Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helmstedt - Helnot - Helo, Johan - Helodea - Heloderma, vårtödlor - Helofyter, helofila växter - Héloïse - Heloter - Helset, Olaf - Helsingborg - Helsingborgs Dagblad - Helsingborgs gummifabriks ab. - Helsingborgs jacquard väfveri ab. - Helsingborgs varfs ab. - Helsinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Helnot—Helsinge
138
Heloderma suspectum, gilaödla.
univ., i vars byggnad, Juleum, i renässans från
1590-talet, univ.-bibl. förvaras.
Helnot, mus., se Noter.
He’lo, Johan, finländsk matematiker, jurist
och politiker (f. 1889), fil. dr 1914, jur. utr.
kand. 1928, Helsingfors stads drätseldirektör 1922
—25 och 1934—41 samt socialdirektör 1945—46,
Finlands sändebud i Paris sedan 1946;
socialdemokratisk led. av riksdagen 1919—22, 1924—34
och 1944—45, socialminister 1926—27,
kommunikationsminister 1927, finansminister 1944,
undervisningsminister 1945. Vid krigsutbrottet 1941
tillhörde H. de oppositionella ”sexlingarna” inom
socialdemokratiska riksdagsgruppen, miste sitt
riksdagsmandat och ådömdes straff för sin
politiska verksamhet men rehabiliterades 1944 och
anslöt sig till folkdemokraterna.
Helödea, bot., se Vattenpest.
Helode’rma, v å r t ö d 1 o r, är ett ödlesläkte
från ökentrakterna i Arizona och v. Mexico.
Kroppen är klumpig med cylindrisk svans och
täckt av vårtlika fjäll. Längden kan uppgå till
60 cm. Födan utgöres av maskar o. dyl.
Färgen är mörkbrun med gula fläckar och band.
Släktet omfattar g i 1 a ö d 1 a n, H. suspectum,
och escorpionen, H. horridum. H. är
bekant som det enda giftiga ödlesläktet. Giftet
alstras i de starkt utvecklade
underkäksspottkörtlar-na; hos människan torde det i regel endast
framkalla övergående obehag.
Helofyter, h e 1 o f i 1 a växter, sumpväxter
i sött vatten, vilkas blad höja sig över
vattenytan.
Héloise [elåi’z], Abailards (se d. o.)
älskade. — ”La nouvelle Héloise” (1759), roman av
J. J. Rosseau.
Heloter [-lä’-] (grek, heilötes el. heilötai), den
ofria lantbefolkningen i den spartanska staten
(Lakonien och Messenien), förmodligen de äldre,
av de doriska invandrarna underkuvade invånarna.
H. odlade jorden i de lotter, som voro tilldelade
spartiaterna, och avlämnade en viss del av
avkastningen åt dessa. H. äro närmast att
beteckna som statens livegna, bundna vid torvan. De
användes i krigstjänst, på flottan och i hären
som trossknektar och lättbeväpnade, senare ibland
som tungt beväpnade, och frigåvos stundom till
belöning för visat välförhållande. Den hårda
behandlingen av h. ledde till upprepade uppror; det
mest bekanta efter den stora jordbävningen 464
f. Kr. kunde fullständigt kuvas först efter tio
års strider.
Helset, 01 a f, norsk militär (f. 1892),
officer 1915, generalmajor 1945, generallöjtnant
1947. H. var chef för de norska polistrupperna
i Sverige 1944—45, inspektör för inf. 1946 samt
chef för armén 1946—48, från vilken post H.
avgick efter brytning med försvarsminister
Hauge och blev chef för ett militärdistrikt.
Helsingborg, se Hälsingborg.
Helsingborgs Dagblad, daglig morgontidning
i Hälsingborg, vilken började utkomma i dec.
1884 som forts, på den 1867—84 utg.
Helsingborgs Tidning. Dess förste huvudred, var
Wilhelm Hoflund (1884—98); bland senare
huvudredaktörer må nämnas Gustaf Åsbrink (1899
—1907), Nils Christiemsson (1911—23) och Ove
Sommelius (från 1924). Tidningen utkommer 7
ggr i veckan och med söndagsbilaga. 1924—30
utgavs avläggaren Höganäs Dagblad.
Ägare Helsingborgs Dagblad ab. Politisk
ståndpunkt: höger. 1950 förvärvade H. aftontidn.
Helsingborgsposten Skåne-Halland (grundad
1890), vars namn ändrades till Kvällsnytt, samt
Skånes Annonsblad, som utkommer varannan dag.
Helsingborgs gummifabriks ab., grundat
1891, tillverkar galoscher (märke Tretorn),
gummihandskar o. a. gummiartiklar. Aktiekapital 15
mkr. Antal anställda 2,500.
Helsingborgs jacquard väfveri ab.,
Hälsingborg, grundat 1898, tillverkar klännings- och
kon-fektionstyg av ylle och konstsilke samt
konstsilke-foder. Aktiekapital 1 mkr; antal arbetare c:a
250.
Helsingborgs varfs ab. började sin
verksamhet 1866, då på konsul Carl Henckels initiativ
en slip anlades vid nuv. centralhamnen i
Hälsingborg. 1871 ombildades företaget till ab. och
erhöll då sitt nuv. namn. 1879 utvidgades varvet
avsevärt och flyttades till sin nuv. plats i s.
hamnen. 1916—18 företogs en större utvidgning av
varvet, varigenom byggandet av fartyg upp till
4,000 ton dw. möjliggjordes. 1923 införlivades
Helsingborgs elektriska svetsnings-ab. med H.
1935—37 färdigbyggdes en större torrdocka av
Hälsingborgs stad, som tills, m. den tidigare
förefintliga dockan av staden utarrenderades till
H. I den nya dockan, som har en längd av 108
m och en bredd av 16 m, kunna torrsättas fartyg
med upp till 6,500 ton dw. H. har under sin
tillvaro levererat ett 70-tal fartyg.
Helsinge, fi. Helsingin maalaiskunta, kommun
i Nylands län, Finland, invid staden Helsingfors;
237 km2, 8,500 inv., flertalet finsktalande, stark
svensk minoritet. Staden Helsingfors grundades
urspr. på Helsinge sockens mark. På
kommunens område uppstodo i slutet av 1800-talet och
under 1900-talets första decennier folkrika
förorter, vilka efter 1 :a världskriget ombildades till
självständiga kommuner, näml. Hoplaks,
Åggel-by och Brändö villastad samt Haga köping.
Dessa förortskommuner jämte c:a Vs av H.
kommuns dåv. återstående område inkorporerades
1946 med huvudstaden. Av den ursprungliga
arealen återstå numera endast c:a 3/s, främst
jordbruksområden, samt Dickursby industri- och
stationssamhälle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
