Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammarskiöld, 6. Ludvig - Hammarskjöld, 7. Bo - Hammarskjöld, 8. Åke - Hammarskjöld, 9. Dag - Hammarslund - Hammarsmedja - Hammarstedt, Edvard - Hammarsten, 1. Olof - Hammarsten, 2. Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Hammarslund—Hammarsten
810
ett flertal kommittéer. Han har utg. ”Studie över
artilleriets samverkan med infanteriet” (1922).
7) Bo Gustaf Hjalmar H., son till H. 4),
ämbetsman (f. 1891 3/e), jur. kand, i Uppsala 1915,
assessor i Svea hovrätt 1921 (hovrättsråd 1929
—34), sakkunnig vid Finansdep:s lagbyrå 1922,
byråchef för lagärenden i Socialdep. 1925,
stats-sekr. där 1930, regeringsråd 1934, landshövding
i Södermanlands län 1935. Blev
civilbefälhavare i 4:e civilomr. 1951. H:s huvudinsatser ha
fallit inom den statliga socialpolitikens olika
förgreningar och, under 2:a världskriget, inom
Statens livsmedelskommission, vars ordf, och
chef han var under
hela kriget. Särsk.
den sistn., under
rådande försörj
ningslä-ge krävande
nyckelbefattningen skötte H.
på ett sätt, som vann
enhälligt erkännande.
H. har som sekr., led.
och ordf, tillhört
flera riksdagsutskott,
kommissioner,
nämnder och utredningar.
Sedan mitten av 1930-
talet har hans verksamhet alltmer koncentrerats
till jordbruksnäringens olika administrativa och
organisatoriska problem. H. innehar ett flertal
förtroendeuppdrag inom sitt län och vidare bl. a.
ordförandeskapet i styrelserna för Svenska
so-cialvårdsförbundet (sedan 1934), för Nordiska
administrativa förbundet (sedan 1935) och för
För-säkrings-ab. Hansa (sedan 1947).
8) Åke Wilhelm Hjalmar H., den föreg:s
bror, folkrättsexpert (1893—1937). Efter akad.
examina i Uppsala blev H. attaché i Utrikesdep.
1917, legationsråd 1923, envoyé 1930. H:s i
förtid avbrutna bana ägnades nästan helt åt den
internationella rätten och dess praktiska
utformning efter 1 :a världskriget, i N. F., i Röda
korset och framför allt i den mellanfolkliga
rättskipningen. H. blev 1920 sekr. i den
internationella juristkommission, som förberedde
inrättandet av Fasta mellanfolkliga domstolen i Haag,
dess generalsekr. 1922, led. 1936. Han var från
1925 även led. av Institut de droit international.
9) Dag Hjalmar Agne Carl H., den föreg:s
bror, nationalekonom,
ämbetsman (f. 1905
29h), jur. kand. 1930,
fil. dr 1934
(”Kon-j unkturspridningen”),
doc. i nationalekonomi
vid Stockholms högsk.
1933, sekr. i
arbetslös-hetsutredningen 1930—
34, i Riksbanken 1935,
statssekr. i Finansdep.
1936—46, envoyé och
finanssakkunnig i
riksbanksfullmäktige 1941
—48; sistn. år blev H.
svensk delegat vid organisationen för
europeiskt ekonomiskt samarbete
(Marshallorganisationen) i Paris samt v. ordf, i dennas
exekutivutskott; kabinettssekr. 1949. H., som i
egenskap av ekonomisk expert utövat
betydande inflytande på de senaste årens
penning-och handelspolitik, blev konsultativt statsråd 1951.
Hammarslund, förortssamhälle till
Kristianstad, se Nosaby.
Hammarsmedja, vid de svenska järnbruken
på 1700- och 1800-talen benämning på den
verkstadsbyggnad, som innehöll de av vattenhjul
drivna hamrarna för stångjärnssmidet.
Hammarstedt, Nils Edvard,
folklivsfors-kare (1861—1939). Han idkade konststudier i
Stockholm och 1884—85 i Düsseldorf, blev e. o.
amanuens vid Nordiska museet 1890 och intendent
där 1907. Fil. hedersdr i Uppsala 1907. — H.
var en av banbrytarna i Sverige för den
nordiska och jämförande folklivsforskningen. Bland
hans många insatser här måj förutom ett
omfattande författarskap, nämnas, att han planlagt och
alltifrån början lett Nordiska museets arkiv för
svensk folkkännedom. I sina skrifter har H.
framför allt framträtt som specialist på
folktro och folksed men även i översiktliga
framställningar skildrat andra sidor av folklivet och
kulturen. Bland H:s skrifter märkes ”Svenska
folket, dess lefnadssätt, seder och fomtro” (i
”Sveriges rike” (1902). Genom sina många
uppsatser, flertalet tryckta i Meddelanden från
Nordiska museet och Fataburen, inspirerade han på
ett tidigt stadium i hög grad insamlingsarbetet i
Norden av olika folktraditioner. Han översatte
Tacitus’ ”Germania” (1916).
Hammarsten. 1) Olof H., läkare (1841—
1932), med. dr 1869 (”Om gallans förhållande
till magsaften och ägghvitedigestionen”), e. o.
prof, i medicin 1877, kallades 1883 till prof, i
medicinsk och
fysiologisk kemi samt var
1901—04 Uppsala
univ:s rektor. Under
sin verksamhet som
akad. lärare och även
långt in i
emeritusål-dern var H. utan
gen-sägelse den
verksammaste och den ledande
inom sitt läroområde,
icke minst genom sin i
många uppl. utkomna
lärobok i fysiologisk
kemi. Hans
specialforskningar ha sträckt
sig över stora områden inom biokemien, särsk.
gallans, blodkoagulationens och
matsmältningens kemi.
2) Fredrik H., den föreg:s bror, präst
(1846—1922), predikant vid Blasieholmskyrkan
1898—1908, kyrkoherde i Jakobs förs, i
Stockholm 1908. H. utgav flera mycket lästa
upp-byggelseskrifter och predikosaml. — Litt.: ”F.
H.” (1922); A. Arbin, ”F. H.” (1923); ”Evang.
fosterlandsstiftelsen. Jubileumsskrift”, 2 (1931).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
