Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havsrudor - Havssallad - Havssköldpadda - Havsspindlar - Havsströmmar - Havssulor - Havssälting - Havssärv - Havstand - Hvastensfjorden - Havstenssund - Havstjäder - Havstrut - Havstulpan - Havsturban - Havstång - Havstörne - Havsulk - Havsutter - Havsål - Havsängelsläktet - Havsödla - Havsöring - Havsörn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Havssallad—Havsörn
46
utbredning. Den är röd med en stor, svart fläck
ovan bröstfenorna.
Havssallad, se Grönalger.
Havssköldpadda, se Sköldpaddor.
Havsspindlar, Panto’poda el. Pycnogo’nida, en
klass av leddjuren. Kroppen är ledad, cylindrisk,
bär i spetsen ett snabelliknande bihang och fyra
par mycket långa extremiteter. Framför dem
sitta ytterligare tre par extremitetliknande
bihang, varav ett är utrustat med gripklor.
Andningsorgan saknas. Tarmen är försedd med
smala blindsäckar, vilka tränga långt ned i
extre-miteterna, en egendomlig följd av att utrymmet
i kroppen är så ringa. H. lägga ägg, som länge
bäras av hannarna. De flesta h. leva i haven
på djupt vatten. Vid Sveriges västkust finnas
omkr. io arter, tillhörande släktena Nymphon,
Phoxichilidium, Pallene och Pycnogonum.
Havsströmmar, se Hav.
Havssulor, Sülidae, en fam. av ordn.
stork-artade fåglar, Ciconiiformes. Näbben är lång,
rak och spetsig, vingarna långa, benen belägna
långt baktill och alla fyra tåma förenade genom
simhud. H. äro havsfåglar, som gå dåligt men
simma rätt bra och flyga mycket väl. De leva
av fisk, som de fånga genom att störtdyka efter
den. De häcka kolonivis på klippiga öar och
kuster. Endast ett ägg lägges. Fam. omfattar
endast ett släkte, Sula, med omkr. 12 arter, som
finnas i alla hav utom polartrakternas.
Vanliga havssulan el. sillebasen (S.
bas-sana) är vit med gulaktig anstrykning på huvud
och hals; kroppslängd 90 cm. Den hör hemma i
n. Atlanten och häckar vid kusterna av
Skottland, Färöarna, Nova Scotia och Island. I
Sverige är den ej häckfågel men uppträder
vintertiden, då sillen går till, vid västkusten.
Havssälting, bot., se Sälting.
Havssärv, bot., se Najadaceae.
Havstand, se Tandsnäckor.
Vanliga havssulan.
Havsutter.
Havstensfjorden, havsfjärd i Bohuslän,
mellan Orust och fastlandet. Från H. utgår mot ö.
By fjorden.
Havstenssund, municipalsamhälle, fiskläge och
lotsplats i Bohuslän, Tanums socken, vid
sundet H., 20 km s. om Strömstad; 0,97 km2, 235
inv. (1951). I H. har Svenska turistföreningen
ett sommarhem. Taxeringsvärde å
fastighetsskat-tepliktig fastighet 571,500 kr, till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 601,430 kr (1950).
Havstjäder, se Skarvsläktet.
Havstrut, se Måssläktet.
Havstulpan, se Rankfotingar.
Havsturban, se Sjöborrar.
Havstång, bot., se Tång.
Havstöme, se Havtorn.
Havsulk, se Havulk.
Havsutter, La’tax (Enhydris) lu’tris, tillhör
fam. mårddjur bland rovdjuren. Till
kroppsformen liknar h. den vanliga uttern men blir
betydligt större och når, den 30 cm långa
svansen inberäknad, en längd av 1,5 m. Pälsen
består av svartbruna stickelhår och en ytterst fin
bottenull. H. förekommer endast runt Stilla
havets nordliga kuster och är numera sällsynt.
Skinnet (i pälshandeln kallat Kamtsjatkabäver)
lämnar ett dyrbart pälsverk.
Havsål, se Ålfiskar.
Havsängelsläktet, se Ängelhaj släktet.
Havsödla, Amblyrhy’nchus cristätus, är ett
till fam. leguaner bland ödlorna hörande
karak-tärsdjur för Galapagosöarnas fauna. Dess
totallängd uppgår till 135 cm, varav 80 cm komma
på svansen. Kroppen är kraftigt byggd och bär
utmed hela sin längd en från sidorna hoptryckt
kam. H. vistas i stora skaror på de klippiga
havsstränderna men hämtar sin föda, som
uteslutande består av skräpptång (Laminaria) och
andra alger, ur havet. — Bild se sp. 47.
Havsöring, se Laxfiskar.
Havsörn, Haliaè’tus albici’lla, är den enda
svenska arten av det till dagrovfåglarna
hörande havsörnsläktet. H. är Sveriges största
rovfågel med en kroppslängd av 95 cm och en
ving-bredd av nära 2,5 m. Fjäderdräkten är övervä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
