Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hawaiiöarna, Sandwichöarna - Näringsliv - Litt. - Hávamál - Havana, La - Havandeskap, graviditet, grossess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Håvamål—Havandeskap
34
mjölkboskap. — Skogsbruket har ej
samma betydelse nu som under den första tiden av
H :s kolonisering. — Några
mineraltillgångar finnas ej med undantag för något järn
och mangan, som emellertid ej kan utnyttjas på
gr. av bristen på bränsle. — Industrien är
huvudsaki. baserad på jordbrukets produkter.
Förutom sockerfabriker och fabriker för
framställning av ananaskonserver finnas andra
livsmedelsindustrier, vissa maskinindustrier,
tryckerier samt fabriker för tillverkning av
turistsuve-nirer. — Turisttrafiken är under
fredliga tider en av H:s främsta inkomstkällor. —
Så gott som hela H:s utrikeshandel är
inriktad på U.S.A. Importen utgöres huvudsaki.
av flytande bränslen, maskiner, metallvaror,
textilier, födoämnen, gödningsmedel samt bilar.
Exporten består av socker och melass,
ananaskonserver, kaffe, bananer, grönsaker och hudar. —
Kommunikationer. Regelbundna sj öf
ör-bindelser med U.S.A., Canada, Australien,
Filippinerna, Nya Zeeland, Kina och Japan
upprätthållas. Järnvägslinjerna på H. ha en
sammanlagd längd av 1,673 km, varav 1,073 km ägas
av de stora plantagerna. Utmärkta bilvägar
finnas. Flygförbindelser mellan H., U.S.A :s
stillahavskust, Australien, Nya Zeeland,
Filippinerna samt andra länder inom stillahavsområdet
upprätthållas framför allt av nordamerikanska
flygbolag (flygtiden Hawaii—Washington, D. C.,
är 17 tim.). De viktigaste hamnarna äro
Ho-nolulu och Pearl Harbor på Oahu och Hilo på
Hawaii.
Litt.: O. W. Freeman, ”Economic geography
of the Hawaiian Islands” (i ”Economic
Geography”, 1929); E. H. B ryan, ”American
Polyne-sia and the Hawaiian chain” (1942). — C.
Skottsberg, ”Vascular plants from the Hawaiian
Islands”, 1—4 (i ”Meddelanden från Göteborgs
botaniska trädgård”, 1926—44), ”H. Ett
vulkaniskt storverk” (i ”Jorden runt”, 2, 1930).
Håvamål, ”Den höges (d. v. s. Odens) ord”,
en samling löst hopfogade dikter i äldre Eddan.
Den första och längsta, den egentliga
ordspråks-dikten, innehåller regler och råd för olika
förhållanden i livet; där talas om gästfrihet,
kunskapens värde, måttfullhet i mat och dryck samt
vaksamhet. I de berömda slutstroferna prisas
livet. Även med sjukdom, fattigdom el. lyte är
det värt att leva. Högre än hälsa, gods och
frän-der står det, som varar längre än livet: ätten
och äran. — Den 2:a och 3:e dikten behandla
händelser ur Odens liv. Den 4æ dikten
(”Lodd-fafnismäl”) meddelar goda råd till en ung man.
Den 5:e dikten handlar om runorna; i den 6:e
(”LjoÖatal”) uppräknar Oden de trollsånger han
kan. Hela H. har tänkts vara framsagd i Odens
hall; därav namnet. Som vittnesbörd om
fornnordisk livssyn kan H. knappast skattas nog högt.
— Litt.: F. Jönsson, ”H.” (1924).
Havana, La [laæa’na], se Habana.
Havandeskap, graviditet, grosses s,
hos människan är det tillstånd, under vilket
kvinnan inom sin kropp bär ett befruktat ägg. H.
börjar, då ägget befruktats, och avslutas med
NF X — 2
Ägg med rötter utvuxna från åderhinnan. Ägget är
fyllt med fostervatten.
förlossningen. Den exakta tidpunkten för
äggets och sädeskroppens sammanträffande kan icke
fastställas. Följaktligen äro alla beräkningar av
h:s längd osäkra. Man får därför nöja sig med
att beräkna 9 mån. el. 40 veckor el. 280 dagar
efter den sista regleringens början. Det första
tecknet till h. är regleringens uteblivande.
Konstaterande av h. sker tidigast medelst biologiskt
prov (se Graviditetsreaktion). — Efter h:s
inträdande inbäddas ägget i livmoderns slemhinna
och börjar genast att från sin yta, den s. k.
åderhinnan, utsända talrika rötter, som sänka sig
in i slemhinnan (deci’dua) och suga näring ur
den, liksom en växts rötter ur jorden. Då ägget
blivit större, kvarstå de endast på ett begränsat
omfång av åderhinnan, där de utvecklas kraftigt
och nu benämnas moderkakan (place’nta).
Innanför åderhinnan (cho’rion) finnes en annan hinna,
vattenhinnan (a’mnion), som avsöndrar det s. k.
fostervattnet, i vilket fostret ligger nedsänkt (se
Foster). Förbindelsen mellan moder och foster
sker genom navelsträngen, som innehåller
blodkärl, som föra blodet till och från moderkakan.
I denna blandas icke fostrets och moderns blod,
utan de äro skilda åt av den hinna, som
bekläder moderkakans rötter. Genom dessa sker ett
livligt utbyte, icke blott av näringsämnen, utan
även av syrgas, som fostret icke kan erhålla på
annat sätt, eftersom det icke kan andas i
fostervattnet. — Fostret tillväxer mycket hastigt, och
jämsides därmed tillväxer livmodern, så att den
vid slutet av h. fyller hela bukhålan ända upp
under bröstkorgen, trängande undan andra
bukorgan uppåt och åt sidorna. — Fostrets läge i
livmodern (fosterläge, fosterbjudning)
är i 95 °/o av fallen i huvudbjudning,
d. v. s. huvudet ligger djupast. I vissa fall
ligger sätet el. fotterna nedåt (sätes-,
fotbjudning), och i sällsynta fall har fostret intagit
ett sned- el. tvärläge. Eftersom huvudet i de
flesta fall är starkt böjt mot bröstet, blir
huvudbjudningen i de flesta fall en n a c k b j u d n i n g,
men om huvudet av någon anledning är böjt
ifrån kroppen, kan en pann- el. a n s i k t s-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
