Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedin, 2. Sven - Hedin, 3. Alma - Hedin, 1. Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Hedin
80
Sven Hedin. Se även pl. vid Autograf.
Fortsatta forskningar ledde till upptäckten av
floderna Brahmaputras och Indus’ samt Sutlejs
källor. Hösten 1908 avvecklades expeditionen i
Simla. Resan skildrade H. i de populärt hållna
böckerna ”Transhimalaya” och ”öfver land till
Indien”. De vetenskapliga resultaten nedlades i
”Southern Tibet. Discoveries in former times
compared with my own researches in 1906—
1908”, I—IX jämte tillhörande folioatlas I—■
III (1917—23), samt i ”Eine Routenaufnahme
durch Ostpersien”, I—II (1918—24).
Genom bistånd av prof. H. Junkers och
flygkoncernen Deutsche Lufthansa öppnades 1926
möjlighet att organisera en stor vetenskaplig
expedition, som skulle ha till föremål en allsidig
undersökning av de centralasiatiska
ökenområdenas naturförhållanden och geografi. Expeditionens
praktiska syfte var att undersöka
förutsättningarna för en flygförbindelse mellan Centraleuropa
och Kina. Ehuru den planerade
flygrekognosceringen på gr. av motstånd från de lokala
myndigheterna i östturkestan icke kunde realiseras,
utforskades 1927—33 under H:s direktiv av en
stor stab av svenska, kinesiska och tyska
forskare stora delar av Inre Mongoliet, Nanshan,
Tsaidam, Tarim-bäckenet, Tien-shan och n. v.
Tibet. Ett oerhört omfattande material
hopbrag-tes, en noggrann kartering utfördes och
Central-asiens klimatologi klarlades. Bearbetningen av
detta material pågår ännu. De hittills i
expeditionens publikationsserie ”Reports of the
Sino-Swedish Expedition” tillgängliga resultaten
omfatta 37 bd, av vilka 3, ”History of the
Expedition”, 1—3, äro författade av H. själv. Om litt.
ang. expeditionerna se f. ö. ”Hedinexpeditionens
resultat” (i Ymer, h. 3, 1951).
H. företog efter 1933 ytterligare en resa,
denna gång i kinesiska regeringens uppdrag, för att
studera möjligheten för byggande av
automobil-vägar längs de urgamla karavanlederna genom
Gobiöknen. Denna farofyllda färd har H.
skildrat i trilogien ”Stora hästens flykt” (1935),
”Sidenvägen” (1936) och ”Den vandrande sjön”
U937)- I en rad mästerligt formade, populära
verk har H. skildrat sina upplevelser för en
större allmänhet. För skolorna är läseboken
”Från pol till pol” (1911) avsedd.
Mot den fara, som från Ryssland kunde hota
Sveriges självständighet, utgav H. 1912
broschyren ”Ett varningsord” i en uppl. på 1 mill. ex.
Under försvarsstriden 1913—14 arbetade H. i
tal och skrift (bl. a. ”Andra varningen”, 1914)
energiskt för ett starkt försvar. Han tog under
1 :a världskriget energiskt Tysklands parti,
besökte tyska västfronten i sept. 1914 och utgav
”Från fronten i väster” (1915; ty. övers, s. å.)
samt vistades 1915 fem månader vid tyska
östfronten och utgav därom ”Kriget mot Ryssland”
(s. å.). H. gjorde 1916 en 7 månaders resa i
Palestina och Syrien till Suezfronten samt i
Mesopotamien och utgav därom ”Bagdad,
Babylon, Ninive” (1917) och ”Till Jerusalem” (s. å.).
Därefter utgav han det politiska arbetet
”Sveriges öde” (1918). Bolsjevikrevolutionen i dess
leninistiska skede bedömde han positivt och
optimistiskt, så bl. a. i ”Från Peking till Moskva”
(1924). H. behöll sin protyska orientering och
sina sympatier för det officiella Tyskland även
under den nationalsocialistiska epoken. Han
inledde intim kontakt med Hitlers Tyskland 1935
efter återkomsten från forskningsresan i
Centralasien, förklarade sig väsentligen gilla regimens
strävanden, bl. a. i boken ”Tyskland och
världsfreden” (1937), och vidhöll ihärdigt denna
ståndpunkt även under 2:a världskriget. Den
förståelse för Sovjetunionen, som han hade visat
under mellanperioden på 1920-talet, slog om till
våldsamt uttryckt antipati. Under 2:a
världskriget besökte H. flera gånger Tyskland för att
träffa Hitler, Göring o. a. nationalsocialistiska
ledare. Om dessa resor utgav han 1949 en bok,
”Utan uppdrag i Berlin”. Genom sina tyska
förbindelser lyckades H. i viss utsträckning gagna
Norges sak under ockupationsåren; genom hans
ingripande räddades sålunda ett antal
dödsdömda norska motståndsmän. 1950 utgav H.
”Stormän och kungar”. — Litt.: Alma Hedin, ”Min
bror Sven” (1926).
3) Alma Isabel Sofia H., den föreg:s syster
(f. 1876 22/4), v. värdinna för stiftelsen ”Govenii
minne” 1907—27, led. av Stockholms
stadsfullmäktige 1911—17, en av initiativtagarna till
Blomsterfonden, har bl. a. utg. ”Maria Ekman”
(1925) och ”Min bror Sven” (på ty. 1925; på
sv. 1926).
Hedin. 1) Sven Gustav H., kemist (1859—
1933), fil- dr i Lund 1886, med. dr 1893, doc.
i kemi 1886, laborator i experimentell fysiologi
1895, föreståndare för den biokemiska avd. vid
The Jenner Institute of Preventive Medicine
1900—07, prof, i med. och fysiologisk kemi i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
