Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hidinge - Hidjaz el. Hedjas - Historia - Hidjazbanan - Hidjra el. Hedjra - Hien-feng - Hieracium, hökfibblesläktet - Hierapolis - Hierarki - Hieratisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Hidjaz—Hieratisk
268
Svartå ligga industrisamhällena Lanna och H
i-dingebro; i det sistn. finnas skofabrik,
tillhörande ab. Ansonia skomanufaktur, samt mindre
skinn- och lädervarufabriker. Egendomar:
Sälven, Lanna och Skärmartorp (med elkraftverk,
snickerifabrik, kvarn och såg). Staten äger
skogs-domäner på tillsammans c:a 78 km2, däribland
Garphytte nationalpark. Viliingsbergs forna
järnbruk privilegierades 1646. Två bygdeborgar
finnas. Den gamla kyrkan av kalksten är en av
Närkes få bevarade romanska kyrkor. Den
restaurerades 1936—37 (se D. Harbe, ”Gamla
kyrkan i H.” 1937). Nya kyrkan i ”nygotik”
byggdes 1864—69. Ingår i Knista och H. pastorat i
Strängnäs stift, Edsbergs kontrakt; tillhör
storkommunen Lekeberg, Västernärkes domsaga.
Hidjäz el. H e d j a s, landsdel i Saud-Arabien
utmed Röda havet från Asir i s. till gränsen mot
Jordanien i n.; 472,000 km2, c:a 2 mill. inv.
Huvudstad är Mecka.
Historia. Från H. och dess heliga stad Mecka
utgingo Muhammed och islam. I det arabiska
världsväldet var H. blott en provins, och vid
Bagdadkalifatets fall 1258 kom det under
Egypten samt med detta land 1517 under osmanerna.
Den inre styrelsen ombesörjdes emellertid sedan
omkr. 1200 av emirerna el. storscherifferna i
Mecka, en familj, som gör anspråk på att härstamma
från Muhammeds dotter Fätima. Från 1845 blev
den turkiska överhögheten dock mera kännbar
och samtidigt mera förhatlig, och 1916 förklarade
sig emiren av Mecka Hussein ibn Ali efter
överenskommelse med engelsmännen oberoende av
Turkiet, betvingade de turkiska garnisonerna i
Mecka och Djidda samt antog i nov. s. å. titeln
konung av H. Hans planer på ett ”Storarabien”
misslyckades emellertid, och 1924 måste han till
följd av ett anfall från emiren Ibn Saud i Nedjd
abdikera till förmån för sin son Ali. Även denne
måste 1925 träda tillbaka, och sedan 1926
härskade Ibn Saud som konung över H. 1932 blev
han konung av Saud-Arabien, varigenom H. som
självständig statsbildning helt upphörde.
Hidjazbanan, järnvägslinjen
Damaskus—Me-dina (1,303 km) med bibana från Derat till
Haifa (161 km); spårvidd 1,05 m. Huvudlinjen
genomlöper s. Syrien, Jordanien och n. Hidjaz.
H. anlades av turkiska regeringen för att
underlätta pilgrimsfärderna till Mecka och bilda en
strategisk förbindelseled till det avlägsna
Arabien. Huvudlinjen byggdes 1901—08. H:s
anläggning finansierades genom frivilliga bidrag
från hela den muhammedanska världen samt
genom skattemedel och särskilda pålagor. Beslut
förelåg om att fortsätta H. från Medina till Mecka.
1 :a världskriget stoppade dessa planer, och genom
krigshändelserna förstördes sträckan
Maan—Medina och blev sedan icke iståndsatt. De nu
trafikerade delarna av H., näml. Damaskus—Maan och
sidolinjen Derat—Haifa, ha en längd av 710 km.
Hi’djra el. H e d j r a, arab, (flykten el.
utvandringen), betecknar särskilt profeten
Muhammeds utvandring från Mecka till Medina år 622;
även namn på den på nämnda epok grundade
arabiska el. muhammedanska tideräkningen, i
Västerlandet oftast betecknad A. H. (anno
hegirae).
Hien-feng [^iä’n-], kejsare av
manchudyna-stien i Kina, regerade 1851—61. Svag och
obegåvad, kunde H. ej upprätthålla ättens prestige,
och det långvariga taipingupproret hade nära
nog berövat den tronen, när Kina därtill
invecklades i krig med England och Frankrike.
Som flykting dog H. i Jehol.
Hieräcium, hökfibblesläktet, örtsläkte
bland de korgblommiga växterna (avd.
Liguli-florae), med talrika tegellagda holkfjäll och
gula, sällan
gulröda, blommor utan
stödjeblad
(pa-leae). Frukterna
ha oskaftad,
smutsigt vit el. gulaktig
hårpensel. I
Sverige finnas omkr.
2,000 arter el.
underarter, samtliga
fleråriga och
övervintrande. Somliga
fortplanta sig på
normal väg, och
dessa bilda ofta
hybrider. Andra
utveckla frön utan föregående befruktning.
Vanliga i Sverige äro bl. a. H.
umbella-tum, flockfibbla, som har talrika,
smala, småtandade blad längs hela stjälken,
arter av H. silvaticum-gruppen,
skogsfibb-1 o r, med breda, tandade, i rosett samlade
blad och fåbladig, ofta enbladig, stjälk, samt
underarter av H. pilosella, g r å f i b b 1 a, med
helbräddade, smala blad i rosett, bladlös stjälk
och utlöpare. Som prydnadsväxt odlas i
trädgårdar H. aurantiacum, r ö d f i b b 1 a, som
också anträffas förvildad mångenstädes upp till
Mä-larprovinserna.
Hieräpolis (helig stad), grekiskt namn på flera
städer i forntiden. 1) H.-Bambyke i Syrien,
omkr. 25 km s. v. om Eufrats förening med
Sadjur, med ett berömt tempel för gudinnan
Atargatis (Derketo). — 2) Stad i Frygien, vid
Lykos. Ruiner vid nuv. Pambuk Kalesi. H. var
centrum för kulten av gudamodern Leto och
omtalas i N. T. som säte för en kristen församling.
Hierarki (av grek. hiero’s, helig, och arché,
välde), ”de heligas herravälde”, prästvälde; även
prästerskapets organisation i olika grader.
Namnet och begreppet förekomma särskilt inom den
romersk-katolska kyrkan med dess skarpa
åtskillnad mellan ett med särskild auktoritet utrustat
prästerskap (klerus) och lekmännen. I nyare tid
betecknar ordet h. även andra system med sträng
rangskillnad, t. ex. militärhierarki.
Hieratisk (av grek. hieratiko’s, prästerlig,
helig), hörande till den religiösa kulten. En
på grund av religiös konservatism ålderdomligt
sträng och stel stil, som bibehålies i konst- och
litteraturverk med religiöst syfte, kallas h. —
Hieratisk skrift, se Egyptiska språket
och skriften, sp. 333.
Hieracium umbellatum (t. v.)
och H. pilosella.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
