Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedberg, Kalle - Hedberg, 1. Olle - Hedberg, 2. Ruth - Hedborn, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Hedberg—Hedborn
68
Kalle Hedberg: Avresan, 1940—41. Privat ägo.
i Köpenhamn, varefter han definitivt återvände
till Sverige. — Från kubistiska försök och en
av florentinsk ungrenässans påverkad formfast
verklighetsskildring under 1920-talet utvecklades
H:s konst över ett mystiskt ljusdunkelmåleri till
en färgromantisk konst i dunkelt brunt och
djuprött. Vid 1930-talets mitt blev hans kolorit
klarare med kontrasterande lokalfärger.
Tyngdpunkten i H:s senare produktion ligger i
dramatiska tolkningar av det norrländska landskapet
(”Bäcken i Tjikktjakk”, 1940) och i talrika
expressionistiska porträtt med koncentration på de
individuella fysionomierna (”Konstnären F.
Rick-lund”, 1936, ”Landsfiskalen”, 1937). Hans
intresse för monumentalmåleri har tagit sig
uttryck i en serie stora dukar med motiv bl. a.
från 2:a världskriget (”Avresan”, 1941, ”Utan
skuld”, r944) — Representerad i
Nationalmuseum. — Litt.: N. Lindhagen, ”K. H.” (1944).
Hedberg, i) Carl Olof (Olle) H.,
författare (f. 1899 31/5). H. studerade vid Stockholms
högsk. 1920—22 och begav sig därpå under ett
års tid på resor till
utlandet, särsk.
Frankrike. Han erhöll 1941
Samfundet De nios
pris. H. har tagit
starka intryck av den
franska naturalismen.
Hans konkreta
psykologi är franskt
influerad och beroende
av den från
1600-ta-lets moralister
emanerande tradition, som
finner sin uppgift i
att avslöja det egna
j agets intressen i
alla dess uttrycksformer. — Efter debuten 1930
med ”Rymmare och fasttagare” har H. förf,
en lång rad romaner, av vilka några tillsammans
utgöra större romancykler: Karsten
Kirsewetter-trilogien, omfattande ”Grop åt andra” (1937),
”Mota Olle i grind” (1938) och ”Stopp! Tänk
på något annat” (1939), utg. i ett bd 1945, samt
Bo Stensson Svenningsson-sviten med delarna
”Vad suckar leksakslådan?” (1941), ”Sista
sommarlovet” (1942), ”Vackra vita tänder” (1943),
”Slå dank” (1944) och ”Den felande länken”
(1945), utg. i ett bd 1947. H:s författarskap är
till största delen envist inriktat på en
skoningslös kritik av och satir över den andliga
torftighet, brutala egoism och ruttna förljugenhet, som
kunna dölja sig bakom borgerlighetens välputsade
fasader. Hans stil är diskret, koncentrerad och
exakt. I hans senare verk är orienteringen åt
kristendomen påfallande. Förutom de anförda
romancyklerna kunna av H:s verk nämnas
”Skära, skära havre” (1931), ”Får jag be om
räkningen” (1932), som innebar hans konstnärliga
genombrott, ”Fria på narri” (1933), ”Iris och
löjtnantshjärta” (1934), ”Att få tillhöra dig”
(1935), ”Jag är en prins av blodet” (1936), där
tidens händelser och idéer dras in i handlingen,
”Ut med blondinerna” (1939), en satir över
ju-depogromerna i nazisternas Tyskland, ”Större
än du nånsin tror” (1946), en brett upplagd
skildring av en åttaårings syn på världen och
människorna omkring honom, och ”Dan före dan”
(1948), fortsatt av ”Mera vild än tam” (1949).
I ”Bekänna färg” (1947) förnimmer man en
tidigare hos H. sällsynt känsloinlevelse. Senare
har H. utgivit ”Häxan i pepparkakshuset” (1950),
”Då bleknar bruden” (1951) och ”Drömtydning”
(1952). — G. 1923 m. H. 2). — Litt.: E.
Andersson (i ”Fem Norstedtförfattare”, 1945); J.
Kulling, ”O. H:s romaner” (1952).
2) Ruth Ingar H., f. Collin, den föreg:s
hustru, författarinna (f. 1900 8/?). H. blev fil. kand,
i Stockholm 1925, fil. lic. 1948. H. har utg. den
litteraturhistoriska studien ”Tre kåserier av Anna
Maria Lenngren” (1948) och, under pseud. Elsa
E s c h i 11 i u s, de kvickt och raskt skrivna
romanerna ”En vecka i Skåne” (1934) och ”Fru
Dygd och fru Lusta” (1942), som har motiv ur
stockholmsk akademiker- och borgarmiljö.
Hedborn, Samuel Johan, skald (1783—
1849). Han var soldatson från Östergötland,
blev 1806 student i Uppsala, prästvigdes 1809 och
utnämndes 1820 till kyrkoherde i Askeryd och
Bredestad. —- Under sin studenttid var H.
stiftande led. av Auroraförbundet och medarbetade
i Phosphoros. I Poetisk Kalender tryckte han
bl. a. ”Vaggvisa” (”Ute blåser sommarvind”)
och utgav 1812—13
två häften ”Psalmer”,
som vittna om den
nyromantiska förnyelsen
av den religiösa
sången. I 1819 års
psalmbok intogos 10 av H:s
psalmer, bland dem
”Höga majestät, vi
alle”. Melankoli och
litterär isolering
av-bröto hans
författarskap; i ”Minne och
poesi” (1835) samlade
han sin ungdomsalst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
