Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herondas - Herons brunn - Herons kula - Herons ångkula - Heros - Herostratisk - Herostratos - Herou, Carl Josef - Héroults ugn - Herpes - Herr, Lucien - Herrberga (Härberga) - Herrborum - Herre, Herr (Hr) - Herredag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Herons brunn—Herredag
220
Herons
brunn.
dialogisk form med ett drastiskt språk.
Åtta delvis fragmentariska dikter
påträffades i en egyptisk papyrus och
utgåvos 1891.
Herons brunn, en av Heron
uppfunnen springbrunn. H. (se fig.)
består av en övre och en nedre
behållare, A och B, av vilka enbart den
övre till en början är fylld med
vatten. Rörförbindningar äro anordnade
enl. fig. Om man i skålen a häller
en liten kvantitet vatten, sättes
kärlet B under tryck på gr. av
vattenpelaren i röret b. övertrycket
fortplantar sig via det tomma röret c till
behållaren A, varvid en vattenstråle skjuter upp
genom röret d. Det avrinnande vattnet
uppsamlas i skålen a och nedrinner genom b till kärlet
B. Apparaten fungerar endast tills vattnet i A
förbrukats.
Herons kula (se Heron) består av ett
slutet kärl, delvis fyllt med vatten, i vilket ett
smalt rör går ned. När luft inpressas genom
röret, bubblar den upp genom vattnet och
ökar trycket av den ovanför befintliga gasen,
så att, när röret sedan lämnas öppet, vattnet
sprutar ut.
Herons ångkula, se Heron.
Héros, grek, och lat. (sv. plur. heröer),
hjälte, halvgud, förgudad människa, överlägsen
personlighet. Se Heroer.
Herosträtisk, se Herostratos.
Hero’stratos, grek. (lat. Hero’stratus), en
efe-sier, som för att vinna namnkunnighet antände
Artemis’ stora tempel i Efesos (356 f. Kr.). —
En namnkunnighet, som har sin grund i ett
illdåd, har sedermera kallats herosträtisk.
Herou [-rö’], Carl Josef Nicanor,
operasångare (f. 1884 6/io), elev av Konservatoriet
1905—09. Han debuterade på Kungl. teatern
1909 som Escamillo, Flygande holländaren och
Amonasro samt erhöll s. å. engagemang där. H.
gav gästroller i Berlin 1912. Sin vackra
barytonröst utbildade han vidare i Milano under Enrico
Quadri 1914. H., som utfört ett 60-tal
operaroller, har även framträtt som konsertsångare.
Héroults ugn [erö’s], en av franske
metal-lurgen Paul Héroult (1863—1914)
konstruerad elektrisk ugn (se Elektriska ugnar).
He’rpes (av grek. he’rpein, krypa),
gemensamt namn för flera olika hudsjukdomar. Vanl.
menas med h. en hudaffektion, som yttrar sig i
hastigt uppkommande, gruppvis stående små,
röda blemmor, som ofta följa en hudnervstams
riktning. På toppen av dem utveckla sig snart blåsor,
fyllda av ett först klart, gulaktigt, sedermera
grumligt och slutligen intorkande innehåll. Dessa
blåsor äro uttryck för en s. k. trofisk rubbning i
huden, vilken nästan alltid medför ärr och ofta
sträcker sig så pass djupt in i underhuden, att
överhuden blir brandig (svartbrun) och
avstö-tes. Sjukdomsorsaken är en inflammation i
gang-lierna i de bakre, sensibla nervstammarna vid
deras avgång från ryggmärgen el. hjärnan. Mest
kända former äro h. zoster (se Bältros) och h.
facialis (mar kyss), vilken uppträder på
läpparna som s. k. munsår. H. förekommer även
kring stolgångsöppningen och på könsdelarna.
Om h. tonsurans se Skäggsvamp. Jfr även
Ringorm.
Herr [är], L u c i e n, fransk filosof (1864
—1926). H. genomgick École normale
supé-rieure, där han från 1888 verkade som
bibliotekarie. I denna egenskap utövade han ett stort
inflytande. H. var den andliga kraften i
dreyfu-sardernas propaganda och hans bibliotek
generalkvarteret ej blott under Dreyfusstriden utan
sedermera för den socialistiska och radikala
intelligens, som samlats kring J. Jaurès, Ch.
Péguy och L. Blum. H. utövade i obemärkthet
på generationer av Frankrikes intelligens, ej
minst på sin närmaste vän Jaurès, ett inflytande
som få andra. Hans vetenskapliga produktion är
tunnsådd men av högt värde; senast har C.
Andler i ”La vie de L. H.” (1932) vittnat om
denne polyhistors överlägsna begåvning. 1932
utkom ”Choix d’écrits” (2 bd).
Herrberga, före 1928 Härberg a, socken
i Vifolka hd i Östergötland, ö. om Skänninge;
ii,63 km2, 313 inv. (1951). H. genomflytes av
Svartån och är i allm. välodlad slättbygd,
skogrik i s. delen. 704 har åker. Knutsbro och
öje-bro elkraftverk på tillsammans 6,500 hk tillhöra
ab Knutsbro kraftstation. Egendomar: Forsa,
Mellankarleby Norrgård, öjebro Aspegård och
Knutsbro. Kyrkan, som kallas Fredrika,
byggdes 1796—97. Ingår i Normlösa, H., Vallerstads
och Järstads pastorat i Linköpings stift,
Gull-bergs och Bobergs kontrakt; tillhör
storkommunen Vifolka.
Herrborum, gods i S:t Anna socken,
Östergötland, vid Tränöfjärden, 25 km s. ö. om
Söderköping; 1,926 har, därav 351 har åker;
tax.-värde 577,000 kr. Ägdes på 1380-talet av Bo
Jonsson Grip. 1559—1642 ägdes H. av ätten
Banér och har därefter ägts av ätterna Posse,
Gyllenstierna och från 1812 Mörner.
Herre (av fnlty. herro, eg. komparativ av her,
hög), Herr (förkortas till Hr, plur. Hrr)
framför namn och titlar. Ordet brukades först
i tilltal till konungen, vidare till riddare och
präster, gavs på 1600-talet även åt officerare och
ämbetsmän samt förnämligare borgare,
utsträcktes på 1700-talet till alla s. k. ståndspersoner och
nyttjas nu i det dagliga umgänget till alla män
vid tilltal och titulering. — Titeln Herre har
sedan äldre tider tillerkänts samtliga
serafimer-riddare. En av rikets herrar var en
värdighet, som 1773—1868 tillkom riksråd m. fl. och
utdelades av konungen.
I G. T. är h. sv. övers, av hebr. adön el.
adonäj-, adön betyder härskare över någon, i
motsats till baal, som har betydelsen ägare, h. till
någon el. något. Med ”Herren” översätter
också sv. bibeln hebr. Jahve, som av Septuaginta
översättes med kyrios.
Herredag, från senare medetiden använd
beteckning för möten i rikets ärenden. Termen h.
nyttjades först rätt sparsamt, omväxlande med
möte el. herremöte, även för möten, vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
