Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helgon el. helige - Helgona - Helgonabacken - Helgonbilder - Helgonskydd - Helgum - Helhuvudfiskar - Helhäst - Heliand el. Hêljand - Helianthemum - Helianthus - Heliantin - Heliasterna - Helichrysum - Heliconia - Helig - Heliga alliansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Helgona—Heliga alliansen
118
en vördnadsfull hågkomst av dem. Även inom den
romerska kyrkan skedde en reform i denna punkt.
— Litt.: E. Lucius, ”Die Anfänge des
Heiligen-kults” (1904; protestantisk), samt H. Delehaye,
”Les légendes hagiographiques” (3:e uppl. 1927,
katolsk); S. v. Engeström, ”Katolicismen i
nutiden” (1941); E. Briem, ”H. och helgonliv”
(1942).
Helgona, socken i Rönö härad i
Södermanland, närmast n. om Nyköping; 37,02 km2, 1,266
inv. (1951). H. är delvis småbergigt och särsk.
norrut skogrikt; på gränsen i v. och s. rinner
Nyköpingsån. 1,191 har åker. Huvudsaki. inom
H. ligger industrisamhället Harg. Egendomar:
Kristineholm och Bönsta. Man känner över 500
forngravar i socknen. Ett par bygdeborgar och
runstenar finnas. H. har kyrkan gemensam med
Nyköpings ö. förs. Ingår i Nyköpings ö., H.
och Svärta pastorat i Strängnäs stift, Nyköpings
ö. kontrakt; tillhör storkommunen Svärta.
Helgonabacken, se Lund.
Helgonbilder, bilder i måleri el. skulptur,
framställande ett helgon med dess attribut (t. ex.
Petrus med nycklarna).
Helgonskyld, en gammal skatt i de forna
danska provinserna Skåne, Halland och Blekinge,
avsedd bl. a. för sångens uppehållande vid
gudstjänsten och för barnundervisning, H. upphörde
helt att utgå fr. o. m. 1900.
Helgum, socken i Ångermanlands v. domsagas
tingslag, kring nedre Faxälven och Helgumsjön;
421,10 km2, 2,305 inv. (1951). Odlad bygd i
älvdalen och på strandsluttningarna kring sjön;
däromkring höglänta skogsvidder. Den långsträckta
Helgumsjön (m m ö. h., 33 m djup) har
i sin övre del genom ett betydande delta utfyllts
av Faxälven. 1,679 har åker. Vid N. stambanan
och Helgumsjöns sydända ligger
stationssamhället Helgum (270 inv.) med någon
träförädlingsindustri. Kyrkan av sten byggdes 1786—90.
Pastorat i Härnösands stift, Sollefteå kontrakt;
bildar storkommunen Helgum.
Helhuvudfiskar, se Holocefaler.
Helhäst (se H e 1), folkl., Hels häst,
dödshästen, en i dansk folksägen uppträdande
skräckgestalt, framställes vanl. som en trebent, svart,
någon gång huvudlös häst. H. förebådar dens
död, som möter honom.
Hèliand el. H é 1 j a n d (ty. Heiland,
frälsare), fornsachsiskt poem från 800-talet e. Kr.;
det skildrar Jesu liv enl. de fyra evangelierna.
H. skrevs av en sachsisk författare, sannolikt i
klostret Fulda, samt är av stort
språkvetenskap-ligt och litteraturhistoriskt intresse. För att göra
Kristi storhet rätt åskådlig och mäktig
framställer skalden honom som en from konung och
lärjungarna som tappra vasaller. Utgiven av E.
Sievers (1878) och O. Behaghel (5:e uppl. 1933)
samt övers, till modern tyska (bl. a. av K.
Sim-rock). — Litt.: E. Rooth, ”Zum Heliandproblem”
(i Studia germanica, 1934).
Helia’nthemum, se Solvända.
Helia’nthus, amerikanskt släkte bland de
korgblommiga växterna, närstående till brunskä-
Helichrysum arenarium,
hedblomster.
rorna men med könlösa, gula, tunglika
kantblommor. Se vidare Jordärtskocka och Solros.
Heliantin, ett organiskt aminoazofärgämne,
som fått stor användning som indikator.
Helia’sterna (grek, heliastai’), bisittarna i det
forna Atens folkdomstolar, vanligen kallade
he-HSfa. H. uttogos årl. genom lottning; de
upp-gingo under Atens blomstringstid till 6,000. H.
fördelades på ett antal (10) sektioner, och
antalet h. i den fungerande domstolen växlade
efter målens art och vikt.
Helichrysum [-k-], släkte bland de
korgblommiga växterna. Holkfjällen äro hinnaktiga, ofta
vackert färgade,
gula, röda el. vita,
över 300 arter
finnas i Gamla
världen (förnämligast
Sydafrika) och
Australien. H.
arenarium, hed-
blomster, en 1
—3 dm hög,
vit-el. gråluden,
flerårig ört med små,
gula korgar i kvast,
växer på sandhedar
i s. Sverige. Under
namn av eterneller
odlas många arter
som
prydnadsväxter t. ex. H.
orientals.
Helicönia,
släkte av fam.
bananväxter.
Helig,
okränk-bar, avskild el.
in
vigd åt gudomen, sedligt fullkomlig. Helighet är
urspr. ett religiöst el. kultbegrepp, besläktat med
begreppet tabu (se d. o.) i vissa primitiva
religioner. I. G. T. betyder h. (hebr. kadoscli) det, som
tillhör gudomen, det åt Gud och hans tjänst
invigda (t. ex. offret, skådebröden i templet o. s. v.),
det gudomliga i motsats till det orena, en
motsats, som i N. T. liksom hos några av Israels
profeter väsentligen blir av sedlig art. — Jfr R.
Otto, ”Das Heilige” (14 :e uppl., 2 bd, 1926; sv.
övers. 1924).
Heliga alliansen, ett fursteförbund, som
in-gicks i Paris 1815 mellan Alexander I av
Ryssland, Frans I av Österrike och Fredrik Vilhelm
III av Preussen. I urkunden, till vilken
Alexander I med egen hand skrev utkastet, åberopades
som rättesnöre ”den heliga religionens
grundsatser”, och furstarna förbundo sig ”att vid
varje tillfälle och överallt giva varandra hjälp och
bistånd; anseende sig i förhållande till sina
undersåtar och sina krigsmakter som familjefäder,
skola de styra dem i samma broderlighetens
anda, varav de själva äro eldade”. — Heliga
alliansen har sitt ursprung i den svärmiskt religiösa
stämning, som fyllde Alexander I efter segrarna
över Napoleon. Österrikes och Preussens
härskare skrevo under för att ej göra Alexander emot,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
