- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
817-818

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamn - Hamna - Hamnavgift (hamnpenningar) - Hamneda - Hamnfogde - Hamnkapten - Hamnlots - Hamnordning - Hamnpenningar - Hamnrutin - Hamnrätt - Hamnskär - Hamnstyrelse - Hamntaxa - Hamntid - Hamnumgälder - Hamp, Pierre - Hampa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

817

Hamna—Hampa

818

dockan hålles praktiskt taget konstant, och
slussen förmedlar övergången därifrån till de
växlande vattenstånden utanför. Med hänsyn till
ändamålet skiljer man mellan handels-,
örlogs- och flyghamnar. De förra omfatta
i Sverige två grupper, allmänna h., d. v. s.
staten, kommuner el. enskilda tillhöriga h., som
stå till den allmänna trafikens förfogande, och
lastageplatser, varmed betecknas en del
förtöj ningsplatser, som tillhöra enskilda företag.
I större h. förläggas vanl. olika slag av
hamnrörelse till särskilda kajer. Härigenom uppstå
styckegods-, massgods-, kol-, export-, upplags-,
olje- och industrihamnar. Särskilda h. äro
fiskehamnar, vilka äro skyddshamnar för
fiskebåtar samt karantänshamnar, där fartyg
från smittad ort intagas för undersökning och
erforderlig behandling. Ur tullsynpunkt äro alla
h. inom tullområdet tullhamnar, om de icke
äro frihamnar, d. v. s. hamnar, vilka i
tullhänseende anses som utrikes ort. En h:s
huvuddelar äro: tillf artsled (inseglingsränna), redd och
egentliga hamnanläggningar. Redden utgör det
vattenområde, där fartygen förankra. Den bör
vara försedd med dykdalber el. förtöjningsboj ar.
De egentliga hamnanläggningarna äro försedda
med kajer el. andra strandskoningar, hamnplan
med varuskjul och magasin för uppläggning av
varor, erforderliga tullbyggnader, järnvägsspår,
vägar, kranar, förhalningsspel, belysning,
vattenledning, avlopp o. dyl. Hamnanläggningarna
utföras antingen så, att kajerna vid lämpligt
vattendjup följa strändernas huvudriktning, el. också
i form av från stranden utskjutande
hamnpirer el. däri inskjutande hamnbassänger.
H., som ligga oskyddade mot havet, äro därjämte
försedda med vågbrytare, d. v. s.
långsträckta, från land utskjutande el. friliggande,
mot sjöhävning motståndskraftiga byggnadsverk
av sten el. betong till skydd mot stormar. Till
en välordnad h. höra reparationsvarv med dockor
och verkstäder.

Hamnområdets gränser äro ofta
bestämda av K. m:t. Det utgör det vattenområde med
hamnanläggningar, inom vilket h:s taxor och
författningar gälla. Förvaltningen handhaves i
regel av en hamnstyrelse el.
hamndirektion. Vid anlöpande av en h. erlägges vanl.
hamnavgift enl. fastställd hamntaxa.
Hamntaxans och inom hamnområdet gällande
hamnordnings tillämpning handhaves vanl.
aven hamnkapten med erforderliga
tjänstemän för kamerala och kassagöromål
(hamnkontor) samt med h a m n 1 o t s och h a m n r o
d-dare el. hamnbetjäning för hjälp vid
fartygs manövrering och förtöjning ävensom
h a m n p o 1 i s för ordningens upprätthållande. I
mindre h. skötas göromålen av en
hamnfogde el. hamnmästare. I de största h.
(Stockholm, Göteborg, Malmö) finnes en
hamndirekt ö r; även en hamningenjör
förekommer i de större h.

Hamna, rättshist. I Norden indelades i äldre
tider landet i distrikt, skyldiga att utgöra
prestationer för sjökrig el. ledung. Av dessa hade ett

skeppslag skyldighet att utrusta ett ledungsskepp,
och inom skeppslaget var den underavd., som
kallades h., pliktig att ställa och utrusta en man.

Hamnavgift, (hamnpenningar), avgift,
som enl. av K.m:t fastställd hamntaxa
erlägges för fartyg samt lossade och lastade varor
i för allmän trafik upplåten hamn.

Hamneda, socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad, kring och utmed Lagan; 122,54 km2, 1,239
inv. (1951). Spridd odlingsbygd, ljunghedar,
mossar och skog. 1,716 har åker. Torvfabrik.
Egendomar: Hornsborg och Sunnerborg. Nuv.
kyrkan av sten byggdes 1889—92. Ingår i S. Ljunga
och H. pastorat i Växjö stift, Sunnerbo
kontrakt; bildar tills, m. S. Ljunga och Kånna
storkommunen Hamneda; 291,88 km2, 3,091 inv.
(i95i)-

Hamnfogde, se Hamn.

Hamnkapten, se Hamn.

Hamnlots, av hamnförvaltningen i större
hamn anställd person, som inom hamnens
område lotsar fartyg till el. från av hamnkaptenen
bestämda ankrings- el. förtöjningsplatser.

Hamnordning, se Hamn.

Hamnpenningar, se Hamnavgift.

Hamnrutin, fastställd dagordning för arbeten,
övningar, vaktgöring och måltider på örlogsfartyg
i hamn.

Hamnrätt, specialdomstol vid svenska
fisklägen sedan 1600-talet för handläggning av mål
rörande fiskets utövande och ordningen inom
fiskläget. H. bestod av hamnfogde och 4 fiskare.
Inrättningen upphävd genom fiskeristadgan 1852.

Hamnskär, v. om Marstrand belägen holme,
tillhörande Patemosterskären; fyrplats.

Hamnstyrelse, se Hamn.

Hamntaxa, se Hamnavgift.

Hamntid, det klockslag, då högvatten
inträffar vid ny- el. fullmåne.

Hamnumgälder, dets. som hamnavgift.

Hamp [ä], Pierre, fransk författare (f.
1876). H., från början grovarbetare, har
framträtt med en rad sociala romaner, sammanförda
i cykeln ”La peine des hommes” (1908 ff.). H.,
som utgår från Zolas naturalism, vill i denna
cykel ge en helhetsbild av det franska samhället
genom en serie monografier över olika
yrkesgrupper. En senare romanserie, ”Gens” (1917 ff.),
tar mera direkt sikte på det kulturella livet.

Hampa, Ca’nnabis, växtsläkte av fam.
Canna-baceae. Enda arten, Cannabis sativa, härstammar
från Centralasien och är en ettårig, upprätt ört
med motsatta, strävhåriga, 5—9-fingrade blad
och små, grönaktiga blommor. Hanblommorna
sitta i axlika ställningar, honblommorna parvis i
bladvecken. Frukterna, ”hampfrön”, äro
äggrunda nötter med glänsande grått, sprött skal.
Frövitan innehåller fet olja, hamp olja, som
ut-vinnes genom pressning. Resterna efter
pressningen, hampfrökakor, nyttjas som
fodermedel. Hampfrön utgöra en vanlig föda åt
burfåglar. Växten är starkt narkotisk;
blomställningarna jämte bladen användas i Orienten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free