- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
39-40

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haworth, Sir Norman - Havre - Havre, Le (Le Havre de Notre-Dame-de-Grâce)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39

Havre

40

Olika vipptyper hos odlad havre. Fr. v. styvvippa,
slok-vippa, plymvippa.

C-vitamin. Han erhöll Nobelpriset i kemi 1937
(tills, m. P. Karrer).

Havre, Avena, grässläkte med i vippa ställda
2—6-blommiga småax med trindryggade el.
köla-de skärmfjäll, som nå över mitten av småaxet.
De yttre blomfjällen ha i regel ryggborst. Det
omfattar omkr. 100 arter, ett- el. fleråriga, de
flesta i Gamla världens tempererade länder. Som
särskilt släkte urskiljes ofta Trisetum, som har
kölade skärmfjäll och korta (ej 1 cm långa)
småax. Dit höra gullhavren, A.
{Trise-twn) flavescens, som har glänsande guldgul, vid
blomningen gles vippa och förekommer upp till
Gästrikland och Dalarne, samt a x t å t e 1 n el.
havreäxingen, A. {Trisetum) spicata, som
har tät, axlik, vanl. violett vippa och växer täml.
allmänt på fjällen ovan trädgränsen. Som
särskilt släkte anses ej sällan även Arrhenatherum,
som har 2—3-blommiga småax, i vilka den nedre
blomman vanl. är hanblomma. Dit hör k n y
1-havren, A. elatior, ett högt, spensligt gräs
med täml. smal, ljus vippa. Den odlas i s.
Sverige som vallgräs. Till Avena i inskränkt
bemärkelse, utmärkt genom mer än 1 cm långa
småax med trindryggade skärmfjäll, höra dels
ettåriga, odlade el. som ogräs i åkrar växande
arter, dels fleråriga, i Sverige rent vilda arter,
näml, den nästan kala, tätt tuvade ä n g s h a
v-r e n, A. pratensis, och den på blad och
blad-slidor mjukhåriga, löst tuvade luddhavren,
A. pubescens. Båda dessa förekomma upp till
Uppland och Västmanland. Ettåriga ogräs äro
flyghavren, A. fatua, som har allsidig vippa
och alla yttre blomfjäll försedda med ryggborst
och som stundom växer i havreåkrar, och
purr-havren, A. strigosa, som har ensidig vippa
och förr odlats något på sandig, mager mark i
s. Sverige. Ur flyghavren el. någon närstående,
nu utdöd art har utvecklat sig den odlade
havren, A. sativa, som lätt igenkänns på att
endast det nedre yttre blomfjället har ryggborst el.
att sådana h. o. h. saknas. Odlingen anses
vara äldst i trakterna kring Svarta havet.

Som säd odlas h., Avena sativa, i Sverige
än

da upp i Lappland och upptager omkr. Vs av
hela rikets åkerareal samt ingår dessutom som
största blandningsdelen i blandsäd.
Havreodlingen är övervägande i synnerhet i Smålands
och Västergötlands höglänta delar, Skaraborgs,
Göteborgs och Bohus samt Värmlands län. Till
människoföda nyttjas h. huvudsaki. beredd till
gryn, med el. utan ångpreparering. H. var förr
en betydande utförselartikel från Sverige, men
sedan 1902 har införseln betydligt överstigit
utförseln. I övre Norrland hinner h. sällan
mogna utan skördas i regel som grönfoder.
Havrehalm, som har det största fodervärdet bland de
olika slagen av stråsädeshalm, intager liksom
grönskördad havre, grönhavre, enbar el.
i blandsäd, en mycket framstående plats bland
det till kreaturen använda stråfodret. Efter
kornskalens färg skiljer man mellan vit- (även gul-),
svart- (även brun-) och gråhavre.
Avkastningen av kärna beror till stor del på antalet korn
i småaxet, växlande mellan 2—3-korniga och
övervägande 1 -korniga sorter.

Havre, Le [la ä’vr], urspr. Le Havre de
N o t r e-D a m e-d e-G r å c e, stad i fr. dep.
Seine-Inférieure, vid Seines mynning i Kanalen,
innanför Kap la Hève; näst Marseille
Frankrikes viktigaste handelshamn; 107,000 inv. H.
fick stadsrättigheter 1516. Redan 1572 var H.
en betydande hamnstad, och 100 år senare blev
H. hemstad för det nystartade Franska
östasiatiska Kompaniet och senare för Sénégal- och
Guineakompanierna. Under krigen mot Ludvig
XIV bombarderades staden flera gånger av
engelsmännen. Under napoleonkrigen var H. en
betydande örlogsbas, men därefter har stadens hamn
till största delen använts i den fredliga
sjöfartens tjänst. Under 1 :a världskriget spelade H. en
mycket viktig roll för tillförseln till de allierade
arméerna på västfronten. 2:a världskriget
medförde för H:s del en mycket omfattande
förstörelse genom allierade flygangrepp på staden
under den tyska ockupationen av Frankrike. Den
äldsta stadsdelen blev totalt utplånad och även
den övriga delen av staden svårt bombskadad.
Stadens äldsta byggnadsverk, Notre
Dame-kyr-kan, skadades mycket svårt. Hamnen blev även
utsatt för omfattande skador men har i stort
sett redan hunnit iordningställas. H. ligger 246
km v. n. v. om Paris och kan betraktas som
dess uthamn, förenad med detta genom den
segelbara Seine och den 25 km långa
Tancarville-kanalen, som förbinder flodmynningen med H.
Hamnen är innanför en av vågbrytare skyddad
för-hamn utbildad som dockhamn med 9 slutna
bassänger. Utöver dockhamnen har man numera
övergått till att även bygga en för tidvatten
öppen, stor bassäng med djup av vid kaj 12 m
och i övrigt 6 m under lägsta vattenstånd.
Stor-sjöfisket är fortfarande betydande. Industrien
består av skeppsvarv och därmed
sammanhängande mekaniska verkstäder, fabrikation av
motorer, oljor, textilvaror, färgträextrakt. I H.
finnas högre handels-, navigations- och
fiske-riskolor, geologiskt, konsthistoriskt och
arkeologiskt museum, oceanografiskt inst. och
handels

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free