Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsundervisning - Handelsusanser - Handen - Handflikig - Handfästning - Handgemäng - Handgranat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Handelsusanser—Handgranat
850
tet av 1800-talet började staten anslå medel till
handelsgymnasiernas verksamhet. För att
statsunderstödet skall utgå, fordras, att kommunerna
bidra med ett belopp, som utgör minst Vs av
statsanslaget, och dessutom tillhandahålla lokaler
för undervisningen. Stockholms
handelsgymna-sium understödes dock av Grosshandelssocieteten
i st. f. av Stockholms stad. Sedan 1919 äro
han-delsgymnasierna ställda under Skolöverstyrelsens
inseende. — Handelsläroverken ha i stort sett
samma ämnen och kursplaner. Vid alla
gymnasierna finnas 2-åriga kurser, vid vissa av dem
även i-åriga s. k. fackkurser. I de förstn.
mottagas huvudsaki. lärjungar med realexamen el.
avgångsbetyg från 7-klassig flickskola; för
inträde i fackkurserna fordras i regel
studentexamen. Kursplanen omfattar i vanliga fall följ,
ämnen: svenska (ej i fackkursen), tyska, engelska,
franska, bokföring, handelsräkning, handelslära,
försäljningsteknik, ekonomisk geografi,
handelsrätt, nationalekonomi, stenografi,
maskinskrivning, välskrivning (ej i fackkursen) samt i vissa
fall varukunskap och samhällslära; dessutom
förekommer ibland frivillig undervisning i spanska
och ryska. Avgångsexamen från
handelsgymna-sium medför kompetens för anställning som
re-servofficersvolontär och anställning vid vissa
statens af färsdrivande verk samt berättigar till
inträde vid handelshögsk. Även privatistexamen
kan numera avläggas vid handelsgymnasium.
Undervisningen vid handelsläroverk utövas dels av
ord. ämneslärare (lektorer), dels av övningslärare,
e. o. lärare och timlärare.
Övriga skolor. Utom utbildningsanstalter
av de nämnda typerna finnas såväl i Sverige som
i andra länder en mängd handelsskolor av
skiftande slag. I Sverige finnas en del skolor, som
underhållas av resp, kommuner; av dessa må
anföras Stockholms stads handelsskola
(Borgarskolans handelslinje), Föreningens för befrämjande
av handelskunskaper kurser i Göteborg och
Malmö aftonskolas handelsavd.; därjämte finnas en
stor mängd kommunala yrkesskolor med
dag- och kvällsundervisning. H. meddelas även
av realskolor med inbyggd handelslinje,
praktiska mellanskolor och högre
folkskolor samt av de yrkesbestämda
fortsättningsskolorna. — De
privata handelsskolorna äro talrika; en del
av dem ha ställts under Skolöverstyrelsens
inspektion och ha i vissa fall erhållit statsunderstöd.
Större och mera bekanta skolor av denna typ
äro Bröderna Påhlmans handelsinst. och
Bar-Lock-inst. i Stockholm, Filip Holmqvists
handelsinst. i Göteborg, Hermods handelsinst. i
Malmö, Kroks handelsinst. i Hälsingborg och
Kristinehamns praktiska skola. Detalj
handelsund ervisning ombesörj es utom av
yrkesskolorna framför allt av Sveriges
köpmannaförbund (Köpmannainst.) och Kooperativa
förbundet, som organiserat en omfattande
kursverksamhet. — Vid de högre teniska
läroverken meddelas undervisning i
företagsekonomi o. a. ekonomiska ämnen; denna
undervisning är relativt omfattande vid de
merkan
til-tekniska linjerna vid tekniska gymnasierna i
Örebro och Göteborg och vid den allmänna
linjen vid tekniska gymnasiet i Malmö. — Den
korrespondensundervisning, som
be-drives av Hermods korrespondensinst.,
NKI-sko-lan och Brevskolan, har visat sig vara mycket
lämplig på h:s område. De båda förstn. inst.
ha lagt upp kurser för fullständig
handelsgym-nasieutbildning, varjämte kurser finnas i enskilda
handelsämnen av olika slag, ss. bokföring,
försälj ningsteknik, handelskorrespondens, stenografi
och maskinskrivning.
Handelsusanser, se Handelsbruk.
Handen, förortssamhälle till Stockholm (se
österhaninge).
Handflikig, se Blad (pl. bild 12).
Handfästning, se Konungaförsäkran.
Handgemäng (till mhty. gemang, av mengen,
blanda), urspr. striden man mot man med blanka
vapen (pikar, bajonetter och sablar). Numera
tillgripas även handgranater och enhandseldvapen.
Handgranat, ihålig, med sprängämne el. dyl.
fylld projektil, avsedd att kastas med handkraft.
— Som ett slags föregångare till h. kunna forna
tiders ”fyrbollar”, ”grekiska elden” m. m.
betraktas. I Sverige började h., s. k. handkulor,
användas på 1500-talet och handhades senare av
särskilda trupper, grenadjärer. Från slutet av
1700-talet voro h. ur bruk i de flesta arméer.
Under Krimkrigets
(1853—56) och
rysk-japanska
krigets (1904—05)
fästningsstrider
kommo dock åter h.
till användning.
Under i:a
världskriget blev h. det
viktigaste
närstridsvapnet. Även
under 2:a
världskriget ha h. spelat
en stor roll i
närstrider. — De
äldsta h. voro ihåliga
järnkulor, försedda
med stubin, som
tändes med lunta
före kastet. —
Moderna h. innehålla
brisant
sprängladdning el. gas-,
brand-el. rökämne samt
ha en tändinrätt-
ning, som utlöser sprängningen vid nedslaget
(nedslags-h.) el. viss tid efter kastet (tid-h.).
Vikten varierar mellan l/t och 1 kg, kastvidden
mellan 25 och 50 m. H. bruka vara av ägg- el.
cylinderform, den senare ofta försedd med skaft..
Tid-h. tändas antingen före kastet el. automatiskt
i själva kastet. Verkan av lätta h. med tunn
plåthylsa sträcker sig 5—6 m, av tyngre h. 10—15
m. — Ett ex. på en modern h. utgör den svenska
h. m/45. Denna är en äggformad tid-h. me<f
automatisk tändning i kastet. Den kan osäkras;
Svensk handgranat m/45.
a granathylsa, b
säkringsby-gel, c slagfjäder, d tändstift, e
tidsats, f sprängladdning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
