondo, Japan, 90 km
s. ö. om Nagoya; 135,000 inv. Bomullsindustri.

Hamamélis, växtsläkte av den Saxifragaceae
närstående fam. Hamamelidaceae, med 3 arter,
höga buskar med blad, liknande hassel eller al.
H. virginiana, ”witch hazel”, trollhassel, spelar
en viktig roll i skogarna i ö. Förenta staterna;
den odlas i Europa som prydnadsbuske. Bladen
(och barken) brukas till läkemedel. De innehålla
bl. a. garvämnen, särsk. hamamelitannin,
och äro blodstillande.

Haman hette enl. Esters bok persiske
konungen Ahasverus’ (Xerxes’) förste minister el.
vesir. Han ville förgöra juden Mordokai och
hela det judiska folket men blev själv hängd i
den galge han upprest för Mordokai.

Hamann, Johann Georg, tysk författare
(1730—88), kallad Der Magus des
Nor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free