- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
109-110

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heland, Erik von - Heland, Martin Rudolf - Helander, 1. Sven - Helander, 2. Dick - Helan och Halvan - Helautomatiska vapen - Helbig, Wolfgang - Helbräddad - Helbrägdagörelse el. troshelbrägdagörelse - Held, Heinrich - Helder - Heldäckat fartyg - Helena (namn) - Helena (sagofigur)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

109

Heland—Helena

110

Heland, Karl Erik Hjalmar von, godsägare,
politiker, ämbetsman (f. 1894 3/s), officersexamen
1917, övergick 1925 på frivillig övergångsstat,
1936 kapten i Intendenturkåren, var farmare i
Kenya Colony 1919—21. H., som äger
Århammars gård, Södermanland, har varit aktiv
kommunalman sedan 1927, blev landstingsman 1930
för Bondeförbundet, vars mest energiske
agitator han varit, samt invaldes 1932 i F. K., där
han snart kom att spela en framträdande roll;
1941 2:e v. ordf., 1949 1 :e v. ordf, i
Bondeförbundets riksorganisation, tillhör H. sedan
1935 (med kort
avbrott) Statsutskottet,
sedan 1942
Utrikes-nämnden och
Utrikesutskottet; 2:e vice
talman 1952; led. av
1942 års särskilda
försvarsutskott samt av
en rad kommittéer m.
m., svensk delegat vid
FN sedan 1948;
statsrevisor 1945—49.
Vidare är han
styrelseled. och ordf, i ett

flertal företag, bl. a. på jordbrukskooperationens
område; v. ordf, i Skytteförbundens överstyrelses
verkst. utskott sedan 1943. 1952 förordnades han
till landshövding i Blekinge län.

Heland, Martin Rudolf, grafiker (1765
—1814). Av J. F. Martin lärde H. bl. a.
akva-tintametoden, i vilket maner han utförde sina
flesta blad. Han utförde gravyrer till A. F.
Skjöldebrands ”Voyage pittoresque au Cap Nord”
(1801—02) och illustrerade en del av Gustav
III:s skrifter m. m.

Hela’nder. 1) Sven Adolf Diego H.,
nationalekonom (f. 1889 10/s), fil. dr vid Freiburgs
univ. 1914, docent i nationalekonomi vid
Göteborgs högskola 1916, i Kiel 1924, prof, vid
han-delshögsk. i Nürnberg 1929—45. H. är starkare
påverkad än övriga svenska nationalekonomer av
samtidens tyska strömningar, Bland H:s skrifter
märkas ”Theorie und Politik der
Zentralnoten-banken in ihrer Entwicklung”, 1 (1916), ”Vår
moderna handel” (1920), ”Marx och Hegel” (s. å.;
ty. övers. 1922), ”Die internationale
Schiffahrts-krise und ihre weltwirtschaftliche Bedeutung”
(1928), ”Rationale Grundlagen der
Wirtschafts-politik” (1933) och ”Nationale Verkehrsplanung”
(1937).

2) Dick Adolf Viktor H., den föreg:s bror,
teolog (f. 1896 2S/e), teol. lic. i Uppsala 1923,
teol. dr i Lund s. å., domkyrkoadjunkt i Lund
1924—31, doc. i praktisk teologi i Lund 1931,
föreståndare för Ersta diakonissanstalt 1936,
prof, i praktisk teologi i Uppsala 1941. H. har
bl. a. utg. ”Johann Tauler als Prediger” (dr-avh.,
1923), ”Kant och hans samtids kyrkliga problem”
(1926), ”Kyrkolagsförslaget 1873” (1931), ”Den
liturgiska utvecklingen i Sverige under
1800-talet” (2 bd, 1934—39), ”Kyrkans texter.
Tillkomsten av 1862 års texter” (1938), ”Svenska

kyrkans bekännelseskrifter. Utg. under red. av
D. H.” (1944) och dessutom uppbyggelseskrifter,
ss. ”Bönbok” (10 :e uppl. 1947) och
”Nattvards-bok” (3:e uppl. 1947).

Helan och Halvan, artistnamn för de
amerikanska filmkomikerna Stan Laurel och Oliver
Hardy.

Helautomatiska vapen, se Halvautomatiska
vapen.

Helbig [hä’lbi^], Wolfgang, tysk
arkeolog (1839—1915). Han var 1865—85 knuten till
tyska arkeologiska institutet i Rom och levde
sedan där som privatman och forskare samt blev
en av de allra främsta auktoritetema i fråga om
det gamla Rom. En avd. av Glyptoteket i
Köpenhamn innehåller etruskiska fornsaker, som till
största delen samlats av H.

Helbräddad, se Blad (bild å sp. 186).

Helbrägdagörelse el.
troshelbrägdagö-relse, metoden att försöka bota sjukdomar
genom vidrörandet av helgonrelik o. dyl. el. genom
bön, ofta i samband med smörjelse med olja
och handpåläggning.

Held [hält], Heinrich, bayersk politiker
(1868—1938), jur. och ekon, dr, 1907 medl. av
bayerska lantdagen, 1914—20 ordf, i dess
Zent-rum-fraktion, var efter 1920 en av de ledande i
Bayrische Volkspartei och 1924—33
ministerpresident i Bayern. H. var under Weimarrepubliken
en principfast representant för den bayerska och
över huvud sydtyska partikularismen, riktad först
mot Nordtysklands protestantism och
vänsterradikala rörelser, därefter mot nationalsocialismen.
H. avsattes av Hitler 1933 och hölls en kort tid
fängslad.

Helder, De H., Den H., fästning och
krigs-hamn vid n. spetsen av prov. Nordholland,
Nederländerna, genom sundet Marsdiep skilt från
ön Texel; 34,000 inv. Omedelbart ö. om H.
ligger Willemsoord, med varv, dockor, kaserner
m. m. 1 km ö. om H., vid ingången till
Nordkanalen, ligger krigshamnen Nieuwediep,
försedd med stora slussar, varv och magasin.
H. har en zoologisk och en
hydrografisk-ke-misk station, båda för fiskeriundersökningar.
— H., som 1811 började befästas av
Napoleon, är nu en av Nederländernas
kustfästningar och huvudstation för hemmaflottan.
Flottbasen, som benämnes Willemsoord, är samtidigt
säte för den nederländska sjökrigsskolan. I
anslutning till de maritima anläggningarna finnas
fort och batterier med långskjutande artilleri, åt
landsidan svagare befästningar, sträckande sig
tvärs över halvön.

Heldäckat fartyg, fartyg försett med minst
ett däck, som går från för till akter samt från
bord till bord.

Helena [vanl. -lé’-], svenskt helgon, se Elin
av Skövde.

He’lena (grek. Hele’ne\ grek, hjältes., dotter
till Zeus och Leda, den lakedemoniske konungen
Tyndareos’ gemål, och således syster till
Diosku-rema (se d. o.), enl. en yngre saga dotter till
Nemesis. Sagan prisar hennes skönhet. H.
förmäldes med Menelaos, som blev konung i Sparta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free