Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellerström, Sven - Hellertion - Hellerup - Hellesponten - Hellgren, Folke - Hellman, Lillian - Hellman, Theodor - Hellman, Torsten - Hellmer, Hans - Hellner, Johannes - Hellquist, 1. Elof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Hellertion—Hellquist
130
1901 Va), med. lic. 1927, med. dr 1929, doc. och
bitr, lärare i dermatologi och syfilidologi vid
Karolinska inst. 1932—42, prof, där sedan 1942,
överläkare vid avd. för hud- och könssjukdomar
vid S:t Görans sjukhus 1936, vid Karolinska
sjukhusets klinik för hud- och könssjukdomar
1948. H. är sedan 1936 utgivare av Acta
der-mato-venereologica och har publicerat ett 80-tal
arbeten, huvudsaki. i dermatologi och
venereo-logi.
HelleTtion, se Elektriska musikinstrument.
He’llerup, förstad till Köpenhamn, vid
Öresund, inom Gentofte kommun; 13,000 inv.; flera
stora fabriker (Tuborgs bryggeri m. fl.).
Hellespo’nten grek. Hellèspontos, ”Helles
hav”), förr namn på Dardanellerna.
Hellgren, Folke Gustaf, ämbetsman,
författare (f. 1895 25/4), jur. kand, i Uppsala 1920,
rådman i Göteborg sedan 1945. H. har
dokumenterat sig som en fin poet med personlig
profil i diktsaml. ”Ballader från staden” (1943),
”Samtal mellan tre röster” (1944) och ”Vi lekte
vid de väldiga bergen” (1947). H. har också
framträtt som övers, med ”Gula trubadurer”
(1944), som innehåller kinesisk lyrik, och
”Engelska barnrim i svensk tolkning” (1948). H. är
sedan 1945 ordf, i Göteborgs författarsällskap.
Hellman [-man], L i 11 i a n, amerikansk
författarinna av judisk börd (f. 1905). H. har gjort
sig känd som en tekniskt mycket skicklig
dramatiker. Hon har skrivit skådespelen ”The
child-ren’s hour” (1934), en tragedi med motiv ur
barnlivet, ”Days to come” (1937), ”The little foxes”
(1939), som ger satiriska bilder ur
sydstatskapi-talistiska kretsar, ”Watch on the Rhine” (1944),
som har antinazistisk tendens, ”The searching
wind” (s. å.) och ”Another part of the forest”
(1947).
Hellman, T h e o d o r, skol- och museiman
(f. 1877 W»), fil. lic. 1909, fil. hedersdr 1942,
folkskolinspektör 1920—42, intendent för
Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand 1910
—45. H. bildade 1909 Föreningen för
norrländsk hembygds forskning och har grundlagt
den fören. tillhöriga museianläggningen på
Murberget, Sveriges näst Skansen största
friluftsmuseum. Bland H:s skrifter märkas ”Den
svenska folkskollärarkårens fortbildning” (1917),
”Hembygdsundervisning i folkskolan” (1922). H.
har varit red. för Ljus (1906—08) och Arkiv
för norrländsk hembygds forskning (1918—29).
Hellman, Torsten Johansson, anatom (1878
—1944), med. dr i Uppsala 1914, doc. i patologi
där s. å., prof, i histologi vid Lunds univ. 1921
—43. H. sysslade framför allt med den
lymfatis-ka vävnadens patofysiologi och påvisade dess
uppgift som ett kroppens skyddsorgan mot toxiner
och bakterier. H:s mest betydande arbeten voro
”Die Genese der Zungenpapillen beim Menschen”
(1921) och ”Lymphgefässe, Lymphknötchen und
Lymphknoten” (i ”Handbuch der mikroskopischen
Anatomie des Menschen”, 6:1, 1930).
Hellmer, Hans Valentin, läkare (1898—1949),
med. lic. 1928 i Stockholm, överläkare vid Lunds
lasaretts röntgendiagnostiska avd. 1933, med. dr
NF X —s
och doc. i röntgendiagnostik 1935, lärare i
samma ämne 1943, prof. 1946, allt i Lund. H. utg.
ett 40-tal arbeten i röntgenologi, bland vilka
särsk. kunna nämnas ett antal arbeten om
njurarnas och urinvägarnas röntgendiagnostik.
Hellner, J o h annes, jurist, politiker (1866
—1947), jur. dr och doc. vid Lunds univ. 1896,
blev led. av lagbyrån 1899, byråchef för
lagärenden i Justitiedep. och revisionssekr. 1902. Han
utsågs 1905 till svensk
sekr. vid
Karlstads-konferensen om
uni-onsupplösningen, var
1905—°6 konsultativt
statsråd i Staaffs 1 :a
ministär, blev 1906
ju-stitieråd men avgick
1907 för att ägna sig
åt affärsverksamhet,
offentliga uppdrag och
politik. Han var bl. a.
dir. i Svenska
trävaruexportföreningen 1907
—11, ordf, i
Svenska vattenkraftsför
eningen 1912—17, ordf, i Tobaksmonopolet
1915—36. Vid 2:a fredskonferensen i Haag
1907 var H. svensk delegat, 1912—17 var han
ordf, i processkommissionen. Som politiker hade
H. framträtt som liberal, och han hade -— utan
att tillhöra liberala partiet — av detta beretts
plats i F. K. 1909—11 och i A. K. 1914. 1917
blev han utrikesminister i Edéns
liberal-socialdemokratiska koalitionsregering. Om regeringens
politik under Finlands frihetskrig, då H.
önskade tillåta vapenexport till Finland, vilket
socialdemokraterna motsatte sig, och under hot om
demission genomdrev vissa smärre medgivanden,
lämnade han en intressant redogörelse i
”Memorandum rörande Sveriges politik i förhållande
till Finland under tiden från Finlands
självstän-dighetsförklaring till det finska inbördeskrigets
slut” (i ”Aktstycken utg. av Kungl. utrikesdep.”,
26, 1936). Efter sin avgång som utrikesminister
1920 var H. verksam inom affärslivet och som
affärsjurist.
Hellquist. 1) Gustaf Elof H., språkforskare
och översättare (1864—1933), fil. dr i Uppsala
1890, doc. där i nordiska språk s. å., i Göteborg
1903, lektor i Lund och Göteborg 1898—1914,
prof, i nordiska språk
i Lund 1914—29. H:s
mycket omfattande
vetenskapliga alstring
har sin tyngdpunkt
inom etymologien (med
ordbildningslära) och
ortnamns forskningen.
Bland H:s verk må
nämnas ”Bidrag till
läran om den
nordiska nominalbildningen”
(1890), ”Studier i
1600-talets svenska”
(1902), ”Studier öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
