Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hering, Ewald - Heringsdorf - Heri-rud - Héristal - Herjolfsnes (Ikigait) - Herkner, Heinrich - Herkogami - Herkomer, Hubert - Herkules - Herkulesbagge - Herkules’ stoder - Herkulisk - Herlitz, 1. Nils - Herlitz, 2. Wilhelm - Herlufsholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Heringsdorf—Herlufsholm
206
Struthätta från
Her-jolfsnes. Nationalmuseet, Köpenhamn.
Leipzig. H. ägnade sig företrädesvis åt studiet
av synsinnets fysiologi och är mest känd för sin
skarpsinniga teori om färgförnimmelsernas
uppkomst.
Heringsdorf [-dårf], badort på kusten av
Use-dom, Pommern; 2,000 inv.
Heri-rud, flod i Afghanistan från Kuh-i-baba
västerut förbi Herat, därefter i nordlig riktning
som gränsflod mellan Afghanistan och Persien.
Slutar sitt lopp i tekketurkmenernas oas.
Héristal [erista’l], se Herstal.
He’rjolfsnes, nuv. I k i g a i t, ort på
Grönland, nära sydspetsen, var under medeltiden
nordbornas viktigaste handelsplats i österbygden, till
vilken skeppen från Europa
först löpte in. Där gjordes
1921 betydande gravfynd,
bl. a. utomordentligt väl
konserverade dräkter,
hu-vudsakl. från 1300-talets
senare del och tiden omkr.
1400.
Herkner, Heinrich,
tysk nationalekonom (1863
—1932), prof, i Freiburg,
Zürich och vid tekniska
högsk. i Berlin, slutl. prof,
vid univ. i Berlin 1912. H:s
socialpolitiska författarskap
har övat stort inflytande
även på praktisk politik.
Hans mest bekanta verk är
standardarbetet ”Die
Arbei-terfrage” (1894, 8:e uppl.
1922).
Herkogami, se Pollination.
Herkomer [hä’kåma], Hubert,
tysk-engelsk målare (1849—1914). Han kom i unga år
till England, där han arbetade sig fram som
illustratör och där han senare blev en av sin
samtids mest uppburna konstnärer. Synnerligen
mångsidig — målare, etsare, skulptör, arkitekt,
musiker, teaterförfattare och amatörskådespelare
m. m. — var han som målare i främsta rummet
karaktärsskildrare.
He’rkules. 1) (Grek, myt.) Se Herakles. —
2) (Astron.) Stjärnbild på n. himmelen, mellan
Lyran och Ophiuchus, mest innehållande
ljussvaga stjärnor. H. innehåller omkr. 140 för blotta
ögat synliga stjärnor. En av de mest närbelägna
klotformiga stjärnhoparna, Messier 13, ligger i H.
Herkulesbagge, se Jättebaggar.
Herkules’ stöder, se Herakles’ stöder.
Herkülisk, jättestark, -lik.
Herlitz. 1) Nils H., historiker, rättslärd,
politiker (f. 1888 7/s), fil. dr vid Uppsala univ.
1916, doc. i historia där s. å., doc. vid
Stockholms högsk. i historia 1920 och i
förvaltningsrätt 1925, prof, där 1927 i statsrätt,
förvaltningsrätt och folkrätt och intill 1935 även i
statskunskap; jur. hedersdr där 1936. — H. var 1919—27
föreståndare för Stadshistoriska inst. i
Stockholm. Han var 1936—45 ordf, i styrelsen för
Riksförbundet för Sveriges försvar och är sedan
1945 ordf, för dess fullmäktige. Sedan 1935 är
han som högerman led. av Stockholms läns
landsting och sedan 1938 av F. K. och av
Konstitutionsutskottet. H. började sitt vetenskapliga
författarskap som historiker med ”Från Thorn till
Altranstädt” (dr-avh., 1916). Hans verksamhet
i Stadshistoriska inst:s tjänst förde honom sedan
alltmer över till stadshistoriska studier, varav
frukterna blevo dels den grundliga utredningen
”Svensk stadsförvaltning på 1830-talet” (1924),
dels publikationen ”Privilegier, resolutioner
och förordningar för Sveriges städer”, I
(1927). Inom
statsrätten märkas främst
”Om lagstiftning
genom samfällda beslut
av konung och
riksdag” (3 bd, 1926—30),
”Riksdagens
finansmakt” (i
samlingsverket ”Sveriges
riksdag”, 1934) och
”Svenska statsrättens
grunder” (1948). Som H:s
huvudarbete inom
förvaltningsrätten torde
böra betraktas
”Föreläsningar i
förvalt
ningsrätt” (1, 1937; 2, 1939, 2:a uppl. 1948).
Som förvaltningsrättsliga prestationer,
tillkomna på gr. av utredningsuppdrag, märkas
”Utredning ... rörande städernas domstol sväsen”
(1923) och ”Utredning... rörande allmänna
handlingars offentlighet” (1927). Som akademisk
lärobok är ”Grunddragen av det svenska
statsskickets historia” (1928, 3:e uppl. 1946) mycket
använd. Närmast för en amerikansk publik är
översikten ”Sweden, a modern democracy on ancient
foundations” (1939) avsedd. Bland H:s övriga
skrifter må nämnas ”Svensk frihet” (1943) och
”Medborgaren och staten” (1935). ”Svenskt
för-fattningsliv” (1947) är en saml. föredrag. Flera
samlingsverk och tidskr. ha redigerats av H., ss.
Karolinska förbundets årsb., 1922—24, den av
Letterstedtska föreningen utg. Nordisk tidskr.,
1922—46, och Förvaltningsrättslig tidskr., sedan
den startades av honom 1938.
2) Carl Wilhelm H., läkare (f. 1895 29/i),
med. lic. 1921, med. dr 1928, doc. i pediatrik i
Stockholm 1932, prof:s titel 1947. H. verkade
1927—38 som läkare vid centralfängelset på
Långholmen, som t. f. överläkare vid Stockholms
barnavårdsnämnd 1939—42 och är sedan 1943
skolöverläkare för riket. Han var ordf, i 1943
års sexualundervisningssakkunniga, är led. av
1946 års skolkommissions expertråd och av
styrelsen för Statens psykologisk-pedagogiska inst.
H. har utg. ett stort antal arbeten i pediatrik
och skolhygien.
Herlufsholm, dansk internatskola, invid
Næst-ved i s. Själland, ett av Själlands främsta
historiska gods. Var före reformationen
benediktin-kloster, grundlagt 1135 i staden Næstved, 1200
flyttat till H:s nuv. plats; benämndes på
1400-talet även Skovkloster. Har sitt nuv. namn efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
