Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harts - Hartsgallvecklaren - Hartsolja, Hartstvål - Hartung, Fritz - Hartz, Lauritz - Harun-er-Raschid - Harv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
927
Harts—Harun-er-Raschid
928
Lauritz Hartz: Trädgård med blommande fruktträd.
1944-
Harts, gemensamt namn för en del särsk. hos
växter förekommande utsöndringsprodukter
(sekret). I vissa fall utsöndras h. frivilligt av växten,
i andra fall först efter skärning el. dyl. Många
hartser bestå av högmolekylära estrar (resiner),
andra av hartssyror (resinolsyror), hartsalkoholer
(resinoler) el. hartsfenoler med
garvämneskarak-tär (resinotannoler). I tunt skikt äro hartserna
genomskinliga och i rent tillstånd färg-,
smak-och luktlösa. De äro olösliga i vatten men vanl.
lösliga i organiska lösningsmedel. I fysikaliskt
hänseende indelas hartserna i mjuka
hartser el. balsamer, hårda h. (egentliga h.),
gummihartser el. slemhartser och
fossila h.
Egentliga h. användas mycket till framställning
av lacker och fernissor samt i ringa grad i
medicinen. Bland viktigare hithörande h. märkas
kolofonium, schellack, bensoe-, kopal- och
dammarharts (från Pinus Dammara) samt ostindiskt
dammarharts (från Agathis-arter). Till fossila
h. höra bärnsten och uppgrävd kopal.
Förutom naturliga h. finnas konstprodukter,
som även gå under namnet h. Dessa utgöras av
kondensationsprodukter av olika ämnen (se
Bakelit) och överensstämma i fysikaliskt hänseende
mycket med naturliga h.
Hartsgallvecklaren, To’rtrix (Eve’trio)
resi-ne’lla, en till vecklarnas underordn. hörande
fjäril, vars larv åstadkommer kådutflöde och därav
orsakade gallartade hartsbildningar på tall.
Själva fjäriln har svartbruna framvingar med blygrå,
metallglänsande tvärband. Bakvingarna äro
brungrå med ljusare fransar. Vingbredd 16—20 mm.
Den har en tvåårig generation. Flygtiden
infaller i juni. Angripna tallskott försvagas och
brytas lätt. Då huvudsaki. yngre träd, intill 20 år,
åverkas, kan h. bekämpas genom gallernas
insamlande.
Hartsolja, Hartstvål, se Kolofonium.
Hartung [-013], Fritz, tysk historiker (f.
1883), prof, i Halle 1915, i Kiel 1922 och i Berlin
1925. H. sysslade tidigare med
författningshisto-ria men har senare ägnat sitt intresse åt den
politiska historien under nyare tid. Bland hans
skrifter kunna nämnas ”Hardenberg und die
preussiche Verwaltung in Ansbach-Bayreuth”
(1906), ”Karl V. und die deutschen Reichsstände
1546—55” (1910), ”Deutsche
Verfassungsge-schichte vom 15. Jahrhundert bis zur Gegenwart”
(1914, 3:e uppl. 1928), ”Deutsche Geschichte von
Frankfurter Frieden bis zum Vertrag von
Versailles 1871—1919” (1920, 3:e uppl. 1930), ”Volk
und Staat in der deutschen Geschichte” (1940),
”Die Krone als Symbol der monarchischen
Herrschaft im ausgehenden Mittelalter” (1941),
”Studien zur Geschichte der preussischen
Verwaltung”, 1—3 (1942—48).
Hartz [-ts], Lauritz (Berg), dansk målare
(f. 1903), utbildad vid konstakad. i Köpenhamn.
H., som debuterade 1925 och är medl. av
Corner-udstillingen sedan dess start 1932, anslog först
gärna romantiskt mörka toner, men omkr. 1930
ljusnade skalan i sensibla klanger av grönt, brunt
och inslag av blått. Under 1930-talets förra del
väckte han särsk. i konstnärskretsar intresse
genom sin lyriskt känsliga färg, vidare genom sin
musikaliska formrytm i bildytan och genom sin
besjälade, omedelbara och enkla uppfattning av
helheten i en porträttmodell el. ett landskap.
Numera räknas den tidvis av sjuklighet starkt
hämmade H. till sin generations främsta målare i
Danmark. — Litt.: ”Maleren L. H.”, utg. av
Cornerudstillingen (1935); J. Zibrandtsen,
”Möderne dansk maleri” (1948).
Härün-er-Raschid (”den rättrådige”), den
mest bekante abbasidiske kalifen, uppsteg 786 på
tronen. I sång och saga (t. ex. i ”Tusen och en
natt”) har han prisats som ett mönster av
rättrådighet, storsinthet och fromhet, men i
verkligheten förtjänar han snarare att ”ställas vid
sidan av de största tyranner, som suttit på
kali-fernas tron”. Han var snillrik, tapper och
frikostig men på samma gång i hög grad
hämndgirig, skenhelig och nj utningslysten. Hans
regering upptogs av inre och yttre krig. Han kunde
ej hindra, att v. Afrika gjorde sig oberoende,
och med kejsaren i Konstantinopel råkade han i
strid. Däremot stod han i det vänskapligaste
förhållande till Karl den store. I sin
residensstad, Bagdad, samlade han omkring sig de
ut-märktaste konstnärer och vetenskapsmän och
utvecklade stor yppighet. Han avled på ett fälttåg
till Chorasan 809. — Se O. E. Lindberg, ”Hå-
Större sladdfjäderharv för traktordrift. Tillverkning:
C. A. Carlsson & co. i Arboga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
