Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helikopter, gyroplan, skruvplan, skruvflygare - Heliocentrisk - Heliodoros från Emesa - Heliofob - Heliogabalus (Elagabalus, Marcus Aurelius Antonius) - Heliograf el. fotoheliograf - Heliogravyr - Heliolites - Heliometer - Heliopolis - Heliopolis - Helios - Helioskop - Heliostat el. siderostat - Helioterapi - Heliotrop - Heliotropin el. piperonal - Heliotropism - Heliotropium, heliotrop - Heliozoa - Helium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Heliocentrisk—Helium
122
h.-fält har förutsetts vid planerandet av Sveriges
stor flygplats vid Halmsjön (Stockholm-Attunda).
Om autogiro se d. o. — Litt: N. C. Sefeldt,
”Autogiros och helikoptrar” (i ”Allhems
flygböcker”, 9, 1948).
Helioce’ntrisk (av grek, hélios, sol, och lat.
ce’ntrum, medelpunkt), hänförande sig till solen
som medelpunkt el. utgångspunkt. Detta begrepp
har sin oftast förekommande användning vid
behandlingen av planeternas rörelser. Vid
bestämmandet av himlakropparnas rörelse och läge i
rymden måste man hänföra dem till någon viss
som fix antagen punkt och genom denna punkt
lagda axlar. Väljer man till fix- el. origopunkt
solen, kallas betraktelsesättet och därur
härflytande bestämningar heliocentriska (jfr
Geocent-risk).
Heliodöros (grek. Helio’doros) från E m
e-s a, grekisk författare, levde omkr. 300 e. Kr.
Han skrev en erotisk roman, ”Aithiopika”, om
tessaliern Theagenes’ och den etiopiska
kungadottern Charikleias äventyr.
Heliofob [-å’b], ljusskygg.
Heliogäbalus, riktigare E 1 a g a b a 1 u s,
binamn på romerske kejsaren Marcus
Aure-lius Antonius (204—222). Som 14-årig
präst åt den syriske solguden Elagabalus i
Eme-sa, vars kult han senare införde i Rom,
utropades han av trupperna i Syrien till kejsare mot
Macrinus (se d. o.), som blev slagen och dödad.
H., som förnedrade kej sarvärdigheten genom
österlandets skändligaste laster, blev med sin
mor dödad av soldaterna 222 och efterträddes
av Alexander Severus.
Heliogräf (av grek, hélios, sol, och gra’fein,
rista) el. fotoheliogräf (av grek, fös,
genitiv foto’s, ljus), apparat för fotografering av
solen. En h. består i det väsentliga av en
astronomisk tub, som i st. f. okular har en kamera
och dessutom är försedd med momentslutare, som
tillåter exponeringar på mindre än V1000 sek.;
objektivet är akromatiserat för de fotografiskt
verksamma strålarna.
Heliogravyr, se Fotogravyr.
Heliolites, Heliolitidae, paleont., släkte och
fam. av i siluriska och devoniska systemen
förekommande tabulata koraller (se Koralldjur).
Flera arter förekomma i Sveriges översilur,
särskilt på Gotland.
Heliométer (av grek, hélios, sol, och me’tron,
mått), ett av astronomiens yppersta
precisionsinstrument, avsett för mätning av kortare
vinkeldistanser. Principen grundar sig på användning
av ett objektiv, som är delat i två halvor, vilka,
då de äro ställda bredvid varandra, ge en
bild av objektet. Förskjutas halvorna i
förhållande till varandra längs snittlinjen, ger var och
en av dem sin bild av objektet. — H., som
uppfanns 1743 av Savery och 1753 modifierades av
den engelske optikern J. Dollond (den första h.
för praktiskt bruk utfördes av den franske
fysikern P. Bouguer 1748), var urspr. avsedd för
uppmätning av solens diameter.
Helio’polis, grek., solstaden, fornegyptisk stad,
varav obetydliga ruiner återfinnas vid byn Ma-
tarije n. ö. om Kairo. Staden var särskilt
berömd för sitt tempel, uppfört av Amenemhet I.
H. var en av Egyptens religiösa medelpunkter och
ett av sätena för solkulten.
Helio’polis, stad i Syrien, se Baalbek.
Hélios, grek, myt., solguden, enl. Hesiodos
en son till titanen Hyperion och Theia; hos
Ho-meros kallas han Hyperion och hos senare
skalder även T i t a n och F a è t o n. Med ett
fyrspann av vita hästar far H. dagligen över
himlavalvet från ö. till v. för att om natten i
en gyllene bägare på oceanen segla tillbaka till
utgångspunkten. I sin egenskap av solens och
dagens gud är han den allseende, och därför
åberopas han ofta i eder och bedyranden. Hans
kult i Grekland var rätt sällsynt med undantag
för Rhodos, vars skyddsherre han var; den
berömda kolossen på Rhodos var en staty av H.
Av den bildande konsten framställdes H.
körande sitt fyrspann och med strålkrona kring
huvudet.
Helioskop [-å’p], anordning för försvagning
av solljuset vid solobservationer.
Heliostät el. s i d e r o s t a t, en fullkomligt
plan, försilvrad glasspegel, som genom ett
urverk kan sättas i roterande rörelse på sådant sätt,
att strålarna från en himlakropp, t. ex. solen,
ständigt reflekteras i en viss oföränderlig
riktning.
Heli oterapi, användande av solens ljus och
värme som läkemetod.
Heliotrop [-å’p], 1) (Bot.) Se Heliotropium.
— 2) (Miner.) Se Kvarts.
Heliotropin el. p i p e r o n ä 1, ett syntetiskt
luktämne, CH2O2. CoHs . CHO. Smpt 370, kpt
263°. Påminner om heliotrop.
Heliotropi’sm, dets. som fototropism.
Heliotropium, heliotrop, släkte bland de
strävbladiga växterna, med över 200 arter
i varma och tempererade länder. De äro vanl.
örter med små, rörformiga blommor i ensidiga
knippen. Flera, bland dem H. europaeum, ha
nyttjats som läkemedel. H. peruvianum odlas som
prydnadsväxt. Ur de välluktande blommorna
framställes i Sydfrankrike den i parfymer
använda heliotropolj an.
Heliozöa, zool., se Rhizopoda.
Hélium (av grek, hélios, sol), ett grundämne
med kem. tecknet He, tillhörande ädelgaserna.
Atomnummer 2, atomvikt 4,002 spec. v. 0,137 (luft
= 1), kpt —268% Iakttaget i solkromosfären
vid sol förmörkelsen 18 aug. 1868, upptäcktes h.
på jorden först 1895 av Ramsay, vilken visade,
att den gas, som utvecklas, när mineralet c 1
e-veit löses i syror, gav samma spektrallinjer
som de i solen funna.
Förutom i solen och en hel del mineral, som
innehålla sällsynta jordartsmetaller, förekommer
h. i jordatmosfären, utströmmande jordgaser och
varma källor. Luften innehåller vid jordytan
o,0005 voL-% h., i de högre luftlagren mera.
Ur jordgaserna utvinnes h. vid den statliga
fabriken i Amarillo, Kansas, sedan 1929. Största
användningen har h. fått som fyllning i
luftskepp. En blandning av h. och syrgas har fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
