- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
153-154

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hembygdsvård - Hemeralopi - Hemerobiidae, Hemerobius - Hemerocallis - Hemesa - Hemessen, Jan van, eg. Jan Sanders - Hemfallsrätt - Hemfridsbrott - Hemföljd - Hemförlovning - Hemförskaffning - Hemgift - Hemgång - Hemgård, ungdomsgård - Hemhjälp, Social - Hemi- - Hemianestesi - Hemianopsi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

153 Hemeralopi—Hemianopsi 154

Ett av h:s förnämsta verksamhetsområden är
byggnadsväsendet på landsbygden. H. vill där
dels tillvarata den värdefulla äldre bebyggelsen
och verka för dess bevarande och sanerande till
modernt funktionsdugligt skick, dels aktivt arbeta
för den nya bebyggelsens utformande i sådan
anda, att den ej bryter av mot den gamla och
hävdvunna el. störande ingriper i
kulturlandskapet. En samlande organisation för svensk h. är
Samfundet för hembygdsvård, som
under senare tid i väsentlig grad inriktat
verksamheten på folkbildande och medborgardanande
arbete. — Litt.: K. E. Forsslund, ”H.” (1914);
N. Ålenius i ”Verdandis småskrifter”, 1940;
Samfundets för h. publikationer.

Hemeralopi (av grek. heme’ra, dag, och
o’p-sis, syn), nattblindhet (se d. o.).

Hemerobiidae, Hemeröbius, zool., se
Flor-sländor.

Hemeroca’llis, bot., se Daglilja.

Hemèsa, stad i Syrien, se Homs.

He’messen, Jan van, eg. Jan Sanders,
nederländsk målare (omkr. 1500—75). H. är en
karakteristisk företrädare för den romantiska
riktningen i Antwerpen under dess tidigare
skede. Han målade figurtavlor med religiösa och
genremässiga motiv i stort format.
Representerad i Nationalmuseum i Stockholm.

Hemfallsrätt, jur. Under medeltiden ansågs,
särskilt i Frankrike, konungen el. statskassan
äga rätt att, när en främling avled inom landet,
taga hans efterlämnade egendom med uteslutande
av hans arvingar. Med stigande rättsutveckling
inskränktes denna rätt till allenast en viss avgift
för arv, som av utländsk arvinge fördes ur
landet. Genom särskilda traktater staterna emellan
har även denna avgift, vilken efter beloppet
plägat kallas sjätte el. tionde penningen,
upphävts. — Enligt ärvdabalken (kap. 15) i 1734
års lag skulle under vissa förhållanden efter i
Sverige avliden utlänning h. inträda samt i andra
fall avgift till kronan utgå. Bestämmelserna
upphävdes 1928.

Hemfridsbrott, jur., straffbar kränkning av
hemfrid, d. v. s. det rättsliga skydd en persons
hem el. hemvist åtnjuter. Stadganden om h.
meddelas i 15 kap. Strafflagen. Till ansvar för h.
är den förfallen, som med våld el. eljest mot
någons vilja intränger i hans hemvist (”gård,
hus el. fartyg”), liksom den, som vägrar att efter
tillsägelse begiva sig därifrån, samt den, som,
utan att kunna visa skälig anledning därtill, dit
smyger sig in el. där gömmer sig undan.
Vidare straffas som h. husrannsakan av obehörig
person el. i olaga ordning. H. kan emellertid
förövas även av en person, som befinner sig
utanför det kränkta hemvistet, genom inslående av
fönster el. inkastande av sten o. dyl. (”av ondska”
el. ”av överdåd el. okynne”) ävensom — där
hemfrid därigenom störes — genom kastande av sten
o. dyl. å annans hus, bultande el. annat våld
därå el. ock åstadkommande av oljud el. oväsen
i gård el. trädgård. Slutl. är stadgat, att om man
utan sådant h., som nu angivits, våldför annan
inom hans hemvist, denna omständighet skall, vid

straffets bestämmande för våldet, anses som
försvårande. — Straffet är i allm. böter el.
fängelse i högst 6 mån.

Hemföljd, enl. äldre svensk rätt: egendom,
som föräldrarna giva sina barn för att underlätta
deras sättande av eget bo, urspr. vid deras
giftermål. Särsk. var h. till dotter vanlig, och så
länge hon saknade arvsrätt el. i arv stod efter
son, var h. den väg, på vilken dotter normalt
fick del i fadershusets förmögenhet. Sedan även
döttrar fått arvsrätt, måste h. återbäras vid
arvskifte, och rätten däröver försvagades till endast
en nyttjanderätt (så i 1734 års lag), i stad dock
endast till plikt att avräkna å blivande arvslott,
d. v. s. blev ett förtida arv. I nyare tid har
sistnämnda synpunkt blivit den förhärskande. Den
nya arvslagen 1928 betraktar h. endast som ett
ev. förskott å arv. — Litt.: E. Kock, ”Om h.”
(1926).

Hemförlovning, mil., av ett organiserat
förband innebär, att detta helt upplöses samt att
all utrustning kvarligger i depån. Jfr
Hemper-mittering.

Hemförskaffning, inmönstrad sjömans
kostnadsfria hemresa till förhvrningsorten, om han
utan eget förvållande nödgats lämna fartyget
på främmande ort; h. bestrides i vissa fall av
allmänna medel men eljest av rederiet.

Hemgift, dets. som hemföljd (se d. o.).

Hemgång, jur., kallades i Sveriges äldre lagar
en svårare art av hemfridsbrott, vilken bestod
däri, att man begav sig hem till en annan i
avsikt att skada honom själv el. någon, som
hörde till hans hus el. i trångmål dit tagit sin
tillflykt.

Hemgård, ungdomsgård, inst. för
fritidsverksamhet, i första hand för ungdom i
åldern 15—25 år. Under de senaste årtiondena
ha h. inrättats på ett 40-tal orter. Sedan 1937
äro h. sammanslutna till Riksförbundet Sveriges
hemgårdar, vilket stått som arrangör av olika
hemgårdskonferenser. Verksamheten är av
skiftande slag. På de flesta håll torde
tillhandahållande av klubblokaler samt anordnande av
praktiska kurser och hobbyverksamhet vara det
väsentliga, men även studiecirkel- och
föreläsnings-verksamhet förekommer.

Hemhjälp, Social, se Social hemhjälp.

Hèmi-, grek., halv-, i sammansättningar, t. ex.
h e m i s f ä r, halvklot.

Hemianestesi (av grek, hèmi, halv, och
an-aisthesi’a, känslolöshet), med., till ena
kroppshalvan begränsad, mer el. mindre utbredd
okänslighet.

Hemianopsi (av grek, hèmi, halv, nekande
aln] och ops, öga), med., halvblindhet i den
betydelsen, att halva synfältet är blint. Någon gång
nyttjas benämningen hemiopi, halvseende. På
vägen från ögonen in i hjärnan mötas de båda
synnerverna och undergå därvid en ofullständig
korsning, i det att endast de från den inre
nät-hinnehalvan kommande nervtrådarna övergå till
motsatta sidans synbana. På grund av dessa
lagbundna anatomiska förhållanden framkallar en
skada, som upphäver nervledningen, alltefter
an

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free