Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemliga sällskap - Hemliga vapen - Hemligstämpling - Hemligt utskott - Hemlingby - Hemlocksgran - Hemman - Hemmansklyvning - Hemmema - Hemmens forskningsinstitut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Hemliga vapen—Hemmens forskningsinstitut
158
i vissa områden av jorden en stor spridning.
Sällskapens medlemmar utgöras i regel
uteslutande av män. Endast hos vissa folk (t. ex.
pueblo-indianer, Fidj iöbor) äro även kvinnor
medlemmar. När ett hemligt sällskap ej omfattar
stammens alla män utan är en sammanslutning av de
mäktigare, bildar det en aristokrati med stor
auktoritativ makt inom stammen och har då även
till syfte att förbehålla makten inom samhället
åt en rikemansklass (t. ex. i v. Kamerun, bland
nordvästindianer).
De bärande idéerna, så att säga
ordenshem-ligheterna, hänföra sig alltid, om ock på olika
sätt, till religionen (stammens gamla myter, riter
för påverkande av andar, främjande av god jakt,
framkallande av regn o. s. v.). En mycket viktig
funktion, som sällskapen utöva, är att bota sjuka.
Bland folk på högre kulturnivå ha h. sedan
urminnes tid förekommit, men sin egentliga
blomst-ringstid fingo de först på röoo- och än mer på
1700-talet. Föga är känt om forntidens h., bland
vilka dock kunna nämnas t. ex.
prästsammanslutningar i Egypten och Indien, grekiska
myste-rieförbund, pythagoréernas filosofiska
ordenssällskap och judiska esséer. Från medeltiden
omtalas som h. exempelvis tempelherreorden, en
andlig riddarorden med strängt hemlighållna
upp-tagningsceremonier m. m., den islamitiska sekten
assassiner, femdomarnas förbund i Tyskland och
vissa byggmästarsammanslutningar för bl. a.
bevarande av yrkeshemligheter.
Nyare tidens h. framträdde i allm. antingen som
förmenta innehavare av någon högre, endast för
de invigda avsedd visdom el. som politiska
sammanslutningar, till nödvärn mot förföljande
regeringar insvepta i hemlighetsfullhet. Senare
bi-behöllos ofta de hemlighetsfulla ceremonierna
såsom lockande omklädnad för nöjes- och
välgörenhetssammanslutningar (”ordenssällskap”). Mest
omtalad av dessa h. är den i en mängd
självständiga samfund uppträdande
frimurarorden (se d.o.). Om Rosenkreutzare se d. o.
De första årtiondena av 1800-talet
uppkom-mo många hemliga politiska sällskap; mest
bekanta voro de italienska carbonari och
det med dem som mönster organiserade
franska sällskapet La charbonnerie f r a
n-<; a i s e. I Neapel och på Sicilien uppstodo flera
h. (camorra, mafia m. fl.), vilka eg. voro rena
förbrytarsammanslutningar. I Polen och
Ryssland var de politiska h:s antal stort. På Irland
och bland irländare i Amerika funnos dels
nationellt revolutionära hemliga sammanslutningar
med olika namn (t. ex. United iris h men
och f e n i e r), dels för den nordirländska
protestantismen och unionen med England verkande
orangistloger. I U.S.A. fick det hemliga
för-eningsväsendet mycket starkt uppsving. Bland
ordnar där av humanitär läggning märkes främst
O d d f e 11 o w s, som vunnit anslutning i flera
europeiska länder; bland de politiserande
förbunden är Ku Klux Klan mest beryktat.
Svenska slutna samfund med hemligt
ceremoniväsen finnas i mängd; de äro väsentligen
inriktade på sällskapstrevnad och välgörenhet.
Litt.: C. W. Heckethorn, ”The secret societies
of all ages and countries” (2:a uppl., 2 bd, 1897);
E. Briem, ”Mysterier och mysterieförbund”
(1932).
Hemliga vapen, krigsv., sammanfattande
benämning på stridsmedel, vilka sättas in vid
oväntad tidpunkt och på oväntat sätt i sådan
omfattning, att de få avgörande betydelse. Uttrycket
skapades under 2:a världskriget och fick stor
användning i propagandan. Ex. på h. kunna sägas
vara Pyrrhus’ stridselefanter vid Heraklea 280
f. Kr. samt Cortés’ rytteri mot aztekerna i Mexico
1519. Stridsvagnen och stridsgasen kunna
betraktas som 1 :a världskrigets h. Som de
viktigaste h. under 2:a världskriget kunna betecknas
atombomben och robotbomberna.
Hemligstämpling kallas den åtgärd, varigenom
allmän handling, som enl. 1937 års lag om
allmänna handlingars offentlighet (den s. k.
sekretesslagen) skall vara hemlig, förses med
anteckning därom. Betr, handlingar, ”vilkas
hemlighållande för rikets säkerhet är av synnerlig
betydelse”, kan av K. m:t anordnas s. k.
kvalificerad h.
Hemligt utskott var den gängse benämningen
på de ”särskilda deputerade”, som konungen enl.
före 1921 gällande bestämmelser (i R. F. § 54 och
R. O. § 50) kunde äska av riksdagen för att
”med honom överlägga om ärenden, dem han
prövar böra hemliga hållas”. Genom
grundlagsändring 1921 ersattes h. med utrikesnämnden.
Hemlingby, förort till Gävle, Valbo sn.
Hemlocksgran [hä’mlåks-], Tsuga americäna
(T. canadensis), art av fam. tallväxter, den
viktigaste bland de 14 arterna av släktet Tsuga, som
är utbrett i Nordamerika, Östasien och
Hima-laja. H. är skogbildande i ö. Canada och
Nordamerika. Den har platta barr med 2 vita
längdstrimmor. Av h. utvinnes kanadensiskt beck och
hemlocksbark till garvning.
Hemman, äldre kameral beteckning för en
jordbruksfastighet, som till följd av sin
förmåga att bära ett visst minimum av skatter och
allmänna besvär satts i mantal, i motsats till
lägenhet, som ej äger denna skatteförmåga.
Sveriges h. indelas efter jordnaturen i krono-,
frälse- och skattehemman. Efter de ändamål,
till vilka deras avkastning varit använd, ha
uppkommit olika benämningar: akademi-, hospitals-,
prebendehemman o. s. v.
Hemmansklyvning, ett äldre bruk att dela
hemman i 2 el. flera delar, från 1600-talets slut
åstadkommen genom en lantmäteriförrättning.
He’mmema, namn på fartyg i sv.
skärgårdsflottan efter landskapet Hämeenmaa
(Tavast-land) i Finland.
Hemmens forskningsinstitut (HFI),
Stockholm, halvofficiell institution, grundad 1944 av
Husmödrarnas samarbetskommitté och
Hushålls-lärarinnornas samorganisation, drives numera
under medverkan av ett flertal andra
kvinnoorganisationer. Verksamheten, som till c:a 50 °/o
finansieras med statsmedel och i övrigt
understö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
