Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hillskosläktet - Hilmi pascha (Hussein Hilmi) - Hilo - Hilton, James - Hiltunen, Onni - Hilus - Hilversum - Himachal Pradesh - Himalaja, Himalaya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Hilmi pascha—Himalaja
288
Hillsko, [-Andro-sace septen-trionalis.-]
{+Andro-
sace
septen-
trionalis.+}
nosa (från Nepal) och den
vitblommiga A. lactea (från Alperna).
Hilmi pascha (H u s s e i n Hilmi),
turkisk statsman (1855—1919). H. blev
1882 generalsekr. i vilajetet Smyrna,
innehade sedermera flera viktiga
för-valtningsposter och blev 1902
generalinspektör över de tre makedoniska
vila-jeten, när deras förvaltning skulle
omorganiseras enl. det s. k.
Mürzstegpro-grammet. H. visade i denna ömtåliga
mellanställning mellan stormakternas
reformkrav och turkiska regeringens
motvilja mot utländsk inblandning både
smidighet och reformnit. Han blev jan.
1909 inrikesminister i Kiamil paschas
ministär och efterträdde denne som
storvesir 14 febr. s. å. I samband med
en reaktionär soldatrevolt avgick H.
re
dan 13 april och ersattes med Tevfik pascha,
men efter ungturkiska revolutionen blev H. ånyo,
5 maj, storvesir. Han avgick dec. s. å., var
juli—aug. 1912 justitieminister i Mukhtar paschas
ministär samt nov. 1912—okt. 1918 ambassadör
i Wien.
Hilo, hamnstad på Hawaiiöarna (se d. o.).
Hilton [hi’ltn], James, engelsk författare
(f. 1900). H., som en tid studerade i Cambridge,
har sedan omkr. 1930 blivit livligt uppskattad
för sin lågmälda, lätt romantiska och lätt
sentimentala berättarkonst. Av hans arbeten kunna
nämnas romanerna ”And now goodbye” (1931;
sv. övers. 1936), ”Rage in heaven” (s. å.; sv.
övers. ”Himlens vrede”, 1933), ”Lost horizon”
(s. å.sv. övers. ”Blå månen”, 1935), ”Goodbye,
Mr Chips” (1934; sv. övers. 1935), en försynt
och känslig teckning av en världs fr ån vänd
lärares liv, ”Random harvest” (1941; sv. övers.
”Slumpens skördar”, s. å.), ”So well
remembe-red” (1946; sv. övers. ”Att alltid minnas”, s. å.)
och ”Nothing so stränge” (1947; sv. övers. 1948).
Under senare år har H. uppehållit sig i U.S.A.,
framför allt i Hollywood. Hans senast till sv.
översatta roman, ”Resa i gryningen” (1952), är
en skildring från skådespelarvärlden.
Hiltunen [hi’lto-] Onni Alfred, finländsk
politiker (f. 1895), socialdemokratisk riksdagsman
sedan 1930 och ordf, i socialdemokratiska
partistyrelsen 1944—46, medl. av alla samlingsregeringar
sedan 1944, finansminister 1948—50 och 1951.
Hilus, anat., det insänkta parti på ett
körtel-artat organs yta, där utförsgången, då sådan
finnes, avgår och den större mängden nerver,
blod-och lymfkärl intränger.
Hi’lversum, stad i nederl. prov. Noord-Holland,
n. om Utrecht; 90,000 inv.; rundradiostation;
textilindustri.
Himachal Pradesh, stat i Indiska unionen,
bildad 1948 genom förenandet av 21 Punjab
Hill-stater; c:a 29,000 km2, 989,000 inv. Huvudstad:
Simla.
Hima’laja, H i m a’l a y a, skt, ”snöns boning”,
bergskedja i Asien, jordens högsta bergssystem.
Utgör tibetanska höglandets s. bergrand mot
indiska slätten och består av flera parallella kedjor,
bildande mot s. buktande bågar, förenade genom
sidokammar. Inre gränsen mot Transhimalaja i
n. utgöres av Indus’ och Brahmaputras längddalar
(3,000—4,600 m ö. h.); längst i n. v., på andra
sidan Indus’ genombrottsdal, övergår H. i
Hindu-kuschs och Karakorums utgreningar; i ö. omflytes
H. av Brahmaputra. Längden är omkr. 2,550 km.
H. uppstod under den stora
bergveckningsproces-sen under senare delen av tertiärtiden, och man
urskiljer geologiskt tre zoner, näml, närmast
slätten förkedjor om 1,000—1,500 m, uppbyggda
av fossilförande tertiära flodsediment
(Siwalik-bergen), därinnanför centralkedjan, uppbyggd av
graniter, gnejser och metamorfoserade
paleo-zoiska och mesozoiska sediment, som stiga i höjd
inåt (The great Himalayan Range); slutligen en
serie lägre kammar, den tibetanska zonen, som
karakteriseras av kontinuerliga serier
fossilförande marina sediment från paleozoiska tiden upp
till tertiär. Berget har sin största bredd inom
v. hälften; de högsta topparna äro till största
delen samlade österut i Nepal. Högst når Mount
Everest (8,884 m), och ej långt från denna
stiger Kanchanjanga (8,579 m) i ö., Gaurisankar
(7,145 m), Gosainthan (8,014 m) och Dhaulagiri
(8,167 m) i v. Ovan Indus’ genombrottsdal höjer
sig Nanga Parbat (8,114 m). H. avvattnas
genom Indus, Ganges och Brahmaputra;
bifloderna till Indus och Ganges löpa i översta loppet
i längddalar och genombryta därefter kedjan för
de högsta topparna. Glaciärer förekomma i alla
delar av H. och kunna nå ned till ung. 3,000
m ö. h. och gå längst ned på bergens sydsidor,
där nederbörden är störst. Stora
moränanhopningar långt nedom den nuv. glaciationsgränsen
visa, att även H. haft en istid, vilken
parallelli-seras med den nordeuropeiska. H. är en av
jordens mest markanta klimatgränser; på sydsidan,
som bevattnas av monsunen, stiger nederbörden
till över 2,000 mm, på nordsidan sj unker den ned
under 100 mm per år.
Verkliga tropiska regnskogar förekomma
endast på sydsluttningarna i ö. Längre västerut
ha skogarna en mera subtropisk karaktär med
Rhododendron, plataner, ekarter och barrträd,
bl. a. den för H. karakteristiska deodaracedern
(Cedrus deodara). En för bäckstränderna typisk
växt är Nerium oleander. På Mount Everest
har den lilla mattformiga Arenaria musciformis
anträffats ännu på 6,218 m, jordens högst upp
växande fanerogam. I de torrare inre delarna
är vegetationen stäpp- el. ökenartad, med
fläckar av torrt, segt gräs. Bland buskar märkas
särskilt tamarisk och Äo^a-arter.
I den tropiska zonen lever en rik djurvärld,
bl. a. elefant, noshörning, tiger och leopard,
vildsvin, hjortar och antiloper. För bergen äro de
väldiga vildfåren (Ovis-arter), jaken och
snöleoparden utmärkande.
Typiska för de större floddalarna äro de mer
el. mindre breda grusplatåer, som trappstegs
for-migt höja sig på dalsidorna. På dessa ligga de
små byarna, omgivna av sina konstbevattnade
tegar. över H:s pass gå flera viktiga
karavanvägar. — Litt.: S. Burrard och H. Hayden, ”A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
