- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
793-794

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamilton, 10. Lady Emma (Emily Hart) - Hamilton, 11. Sir William - Hamilton, 12. Sir Ian - Hamilton, Thomas - Hamilton, Sir William - Hamiltondammen - Hamilton River - Hamina - Hamingja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

793

Hamilton—Hamingja

794

hon 1791 lyckades förmå till giftermål. Den
sköna Lady H. blev nu en av de ledande i
Neapels societetsliv och förtrogen åt
drottning Maria Karolina. Hon blev 1798 bekant
med Lord Nelson, då befälhavare över brittiska
Medelhavsflottan, och snart hans älskarinna. Med
honom hade hon 2 döttrar. Efter Nelsons död
1805 kom Lady H.
genom slöseri i svårt
ekonomiskt trångmål
och flydde undan sina
fordringsägare till
Calais, där hon dog. —
Berömda voro Lady
H:s plastiska
framställningar (”attityder”), huvudsaki. efter
antika statyer; som
ung flicka hade hon
varit modell åt
målaren Romney. — Litt.:
W. Sichel, ”Emma
Lady H.” (1905); E. H.

Moorhouse, ”Nelson’s Lady H.” (1906; sv. övers.
1907); O. A. Sherrard, ”Emma H.” (1927).

11) Sir William H., skotsk filosof (1788
—1856). Han blev vid Edinburghs univ. 1821
prof, i historia samt 1836 prof, i logik och
metafysik. H. sökte sammansmälta tankegångar ur
Thomas Reids common-sense-filosofi med Kantska
teorier. H. utgick från en fenomenteori, enl.
vilken vi aldrig kunna komma utom vårt
medvetande. Men vi måste i alla fall antaga, att det
ges något absolut obetingat, som ger fenomenen
realitet. Om detta obetingade är ingen kunskap
möjlig, då tänkandet endast kan nå det relativa,
som faller inom medvetandet. ”Att tänka är att
betinga” är en tankegång, som H. framställer
redan i sin första essä. På den formella logikens
område införde H. den omstridda läran om
pre-dikatets kvantificering och genomförde därmed
radikalt omfångslogiken. För psykologiens
vidkommande uppställde han bl. a. lagen om
association mellan del och helhet. H:s verksamhet
som filosofisk skriftställare och univ.-lärare blev
för lång tid ett kritiskt livande ferment i engelsk
filosofi. — Skrifter: ”Discussions on philosophy,
literature, education and university reform”
(1852), ”Lectures on metaphysics” (8 bd, 1858),
”Lectures on logic” (2 bd, 1860) samt H:s uppl.
av Th. Reids verk (2 bd, 1846). — Litt.: J. S.
Mill, ”Examination of Sir W. H:s philosophy”
(1865); J. Veitch, ”H.” (1869); A. Nyman,
”Rumsanalogierna inom logiken” (1926).

12) Sir lan Standish Monteith H., engelsk
militär (1853—1947), officer vid inf. 1872,
generalmajor 1899, generallöjtnant 1901, general 1907
och avsked 1919. H. deltog i kriget mot
Afghanistan 1878—80 och mot boerna 1881, där han
svårt sårades vid Majuba, samt vidare i fälttågen
i Egypten 1884—85 och Burma 1886—87. Vid
sydafrikanska krigets utbrott 1899 blev han
brigadchef i Natal och 1901 stabschef hos
Kitche-ner. Under rysk-j apanska kriget 1904—05 var
H. brittisk militärattaché vid japanska
högkvar

teret, 1905—09 chef för s. militärdistriktets
trupper i England, 1910—14 befälhavare över de
brittiska stridskrafterna i Medelhavsländerna samt
generalinspektör för kolonialtrupperna. Vid I :a
världskrigets utbrott blev H. högste befälhavare
över stridskrafterna i hemorten men erhöll 1915
befälet över den till Dardanellerna avsända
expeditionskåren. På gr. av meningsskiljaktigheter
med regeringen hemkallades han emellertid i okt.
s. å., men den tillsatta Dardanellerkommissionen
fritog honom i sin 1920 utkomna ”Report” i stort
sett från ansvaret för företagets misslyckande.
H. har utg. bl. a. ”A staff officer’s scrap book”
(2 bd, 1905—07), ”Gallipoli diary” (2 bd, 1920),
”Friends of England” (1923), ”Soul and body
of an army” (s. å.), ”Listening for the drums”
(1944)-

Hamilton [hä’milt3ii], Thomas, skotsk
arkitekt (1784—1858), verksam huvudsaki. i
Edinburgh, där åtskilliga monumentalbyggnader, t. ex.
högskolan (1825—29) och flera kyrkor, samt
delar av stadsplanen med Georg IV-bron äro hans
verk.

Hamilton [hä’miltan], Sir William
Ro-wan, engelsk matematiker (1805—65), prof, i
astronomi vid univ. i Dublin 1827. Han upptäckte
på teoretisk väg ljusets koniska refraktion i
optiskt tvåaxiga kristaller; uppfann en ny
matematisk teori, den s. k. kvaternionkalkylen.
Av mycket stor betydelse för mekaniken är den
av H. upptäckta Hamiltonska principen,
som sammanfattar mekanikens lagar i en formel.

Hamiltondammen [hä’miltan-],
reglerings-damm med kraftverk i Colorado River, c:a 130
km n. om San Antonio, Texas, byggd 1931—37.
H. är utförd som serievalvdamm av betong, är
47 m hög och c:a 2,500 m lång. Kraftstationen
är utbyggd för c:a 30,000 kW.

Hamilton River [hä’miltan ri’va], flod på
Labrador, Canada, mynnar i Hamilton I
n-let el. Lake Melville, den största fjorden
på Labradors kust.

Hamiltonska principen, se Hamilton, W. R.

Ha’mina, finskt namn på Fredrikshamn.

Ha’mingja, enl. nordisk forntro ett kvinnligt
väsen, som rådde för en människas eller en ätts

Thomas Hamilton: Högskolan i Edinburgh.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free