Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heilbronnförbundet - Heil dir im Siegerkranz - Heiler, Friedrich - Heil Hitler! - Heiligenblut - Heiligendamm - Heilung-kiang - Heim, Albert - Heimatkunst - Heimbygda - Heimdal (mytologi) - Heimdal (förening) - Heimdall, Sällskapet - Heimdall (veckotidning) - Heimdall, Försäkrings-ab. - Heimer - Heimskringla - Heimwehr - Hein, Piet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heil dir im Siegerkranz—Hein
101
ett konvent i Heilbronn april 1633 mellan
Sverige och s. v. Tysklands protestantiska stater
för att trygga en fördelaktig fred. Ledningen
lämnades åt Sveriges legat Axel Oxenstierna som
”direktor”, och vid hans sida ställdes ett råd.
Ingen av de förbundna finge sluta separatfred.
Nederlaget vid Nördlingen 1634 ledde till
förbundets upplösning följande år. — Jfr J.
Kretzschmar, ”Der Heilbronner Bund (1632—
1635” (3 bd, 1922).
Heil dir im Siegerkranz [håi’1 ... [-zi’gar-krants],-] {+zi’gar-
krants],+} (ty. ”Heil dig i segerkransen”) tysk
kejsarhymn 1871—1918.
Heiler [hai’-], Friedrich, tysk teolog (f.
1892). 1920 professor i religionshistoria i
Mar-burg. I ett flertal skrifter har H. sökt
åstadkomma en syntes mellan katolicism och
protestantism, vari även givits utrymme åt element från
österns religioner.
Heil Hitler! [håil] (ty., heil Hitler!), inom
det tyska nationalsocialistiska arbetarpartiet
uppkommen tysk hälsning, från 1933 brukad även
utanför partiet.
Heiligenblut [hai’liganblöt], vintersport- och
kurort i Kärnten i Österrike, på s. ö. sidan av
Grossglockner, i över Mölldalen c:a 1,300 m ö.
h.; c:a 1,000 inv.; alpförarskola.
Heiligendamm [håi’-], se Doberan.
Heilung-kiang, provins i n. ö. Manchuriet vid
Amur floden; 367,326 km2; 2,5 mill. inv. H. är
till övervägande delen ett slättland med
jordbruk som huvudnäring. Soja, vete, majs och
hirs äro de viktigaste produkterna. Guldbrytning.
Huvudstad: Pehan.
Heim [häim], Albert, schweizisk geolog
(1849—1937). Han blev prof, i geologi 1873 vid
polyteknikum och 1875 även vid univ. i Zürich.
H:s arbeten behandla framför allt tektoniken,
där han deltagit i de grundläggande arbetena för
överskjutningsteorien för Alperna. Även i
utforskandet av glaciärerna har H. verksamt tagit
del.
Heimatkunst [hai’matkonst] (ty.,
hembygds-konst), tysk litterär riktning, som framträdde
omkr. 1900 och som i opposition mot den
internationellt påverkade storstadskulturen,
främst i Berlin, efterlyste en på det
provinsiella grundad diktning. Bland företrädare för
H. märkas F. Lienhard, A. Bartels och G.
Frenssen. Riktningen spelade en stor roll för
det litterära livet i det nationalsocialistiska
Tyskland.
Heimbygda, hembygdsvårdande förening för
Jämtland och Härjedalen, en 1923 bildad
sammanslutning av tidigare föreningar. Samlingarna
i Jämtlands läns museum i Östersund med
friluftsmuseet Jamtli ägas av H.
Heimdal (isl. Heimdallr), nord, myt.,
gudarnas väktare på bron Bifrost. Han behöver
mindre sömn än en fågel; han ser hundra mil åt alla
håll och lika långt om natten som om dagen;
han kan höra gräset gro och ullen växa. Hans
häst heter Gulltopp, hans boning Himinbjorg
(”himmelberget”) ; han äger luren Gjallarhorn,
med vilken han enl. ”Vpluspa” skall kalla till
102
ragnarök. Vid en klippa i havet kämpar han
med Loke om Brisingsmycket. — Någon verklig
dyrkan av H. spåras knappast, och då han blott
omnämnes i fornvästnordiska källor, betraktas
han vanl. som en sen gud, sannolikt en
emana-tion av någon äldre gudomlighet. Se bl. a. H.
Pipping ”Eddastudier”, I (i ”Studier i nordisk
filologi”, 16, 1926), Å. Ohlmarks, ”Heimdalls
Horn und Odins Auge”, I (1937), och B. Pering,
”Heimdall” (1941).
Heimdal, en i Uppsala våren 1891 stiftad
studentförening, vars program urspr. var att
”arbeta för en lugn och sansad samhällsutveckling
på det beståendes grund”. Inför offentligheten
framträdde föreningen först 1893 med
skriftserien Föreningen Heimdals Folkskrifter samt
genom föreläsningsverksamhet i landsorten.
Betydelsefulla initiativ inom folkbildningsarbetet
to-gos. 1910 uppgick Fosterländska
studentförbundet i H., och från denna tid börjar ett skede,
som utmärker sig för livligt intresse för de
dagsaktuella politiska frågorna. Under 1920-talet
utövade H. en ständigt stegrad politisk
verksamhet. 1928 anslöt sig H. till Sveriges nationella
ungdomsförbund, men skilde sig från detta, när
nationalsocialistiska tendenser gjorde sig
gällande inom förbundet. H. tillhör numera Sveriges
konservativa studentförbund. H. räknar c:a 250
medl. — Litt.: ”Föreningen H. 1891—1931”
(1931); N. Andrén, ”Föreningen H. 1931—41”
(I94i).
Heimdall, Sällskapet H., bildat i
Malmö 1891 för tillvaratagande av litterära,
vetenskapi., konstnärliga och sociala intressen.
Heimdall, veckotidning i Stockholm 1828—
1832, av huvudsaki. litteraturkritiskt innehåll, utg.
och redig, av J. E. Rydqvist.
Heimdall, F ö r s ä k r i n g s-a b., se
För-säkrings-ab. Heimdall.
Heimer (isl. Heimir) omtalas i den isl.
Vol-sungasagan som fosterfar till Brynhild samt i
Ragnar Lodbroks saga som fosterfar till Aslög
(se d. o.).
Heimskringla (”Jordens krets”), med
anledning av begynnelseorden (”Kringla heimsins”) i
yngre tid givet namn på Snorre Sturlassons
”Konungasagor”, vilka författades omkr. 1220—30
och behandla Norges historia från äldsta tid till
1177. H. utgavs f. ggn av J. Peringskiöld (1697);
kritisk uppl. av F. Jönsson (3 bd, 1893—1901).
Den senaste sv. övers, är av Emil Olson (3 bd,
1919—26). — I sin egentl., betydelse användes
ordet av Tegnér i Frithiofs saga (”H:s panna,
du höga Nord”).
Heimwehr. D i e H. [di häTmvèr] (ty.
hemvärnet), frikårsrörelse i Österrike. H. blev
namnet på de efter 1 :a världskriget organiserade
lokala förbanden, som upprättats för att återställa
ordningen. 1927 erhöll H. en verklig
riksorganisation och blev en politisk faktor av stor
betydelse. H. upplöstes 1936. Bland dess ledare
märkas Starhemberg och Fey.
Hein [hain], P i e t, dansk författare och
ingenjör (f. 1905). Han har utgivit ett par
diktsamlingar. Mest bekant är H. som pseud. K u m-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
