Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helsingfors universitet - Historia - Helsingin Sanomat - Helsingör - Helsinki - Helskyld el. helsläkting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Helsingin Sanomat—Helskyld
146
att meddela undervisning på
finska. — Studenterna äro
fördelade på 15 nationer, som
var och en står under uppsikt
av en inspektor och en
kurator.
Historia. Helsingfors univ.
är en fortsättning av det
forna univ. i Åbo. 26 mars 1640
utfärdades, främst genom
generalguvernören Per Brahes
bemödanden,
fundationsbre-vet. Staten upptog n
professurer. Bland de första lärarna
märkas den finske
bibelöversättaren Eskil Petræus,
historikern M. O. Wexionius
Gyldenstolpe, juristen J. O.
Dalecarlus-Stiernhöök och
teologen J. Terserus. Under
Stora ofreden flydde
lärarkåren 1713 till Sverige, och
univ. öppnades åter 1722. Undervisningen fick
småningom en mera praktisk inriktning genom
män som P. Kalm, P. A. Gadd och J.
Gado-lin. Den centrala gestalten vid univ. i slutet
av 1700-talet var H. G. Porthan, vars
forskningar rörde sig inom alla de humanistiska
vetenskaperna. 1802 lades grundstenen till en ny
akademibyggnad, färdig först 1817. Alexander
I sökte efter skilsmässan från Sverige omhulda
akademien, och genom 1811 års stat ökades
professurerna ansenligt. 4—5 sept. 1827 nedbrann
hela Åbo stad. Univ. flyttades därefter till den
nya huvudstaden, Helsingfors. Det kom snart
nytt liv i lärosalarna genom den fosterländska
väckelsen under J. L. Runeberg, J. V. Snellman,
E. Lönnrot, Fr. Cygnæus och Z. Topelius.
Betydande vetenskapsmän voro språkforskarna M.
A. Castrén och G. A. Wallin, botanisten W.
Nyländer och juristen J. J. Nordström. Efter
Alexander II :s tronbestigning börjar en ny
uppgångs-period. Efter denna tid har univ. stadigt gått
framåt. Bland lärare, vilka sedan dess varit
anställda vid univ. och som redan avslutat sin
verksamhet där, kunna nämnas: juristerna L.
Meche-lin och R. A. Wrede, fysiologen R. Tigerstedt,
historikerna G. Z. Forsman (Yrjö-Koskinen), J.
R. Danielson-Kalmari och G. Suolahti,
estetikerna C. G. Estlander och Y. Hirn, filologerna
J. J. Mikkola, G. J. Ramstedt, E. N. Setälä, V.
H. Suolahti och K. Tallqvist, folkloristen K.
Krohn, litteraturhistorikern W. Söderhjelm,
sociologen E. Westermarck, kemisten O. Aschan
och skogsvetenskapsmannen A. K. Caj ander.
Litt.: ”Consistorii academici Aboensis
protokoll” (12 bd, 1884—1948); ”Åbo univ:s
lärdomshistoria” (10 bd, i ”Svenska litteratursällskapets
skrifter”, 1890—1908); T. Carpelan och L. O.
Th. Tudeer, ”H. Lärare och tjänstemän från år
1828” (2 bd, 1921-—25, 2 tilläggsbd av S. Sola
& L. O. Th. Tudeer, 1940); ”Från univ:s första
tider i Helsingfors” (utg. av H., 1928); I. A.
Heikel, ”H.” (1940) ; E. Kaila, ”Die Einnische
Staatsuniversität durch dreihundert Jahre” (s. å.).
Utsikt över hamnen i Helsingör mot Kronborg.
He’lsingin Sa’nomat (Helsingfors Tidning),
daglig finskspråkig tidning i Helsingfors, var
till 1918 organ för ungfinska partiet och
därefter för nationella framstegspartiet. Av alla
dagstidn. i Finland har H. den största
spridningen; uppl. 160,000.
Helsingör, stad på Själlands n. ö. kust,
Frede-riksborg amt, vid Öresunds smalaste del, mitt
emot Hälsingborg; 21,000 inv. Nämnes f. ggn
omkr. 1231 och erhöll under de därpå följ. årh.
allt större betydelse på grund av sitt läge vid
infarten till Öresund, i synnerhet efter
öresunds-tullens införande omkr. 1425. Det äldsta slottet,
Flynderborg, ersattes vid ung. samma tid av
örekrog el. Krogen och detta slutligen 1574—83 av
Kronborg. H. var i flera årh. en av Danmarks
mest välbärgade och internationellt präglade
städer, men öresundstullens upphävande 1857
gjorde slut på dess storhet. Först under de senaste
årtiondena har H. åter börjat gå framåt. H.
har en god hamn med intill 8 m hamndjup,
bedriver skeppsbyggeri, någon industri, ss.
tillverkning av nät, textil- och gummivaror (”Tretorn”),
bryggeri, handel och sjöfart; betydande import
av stenkol. Färjeförbindelse med Hälsingborg.
Staden har en gammaldags prägel; av äldre
byggnader märkas förutom Kronborg S:t Olai och
S:ta Marie kyrkor i gotisk stil, den senare
klosterkyrka till det 1430 stiftade karmelitklostret
Vor Frue kloster (nu stiftelse för gamla). Det
närbelägna karmelithuset inrymmer Bymuseum.
Vid hamnen är rest ett minnesmärke till Sveriges
hjälp åt danska flyktingar och utrustningen av
dan ”danska brigaden”. Utanför staden i n. v.
ligga badetablissemanget Marienlyst och
slottet Marienlyst, urspr. kungl. lustslott.
Den av P. Manniche 1921 grundade
Internationale höjskole i H. är känd över hela världen.
— Litt.: ”H. i Sundtoldstiden 1426—1857” (2
bd, 1925—29).
He’lsinki, finskt namn på Helsingfors.
Helskyld el. helsläkting säges man vara
med annan, då skyldskapen grundar sig på
här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
