Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havre, Le (Le Havre de Notre-Dame-de-Grâce) - Havrebladlusen - Havregryn - Havregås - Havrerötter el. salsifi - Havresläktet - Havresot - Havreål - Havrincour, Louis de Carderac - Havsabborrar - Havsalperna - Havsanemoner - Havsbiologi - Havsbraxen - Havsdrake - Havsfauna - Havsfjord, Hafrsfjord - Havsflora - Havsforskning - Havsfru - Havsgurka - Havsgösar - Havsigel - Havskatt el. havkatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Havrebladlusen—Havskatt
42
kammare. Vidsträckt
rederirörelse (Compagnie générale
transatlantique). Regelbunden
förbindelse med New York
och de flesta av Europas,
Amerikas och Afrikas stora
hamnar. H. är en betydande
badort.
Havrebladlusen el. h
ägg-fa 1 a d 1 u s en, A’phis pädi, en
av havreodlingens svåraste
fiender i Sverige. Som
bekämpningsmedel mot h.
rekommenderas tidig sådd och
god gödsling. Genom att
utrota el. med bladlusdödande
medel bespruta häggen (h:s
ena värdväxt) i närheten av
sädesfälten tror man sig ha
funnit ett effektivt sätt att
bekämpa h. Jfr Bladlöss.
Havregryn nyttjas till
havregrynsgröt, som kokas
med vatten (och stundom mjölktillsats) samt
saltas. I havregrynskäx ingå ångpreparerade
havregryn.
Havregås, vitkindad gås (se Gåsfåglar).
Havrerötter el. s a 1 s i f i, rötterna av
Trago-pogon porrifolius, inhemsk i s. och mellersta
Europa, odlad i Sverige. H. smaka likt
svartrötter och ätas stuvade som dessa.
Havresläktet, se Havre.
Havresot, se Sotsvampar.
Havreål, se Bet-ål.
Havrincour [avråkö’r], Louis de C a r d
e-rac, markis d’H., fransk diplomat (1707—67).
Han blev fransk minister i Stockholm 1749 och
fick stort inflytande. Han förde de
underhandlingar, som ledde till hattregeringens pommerska
krig 1757—62. Då H. märkte hattarnas nedgång,
blev han på egen begäran rappellerad och
lämnade Sverige 1762.
Havsabborrar, Serra’nidae, en fam. av a
b-borrliknande fiskar, omfattar omkr. 400
arter, huvudsaki. i varmare hav. Mest känd är
havsabborren (Morone labrax). Den liknar
närmast den vanliga abborren och kan nå en längd
av 1 m: den är ovan stålgrå, på sidorna
sil-verglänsande och under vit. H. är allmän i
Medelhavet och förekommer även vid Europas
västkust upp till England. Köttet är välsmakande.
Havsalpema, se Alperna, sp. 367.
Havsanemoner, se Sjöanemoner.
Havsbiologi, vetenskapen om havets växter
och djur och deras levnadsförhållanden.
Havsbraxen, Bräma ra’ji, är en omkr. 70
cm lång fisk, tillhörande de makrillartade
benfiskarna. Bröstfenorna äro stora och
stjärtfenan djupt kluven. Ryggsidan är svartbrun; i
övrigt är fisken silverglänsande. H. är en
djup-vattensfisk, som påträffas såväl i olika delar av
Atlanten som i Stilla havet.
Havsdrake, Pègasus, är ett släkte bland
benfiskarna. Hithörande former igenkännas på den
av benplåtar täckta kroppen, den långa nosen,
Hamnen i Le Havre.
på vars undersida den tandlösa munnen sitter, och
de stora, vinglika bröstfenoma. De omkr. 10
arterna äro små och förekomma i de tropiska
delarna av Indiska och Stilla haven.
Havsfauna, havets djurvärld. Jfr
Djuphavsdjur, Dj ur geograf i, sp. 807, och Hav, djurvärld.
Havsfjord, Hafrsfjord, liten fjord strax
v. om Stavanger, Norge.
Havsflora, se Hav, växtvärld.
Havsforskning, se Oceanografi.
Havsfru, se Rå.
Havsgurka, se Tagghudingar.
Havsgösar, Sciaè’nidae, en fam. av
taggfe-niga benfiskar, omfattande omkr. 150 arter,
hu-vudsakl. från varmare hav. Mest bekant är
havsgösen (Sciaena aquild), som är allmän i
Medelhavet men även, ehuru sparsamt,
förekommer vid Atlantens kust upp till England.
Kroppen är långsträckt och den bakre, mjukfeniga
ryggfenan lång. Till färgen är havsgösen
silvergrå på sidorna med brun rygg, vit buk och
rödbruna fenor. Den kan bli 2 m lång och är en
rovfisk, som ofta i skaror följer sardinstimmen.
Havsigel, se Sjöborrar.
Havskatt el. h a v k a 11, Ana’rrhichas lu’pus,
tillhör fam. slemfiskar (Blenniidae’) bland
benfiskarna. Den kraftigt byggda kroppen bär
en ryggfena, som sträcker sig längs hela ryggen.
Analfenan är likaledes lång, och bukfenor
saknas. Munnen är framtill väpnad med stora
huggtänder, baktill med knöliga krosständer. Färgen
Havskatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
