Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haparanda - Hapaxant el. monokarpisk växt - Haploid - Happy end - Hapsal - Hapteter el. appressorier - Haptisk - Haptometer - Haquinius, Algot - Hara (Haret, Haru) - Haradal - Haraker - Harakiri - Harald Klak (konung av Danmark) - Harald I Blåtand (konung av Danmark)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Hapaxant—Harald
892
vinsialläkare, distriktsveterinär,
distriktslantmäta-re och häradsskrivare. I H. utgives
Haparanda-bladet (Haaparannanlehti) 3 ggr i veckan (även
finskspråkig uppl.). H. förenas med Torneå sedan
1930 genom en väg, tidigare endast genom en
gångbro av trä (Handolinska bron). Sedan 1915
har H. över Karungi förbindelse med det svenska
statsbanenätet. 1919 öppnades den direkta
trafiken med Finland, sedan järnvägsbron över Torne
älv blivit färdig. Linjen mellan H. och Torneå
har både svensk och finsk spårvidd, varför
svenska vagnar kunna gå fram till Torneå och finska
till H. Hamnen har endast en 40 m lång brygga
vid 2,7—1,8 m djup och är således tillgänglig
blott för mindre fartyg. H. har därför varit
hänvisat till Salmis hamnplats 8 km s. v. om H.
En ny uthamn, Haparandahamn, för H. och
Tor-nedalen finns emellertid numera vid Karl Johans
stad. Industrien är helt obetydlig. Staden
exporterar huvudsaki. lax, smör, trä, tjära och
lapp-marksvaror. I judiciellt hänseende är H. förenat
med Torneå domsaga och tingslag. Staden, som
utgör ett särskilt kyrkobokföringsdistrikt, ingår i
Nedertorneå-Haparanda pastorat i Norrbottens n.
kontrakt av Luleå stift. H. är Sveriges mest
skattetyngda stadskommun. Taxeringsvärdet å
fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet var 1950
166,400 kr och å annan dyl. fastighet 8,682,800
kr; den till kommunal inkomstskatt taxerade
inkomsten uppgick s. å. till för fysiska personer
m. fl. 7,126,430 kr och för svenska aktiebolag
m. fl. 213,620 kr.
Staden uppkom som ersättning för det 1809
förlorade Torneå. Genom kungl. brev 5 dec. 1827
bestämdes, att en köping skulle anläggas i H.
by; den fick 1842 stapelstadsrättigheter. Under
1 :a världskriget fick H. internationell betydelse
som neutral gränsstation till Ryssland; de av
Sverige förmedlade invalidtransporterna ägde rum
över H. En vård avtäcktes 1919 till minne av
219 i H. begravna invalider. Under 2:a
världskriget fällde ryska flygplan vid ett par tillfällen
(april 1942, febr. 1944) bomber mot
stadsområ-det, dock utan att vålla nämnvärd skada. — Litt.:
”H. stad 100 år”, utarbetad av R. Odencrants
(i945)-
Hapaxa’nt el. m o n o k a’r p i s k växt,
en sådan växtform, hos vilken varje individ
blommar och sätter frukt endast en gång och
sedan dör bort. Allt efter längden av den
utveckling, som hos h. föregår blomningen, talar
man om monocykliska växter (annueller), di
cykliska (bienner) och pleio- el. polycykliska
(plu-rienner).
Haploid, se Diploid och Könsceller.
Happy end [hä’pi e’nd], eng., lyckligt slut,
särsk. med tanke på romaner, (film) skådespel
o. dyl.
Hapsal, estn. Haapsalu, krets- och hamnstad
i Estland, kretsen Wiek, vid en vik med samma
namn mittemot Nuckö; 4,649 inv. (1934), därav
131 estlandssvenskar. H. är en berömd kurort.
Grundlagt i senaré delen av 1200-talet,’var H.
1559 under danskt; Välde, kom 1581 till Sverige
och 1710 till Ryssland, blev 1784 kretsstad,
er
höll järnvägsförbindelse med Reval 1905. Som
H:s uthamn fungerar Rohuküla vid Moonsundet
innanför Dagö. Estlandssvenskarna hade 1931—
40 ett svenskt gymnasium med rikssvenska
lärare i H.
Hapteter el. appressörier, skivformiga
el. fingerlika organ hos växterna, med vilka dessa
fästa sig vid underlaget. Sådana finnas hos många
kryptogamer. Mera sällsynt förekomma de hos
fanerogamer, t. ex. på klängena hos vissa
vild-vinsformer.
Haptisk (av grek, ha’ptein, vidröra), som går att
känna på; konstvetenskaplig term, som används
om klara och fasta former. Motsats: målerisk.
Haptometer, ett inom psykofysiken använt
instrument för att pröva beröringssinnet.
Haqiünius, Johan Algot, tonsättare och
pianist (f. 1886 3%). Han studerade 1898—1904
piano och komposition vid Konservatoriet i
Stockholm och var sedan pianoelev av Moszkowski
och Friedman. Som tonsättare har H. särskilt
sökt träffa en gammalsvensk ton och bl. a.
skrivit orkestersviterna ”Fordomtima” och ”Svenska
danser”. Bland hans övriga kompositioner
märkas en stråkkvartett n:r 1 i a moll, piano- och
violinstycken samt sånger. Som pianist har H.
vunnit anseende som en av landets förnämsta.
har, förk. för hektar.
Hara (Haret, Haru; jfr dial. har, harn,
stengrund), vanl. namn på stenskär vid östkusten
(även i sammansättningar, t. ex. Gråhara,
Norr-utharet).
Haradal, förort till Ängelholm, se Rebbelberga.
Haraker, socken i Västmanlands län, Norrbo
härad, n. om Västerås; 77,46 km2, 793 inv. (1951).
Omfattar närmast Svartån och biåar odlad
slättmark och mossar. 2,576 har åker. Egendomar:
Svanå, Gräna, Kättsta, Hagby och Hummelsta.
Kyrkan av tegel har medeltida långhus. Pastorat
i Västerås stift, Västerfärnebo kontrakt; tillhör
storkommunen Skultuna. — Vid H:s kyrka i
Hälleskogen led en dansk riddarhär under
Kristian I 1464 ett nederlag mot en svensk bondehär
under biskop Kettil Karlsson och Sten Sture d. ä.
Harakiri, ”uppristning av buken”, japanskt
sätt att efter en viss högtidlig ritual begå
självmord. En vän till den, som skall dö, är hans
”sekundant” och avhugger strax efter dådet, hans
huvud med ett enda svärdshugg. H. uppkom
under den japanska riddartiden som en utväg att ej
falla i en segrande fiendes våld och blev
sedermera ädlingens sätt att avtvå en skymf, som han
var ur stånd att hämnas.
Harald, furstar.
Danmark, konungar. 1) H. (H. Kl ak). Under
strid om makten med konung Godfreds söner
sökte H. hjälp hos Ludvig den fromme, som
begagnade tillfället att söka kristna Danmark. 826 lät H.
med stort följe döpa sig vid Ingelheim, varefter
Ansgarius följde med till Danmark.
2) H. I (H. B 1 å t a n d) blev konung efter
sin faders, Gorm den gamles, död kort efter 935
och regerade till sin död (omkr. 986). H. var
först fientligt stämd mot kristendomen men
måste tillåta ärkebiskop Adaldag att upprätta tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
