Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helium - Helix - Hellaakoski, Aaro Antti - Helladisk kultur - Helland-Hansen, Björn - Hellas - Hellberg, Johan Carl - Hellberg, Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Helix—Hellberg
124
Helix pomatia, vinbergssnäcka, och (t. h.) H. hortensis, trädgårdssnäcka.
användning för djupdykare. Vidare användes h.
som fyllning i lysrör samt vid svetsning.
He’lix är ett mycket artrikt släkte, tillhörande
fam. Helicidae, av klassen Gastropoda, snäckor.
Skalet är avrundat, koniskt el. stundom
tillplattat. Hithörande former leva på land, på fuktiga
ställen. Födan utgöres huvudsaki. av växter. Vid
vinterns inträde el. vid långvarig torka tillslutes
mynningen av skalet med ett lock av kalk. Den
största av de i Sverige förekommande arterna
är vinbergssnäckan (H. pomatia), med
gult el. brunt skal. Den anträffas nu mångenstädes
i s. och mellersta Sverige; ätlig. Allmän i s.
Sverige är lundsnäckan (H. nemoralis),
med rödbrunt el. gulbrunt skal, ofta med smala,
mörka längsband och mörk munsöm. Norrut till
Dalarne förekommer trädgårdssnäckan
(H. hortensis), med vit munsöm. I
kalkstenstrakter i s. och mellersta Sverige finnes H. lapicida
med plattat skal.
He’llaakoski, Aaro Antti, finsk författare
(f. 1893), fil. dr 1929, doc. i geografi vid
Helsingfors univ. 1930, överlärare vid normallycéet
för flickor sedan 1935. H. debuterade 1916 och
utgav kort efter varandra flera diktsaml. Därpå
följde ett längre uppehåll, tills han ånyo gjorde
en litterär insats genom saml. ”Uusi runo” (Ny
dikt, 1943) och ”Huojuvat keulat” (Gungande
stävar, 1946), vilka höra till de förnämsta
bidragen till den moderna finska lyriken. H. har
dessutom utg. en roman, en novellsaml., essäer
och en studie över målaren T. K. Sallinen (1921).
Hellädisk kultur, se Egeisk kultur.
Helland-Hansen, Björn, norsk oceanograf
(f. 1877), 1914 prof.,
1917 föreståndare för
geofysiska inst. i
Bergen, emeritus 1947;
ständig styrelseordf. i
Chr. Michelsens
Insti-tutt for videnskab og
åndsfrihet, president i
Internationella unionen
för geodesi och
geofysik 1946—48; har
spelat en stor roll för
Bergens museums
utveckling. H. har utfört
viktiga och
förebildli
ga arbeten över
Nordatlantens fysiska oceanografi, till
stor del i samarbete med F.
Nansen, tills, m. vilken han
författat den klassiska
mo-nogr. ”The Norwegian Sea”
(1909) samt
”Temperatur-schwankungen des
Nordatlan-tischen Ozeans und in der
Atmosphäre” (1917). H. har
även bedrivit undersökningar
tills, m. svensken V. W.
Ekman (bl. a. 1930 en större
hydrografisk expedition i
Atlanten) i syfte att skaffa
underlag för dennes teoretiska
arbeten över havsströmmar. Från sitt lilla
undersökningsfartyg ”Armauer Hansen” ledde H. 1938
de internationella golfströmsundersökningarna,
med vilkas bearbetande han alltjämt är sysselsatt.
H. uppfann 1903 tills, m. J. W. Sandström en
metod — nu ett av den teoretiska havs
forskningens allra främsta hjälpmedel —■ att under vissa
förutsättningar medelst det s. k. bjerknesska
vir-velteoremet beräkna havsströmmarnas hastigheter.
He’llas (grek. Hella’s), hos Homeros ett
landskap intill el. tillhörigt Peleus’ rike, Ftiotis i s.
Tessalien. H. betecknade sedan hela den grekiska
världen och är f. n. det inhemska namnet på
konungariket Grekland.
Hellberg, Johan Carl, tidningsman (1815
—77). Han började sin bana som
posttjänsteman och inlade förtjänst om det svenska
postväsendets modernisering. Mest känd gjorde han
sig dock som konservativ publicist. Hans
vidlyftigaste arbete, ”Ur minnet och dagboken”
(under pseud. Posthumus; 12 dir, 1870—
74), innehåller en mängd notiser av intresse men
är starkt partifärgat.
Hellberg, Karl M a u r i t z Bernhard,
politiker, publicist (1859—1947). Han blev 1888 fil.
kand, i Uppsala, hösten s. å. medarbetare i
Karlstadstidningen och 1890 dess huvudred. Till sin
politiska och sociala åskådning utpräglat
frisinnad, gjorde H. tidningen till ett bemärkt organ för
en kulturellt och humanitärt färgad, i vissa
avseenden radikalt betonad liberalism. H. deltog
verksamt i 1890-talets rösträttsrörelse, var v.
ordf, vid ”folkriksdagarna” 1893 och 1896 samt
tog initiativ till den 1899 överlämnade stora
rösträttspetitionen. I
uni-onsfrågan höll han i
det längsta fast vid en
gemensam och enhetlig
utrikesledning för
Sverige och Norge; 1905
uppträdde han ivrigt
för en fredlig
uppgörelse. Han var led. av
F. K. 1911—23 och
slöt sig vid
Frisinnade landsföreningens
sprängning 1923 till
det nya liberala
partiet. 1910—42 var han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
