Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heliga alliansen - Heliga familjen - Heliga graven, Heliga gravens kyrka - Heliga jungfrun - Heliga krig - Heliga landet - Heliga ligan - Heliga romerska riket av tyska nationen - Heliga sjukdomen - Heliga staden - Heliga stolen - Heliga synoden - Heliga Trefaldighets församling - Heliga tre konungar - Heliga veckan - Helige ande, Den - Helige fadern - Helikon - Helikonier - Helikopter, gyroplan, skruvplan, skruvflygare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Heliga familjen—Helikopter
120
och inbjudningar till anslutning utgingo till alla
kristna furstar. Samtliga anslöto sig utom
prins-regenten av England och påven. Alliansen hade
eg. karaktären av en furstarnas principiella
förklaring men ej av en verklig politisk
sammanslutning.
För det populära medvetandet blev snart ”den
heliga alliansen” symbolen av den efter 1815
inbrytande allmänna politiska reaktionen, och dess
namn har sålunda överflyttats på de stora
konferenser av stormakternas furstar och statsmän,
vilka efter Wienkongressen sammanträdde för
att reglera Europas förhållanden. — Litt.: W.
Alison Phillips, ”The confederation of Europé”
(1914); E. Forssberg, ”Sveriges accession till
den heliga alliansen” (i Hist. Tidskr. 1928).
Heliga familjen kallas de särskilt under
renässansen vanliga bildframställningarna av
Je-susbarnet, Maria och Josef. Ofta förekomma
i dylika scener Johannes Döparen som barn
samt ibland även hans moder, Elisabet, och
jungfru Marias moder, Anna, m. fl. av dessa
personers släktingar.
Heliga graven, Heliga gravens kyrka, se
Jerusalem.
Heliga jungfrun, se Maria, Jesu moder.
Heliga krig kallas i Greklands historia de
krig, vilka tid efter annan företogos till
bestraffande av övergrepp mot det som gemensam
na-tionalhelgedom betraktade och under det
amfik-tyoniska förbundets skydd stående templet i Delfi.
— Om muhammedanska folks h. se Djihad.
Heliga landet, namn på Palestina.
Heliga ligan, namn på olika politiska förbund,
bl. a. 1511 den mot Frankrike riktade ligan
mellan påven Julius II, Spanien, Venezia (och
England) samt 1526 (h. i Cognac) mellan
Frankrike, påven Clemens XII, Venezia och Milano
mot kejsar Karl V.
Heliga romerska riket av tyska nationen
(lat. Sa’crum impe’rium Romänum natiönis
Ger-mänicae, ty. Heiliges römisches Reich deutscher
Nation), Tyska rikets off. namn 962—1806.
Heliga sjukdomen, mo’rbus sa’cer, under den
klassiska forntiden och även senare benämning
på epilepsi.
Heliga staden, benämning på Jerusalem.
Heliga stolen, påvestolen; jfr Kuria.
Heliga synoden, högsta kyrkliga ledningen
inom ortodoxa kyrkan.
Heliga Trefaldighets församling. 1) Se
Bondkyrka. — 2) Se Gävle.
Heliga tre konungar kallas de vise männen
(magerna), vilka enl. den bibliska berättelsen i
Matt. 2 kommo till Betlehem för att se den
nyfödde Messias. Sedan de tre konungarna från
400-talet blivit fast rotade i den kyrkliga
traditionen, få de även namn, vilka, efter växlingar,
fixeras till Melchior, Kaspar och B a
1-thasar. — Litt.: G. Kyhlberg, ”H.” (1940).
Heliga veckan, se Påskvecka.
Helige ande, Den (lat. Spiritus sänctus;
grek, to pneu’ma to ha’gion), teol., från en sida
sett uttryck för den kristna gudstron i dess
karakteristiska egenart, jfr sammanställningen:
Fa
dern, Sonen och den Helige ande. I H:s verk
lever Kristi livsverk vidare, och tron på den
levande, i människan verkande Kristus övergår
så i tro på Kristi levande ande. Tron på H. är
tron på den Gud, som fullst. uppenbarat sig i
Kristus och som lever ständigt och fortsätter
Kristi verk. Därför att gudsbildens kvalitet
uppenbarats i Kristus, säges, att anden utgår av
Fadern och Sonen el. att den är Kristi ande. —
H. framställes i konsten som gudomsperson,
stundom i mänsklig gestalt; vanligast är dock
symbolen av duvan, från vilken strålar utgå, så
t. ex. vid pingstundret. — Litt.: Ch. Gore, ”The
holy spirit and the church” (1924); O. H. Nebe.
”Deus spiritus sanctus” (1939).
Helige fadern, benämning på påven.
He’likon. 1) (Grek. Helikon, lat. He’licon.)
Ett 1,749 m högt berg i s. v. delen av Beotien.
Det gällde som sånggudinnornas hemvist. — 2)
(Mus.) En stor kontrabastuba, i det närmaste
cirkelrund; bäres över skuldran. Se Tuba. —
3) (Mus.) Forngrekiskt fyrsträngat instrument
för bestämmande av tonerna.
Helikönier, Heliconiinae, en underfamilj av
fam. Nymphalidae bland dagfjärilarna. Tillhöra
tropiska Amerika och äro påfallande färgade,
ha långsmala vingar och flyga långsamt. De ha
obehaglig smak, varför deras brokiga färger
uppfattats som ”varningsfärger”. Jfr Mimicry.
Helikopter [-å’p-] (av grek. he’lix, spiral, och
ptero’n, vinge), gyroplan, skruvplan,
skruvflygare, flygmaskin med en el. flera
horisontella, motordrivna propellrar (rotorblad)
som bärande organ. H:s fördel är framför allt
dess förmåga att starta och landa lodrätt,
varvid ytterst små fält kunna användas som
flygplatser, samt dess förmåga att flyga framåt,
bakåt, i sidled el. förbli stillastående över en
bestämd punkt. Under mellankrigstiden tillverkades
praktiskt användbara h. av tyska och franska
konstruktörer. Amerikanska företag tillverkade
under 2:a världskriget h. för speciella ändamål,
ss. ubåtsspaning och räddningstjänst. I såväl
U.S.A. som Frankrike ha efter 2:a världskriget
framkommit konstruktioner, där man utnyttjar
reaktionseffekten för drift av rotorbladen. H.
ha fått växande militär och civil användning och
utnyttjas för trupptransporter, underhållstjänst,
ambulans flygning o. a. räddningstjänst,
bepud-ring av områden mot skadeinsekter m. m. Ett
Helikopter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
