Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herriot, Édouard - Herrlin, Axel - Herrljunga - Herrmann, Wilhelm - Herrnhut - Herrnhutare - Herråkra - Herräng - Herschel, 1. Sir William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Herrlin—Herschel
226
de la liberté” (1939), ”Hommage å la revolution”
(s. å.). — Litt.: Monogr. av P. Grosclaude
(1932) och G. Suarez (s. å.).
Herrlin, Per Axel Samuel, filosof (1870—
1937). H., som var docent i Lund 1892—1906
och vid Göteborgs högskola 1906—12, blev 1912
prof, i psykologi och pedagogik vid Lunds univ.
1910 kreerades han till med. hedersdr vid
Karolinska institutet. — Enl. H. är vetenskapens
uppgift att uppdaga likheter och analogier emellan
företeelser, som vid första påseendet stå som
oförmedlade motsatser. H :s första
filosofihistoriska arbeten behandla problem inom
renässansens filosofi (”Studier
i Nicolaus’ af Cues
filosofi”, 1892, och
”Renässansens etik”,
1904). I ”Till
ända-målsbegreppets historik” (1900) söker H.
uppspåra ansatser till
teleologiska
föreställningar i den
försokratiska spekulationen. I
alla dessa arbeten
liksom i ”De klassiska
riktlinjerna för Kants
filosofiska utveckling”
(i Hum. Vet.-Samf:s
i Lund Årsberättelse 1923—24) vill H. uppvisa
åskådningens kontinuerliga framväxt.
I sina psykologiska studier (”Själslifvets
underjordiska värld”, 1901, ”Snille och
själssjukdom”, 1903, ”Tillräknelighet och själssjukdom”,
1904, ”Minnet och dess pedagogiska problem”,
1909, 3 :e uppl. 1932) har H. sökt lägga
kontinuitets synpunkten också på själslivet. Han har
även sökt genom undersökningar av patologiskt
själsliv vinna grunder till förklaring av det
normala och övernormala själslivet. I boken ”Från
sekelslutets Lund” (1936) sammanförde H. några
uppsatser av lokalhistoriskt och idéhistoriskt
intresse. H :s skrifter utmärkas av skarpsinnig
analys samt av enastående rikedom och
omfattning hos det material, som behandlas.
Herrljunga. 1) Socken i Älvsborgs län,
Kul-lings härad, n. om Borås; 15,85 km2, 2,242 inv.
(1951). Genomflytes av Nossan; därintill
odlingsbygd, f. ö. småbergig, numera
skogsplan-terad f. d. svältmark. 416 har åker. Bland
fornminnen märkes en bygdeborg på
Borreber-get. Kyrkan, uppförd 1865, är gemensam för H.
och Tarsleds församlingar. Ingår i H., Tarsleds,
Remmene, Fölene och Eggvena pastorat i Skara
stift, Kullings kontrakt; bildar tills, m. Eggvena,
Remmene, Tar sled, Fölene samt Bråttensby förs,
storkommunen Herrljunga; 92,01 km2, 3,957
inv. (1951), Vättle, Ale och Kullings domsaga.
2) Municipalsamhälle (köping från Vi 1953) i
H.i) och (till en mindre del, 16 har) Tarsleds
sn, där v. stambanan samt statsbanelinj erna H.
•—Borås—Varberg och Uddevalla—Vänersborg—
H. mötas; 4,08 km2, 2,189 inv. (1952; 70 i
Tars-leds sn, 1951). IT. växte upp som järnvägsknut
från 1860-talet. H. har samrealskola, apotek,
pro-NF X —8
vinsialläkare och distriktsveterinär. Ett flertal
industrier finnas, ss. snickeri- och möbelfabriker,
textil- och konfektionsfabriker, mekanisk verkstad,
metallvarufabrik och tegelbruk. Taxeringsvärde
å fastighetsskattepliktig fastighet 8,159,900 kr,
till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
5,923,320 kr (1950).
Herrmann, Johann Georg Wilhelm, tysk
teolog (1846—1922), prof, vid Marburgs univ.
1879—1916. H. slöt sig avgjort till A. Ritschls
skola, inom vilken han dock intog en
självständig, skarpt markerad position. Från den med
vetenskapens metoder ”uppvisbara” verkligheten
särskiljer H. strängt den blott ”upplevbara”
verkligheten. Utgångspunkten för den religiösa
upplevelsen är för H. det etiska
”förtroendeförhållande”, som kan växa fram i umgängeisen med
människor. Det i sista hand avgörande blir
emellertid, att människan i självbesinning stannar
inför Jesu Kristi person. H. utövade, särskilt
under 1900-talets första årtionde, ett stort
inflytande såväl inom som utom Tyskland, icke minst
i Sverige. — H:s viktigaste arbeten äro ”Der
Verkehr des Christen mit Gott” (5æ uppl. 1908;
sv. övers. 1910), ”Ethik” (3:e uppl. 1904; sv.
övers. 1911, 2:a uppl. 1926), ”Religion och
historia” (Olaus Petri-föreläsningar i Uppsala 1912).
Bland sv. litt. om H. märkas S. von Engeström,
”Studier till W. H:s etik” (1920) samt A.
Rune-stam, ”W. H:s teologi” (1921).
He’rrnhut [-höt], stad i Sachsen, s. v. om
Görlitz; 1,500 inv.; grundad av medl. av
Evangeliska brödraförsamlingen på 1700-talet; säte
för brödraförsamlingens direktion och
missions-direktion; här finnas också teologiskt
seminarium och andra brödraförsamlingens
uppfostringsanstalter. I H. finnes Zinzendorfs grav.
He’rrnhutare, se Evangeliska
brödraförsamlingen.
Herråkra, socken i Kronobergs län,
Uppvi-dinge härad, ö. om Växjö; 72,17 km2, 257 inv.
(1951). Är en något kuperad, ganska sjörik
skogs- och myrmark. 306 har åker. Kyrkan av
trä byggdes 1803. Ingår i Dädesjö och H.
pastorat i Växjö stift, Uppvidinge kontrakt; tillhör
storkommunen Lenhovda; ö. Värends domsaga.
Herräng, industrisamhälle i Häverö sn i
Roslagen, vid- Singöfjärden 20 km s. ö. om
Östhammar; 700 inv. Här finnes järnbruk med
gruvor, anrikningsverk, sintringsverk, gjuteri och
masugnar. Järnmalmstillgångarna vid H. ha
varit kända sedan flera årh. Företaget äges av
H :s gruv-ab., grundat 1889.
Herschel [hö7al]. 1) Sir Frederick
William H., engelsk astronom (1738—1822),
”stel-larastronomiens fader”. H. var född i Hannover
och utvandrade 1757 som musiker till England,
där han 1766—82 var organist i Bath. Samtidigt
idkade H. astronomiska studier och förfärdigade
1774 en mindre reflektor. Han upptäckte 13
mars 1781 planeten Uranus och blev kort
därefter på grund av det enorma uppseende denna
upptäckt väckte utnämnd till ”kunglig astronom”.
Fr. o. m. 1786 var H. bosatt i Slough. H.
nådde oerhörd skicklighet som instrumentmaka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
