Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammarlund, Emil - Hammarlunda - Hammarlöv - Hammarsebo revir - Hammarsjön - Hammarskatt - Hammarskifte - Hammarskjöld (Hammarskiöld, Hammarsköld), släkt - Hammarsköld, 1. Lorenzo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
Hammarlunda—Hammarskjöld
806
Andra, 1909—10 i
Första kammaren, och
arbetade därunder
nitiskt för
folkundervisningens utveckling
samt förbättring av
folkskollärarnas
löner.
Hammarlunda,
socken i Malmöhus län,
Frosta härad, vid
Kävlingeån, s. om
Eslöv; 22,97 km2, 798
inv. (1951). Är en
bördig slättbygd, som
från ån sakta höjer sig mot n. 1,961 har
åker. Delvis i H. ligger municipalsamhället
Löberöd. Egendomar: Löberöd, Kristinetorp och
Lönshult. Kyrkan av gråsten och sandsten är en
av landets intressantaste från äldre medeltiden.
Den har rundtorn, vars befästningskaraktär ännu
är tydlig. H. ingår i Harlösa, H., Silvåkra och
Revinge pastorat i Lunds stift, Frosta kontrakt;
tillhör storkommunen Löberöd.
Hammarlöv, socken i Malmöhus län, Skytts
härad, på Söderslätt, strax n. v. om Trelleborg;
10,55 km2, 459 inv. (1951). 994 har åker, skog
saknas. Egendomar: Mariero, Björnshög,
Boke-näs och Framnäs. Kyrkan av gråsten och
sandsten har sin romanska karaktär väsentligen
bibehållen. Ingår i H :s, V. Vemmerlövs, Gylle och
Kyrkoköpinge pastorat i Lunds stift, Skytts
kontrakt; tillhör storkommunen Skegrie.
Hammarsebo revir, adress Möckhult, tillhör
S. distriktet och omfattar delar av Handbörds
och Stranda härader av Kalmar län.
Hammarsjön, grund sjö invid och s. ö. om
Kristianstad, 0,5 m ö. h., genomflytes av Helgeån.
Genom sänkning 1942 minskades H :s
översvämningar. — Ibland möter namnet H e 1 g a s j ö n,
vilket är givet efter Helgeån.
Hammarskatt, kam., avgift till staten för
hammarverken (stångjärnshammare), som utgick
efter visst årligt kvantum smide. 1695
bestämdes h :s belopp till 1 °/o av tillverkningen. 1803
fördubblades den för nya härdar, 1846 blev h.
åter 1%; 1857 nedsattes den med hälften och
upphörde 1860.
Hammarskifte är ett i Södermannalagen
förekommande uttryck för ägoförhållandena i en
by före dennas solskiftande och läggande i laga
läge, medan Upplandslagen talar om en by, som
ligger ”i hambri ok i forni skipt”. Rörande
betydelsen av sistn. citat och av h. ha de mest
skiftande uppfattningar framställts. Här må
endast nämnas, att de gamla svenska
lantmäterikartorna uppvisa två slags ägofördelningar i
byarna, dels oregelbundna, blockformiga ägofigurer,
dels långsmala, jämnbreda, regelbundna tegar. De
senare ha uppkommit antingen genom
arvsdelningar av de blockformiga åker- och ängsstyckena
el. genom skifte av jorden, varvid tegarna
fördelats på gårdarna efter lottning (oregelbundet
tegskifte), efter bolindelning (bolskifte) el. efter
tomtläge (solskifte). Enl. denna uppfattning
skulle by ”i hambri ok i forni skipt” ha
blockformiga ägor, som urspr. varit enskilda intagor på
den samfällda utmarken. En sådan ägofördelning
möter oss på lantmäterikartor från Västergötland.
H. skulle alltså ej vara något egentligt skifte i
juridisk bemärkelse. — Litt.: G. Nordholm, ”By
i hambri ok i forni skipt” (i
”Vetenskapssociete-tens i Lund årsb.”, 1948).
Hammarskjöld (Hammarskiöld,
Hammarsköld), svensk släkt, som härstammar från
Peder Michelsson (omkr. 1560—1646), vilken som
ståthållare tappert försvarade Borgholm mot
danskarna 1610. Han adlades 1607 med namnet
H. — Litt.: Nina H., ”Ätten H.” (1915).
1) Lorenzo Hammarsköld, författare
(1785—1827). Han blev fil. mag. 1812 i Uppsala,
inskrevs 1806 som e. o. amanuens i Kungl. bibi.,
där han 1811 blev förste amanuens, och fick 1826
titeln kungl. bibliotekarie. 1803 bildade H. jämte
några kamrater sällskapet Vitterhetens vänner
(V. V.), vars verksamhet förebådade
Aurora-förbundet. H. stod tidigt i opposition mot den
akademiska efterklangspoesien och sökte
anknytning till den moderna tyska litteraturen.
Rastlöst verksam, offentliggjorde H. de första
Stock-holmsåren bl. a. ”öfversättningar och imitationer”
(1806), ”Försök till
en kritik över Fr.
Schiller” (1808),
tidskrifterna Lyceum och
Läsning i
Hvarjehan-da (1810) samt
stridsskriften ”Kritiska
bref rörande Herr
Cantzlirådet C. G. af
Leopolds Samlade
skrifter” (s. å.).
Svaga voro hans
originalarbeten, ”Kärleks-qväden” (1811),
sorgespelet ”Prins Gustaf”
(1812) och ”Poetiska
studier” (1813). H. bidrog med en mängd
kristliga artiklar till Polyfem och Swensk
Litteratur-Tidning, oftast instruktiva, stundom bittra och
skarpa. Samtidigt sökte han genom föreläsningar
(hållna 1815, utg. 1817 under titeln ”Utkast till
de bildande konsternas historia”) höja den
konsthistoriska bildningen. Vidare utgav han bl. a.
”Svenska vitterheten” (1818—19), H :s förnämsta
verk, grundläggande genom sin rikedom på nya
uppgifter, ”Historiska anteckningar rörande
fortgången och utvecklingen af det philosophiska
studium i Sverige” (1821), det ursinniga
angreppet på Wallmark ”Allmänna journalistens
hederskrans” (1819) och ”Stridsfrågan i vår
litteratur” (s. å.). Han deltog i avfattningen av
”Markalls sömnlösa nätter”, vars ”första natt”
(1820) utgjorde en av H. urspr. för Polyfem
författad parodisk hjältedikt. Outtröttligt
verksam även som bibliograf, offentliggjorde H.
”Svenska boktryckningshistorien” (1810—II),
”Förteckning på de i Sverige från äldre, till
när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
