Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjelt, 1. Edvard - Hjelt, 2. Arthur - Hjertberg, Ernie - Hjertén, Ivar - Hjertén, 1. Sigrid - Hjertén, 2. Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Hjertberg—Hjertén
328
Sigrid Hjertén. T. v. Klostret, 1923. Göteborgs museum. T. h. Hinduiskan, 1930.
4:e uppl. 1922), varjämte han utg. ett flertal
biografier samt skrifter över kemins historia.
H. tog aktiv del i politiken, var senator 1907
—1909, statsråd 1904 och medverkade i sitt lands
sj älvständighetssträvanden; han blev Finlands
förste minister i Berlin 1918.
2) Arthur Ludvig Mikael H., den föreg:s
bror, teolog (1868—1931), prof, i exegetik i
Helsingfors, teol. hedersdr i Lund 1918, led. av
bibelövers.-kommissionen, från 1925 dess ordf.
Hjertberg, Ernst (E r n i e) Valfrid,
idrottsman och -tränare (1867—1951), kom 1871 till
ü.S.A. och ägnade sig tidigt åt den fria idrotten.
På 1890-talet blev H. idrottstränare med
verksamhet huvudsaki. i New York samt kom 1910
med anledning av olympiaden 1912 till Sverige
för att leda träningen i fri idrott. Han
stannade här till 1922, då han anställdes i Holland för
olympiaden 1924, varefter han flyttade åter till
U.S.A. H. har genom införandet av nya
trä-ningsmetoder och utbildandet av goda
instruktörer haft stor betydelse för fri-idrottens
utveckling i Sverige.
Hjertén, Nils Ivar Folke, skolman, filolog,
litteraturforskare (f. 1870 17/io), fil. dr i Uppsala
1902, lektor i Hudiksvall s. å och i Västerås 1913
—35. H. har bl. a. utg. ”Fabel och anekdot
inom Sveriges 1700-talslitteratur” (1910), ”Fänrik
Ståls sägner” (1913; med inledn. och
kommentar; tills, m. R. G:son Berg), ”Den .romerske
gladiatorn” (1923), ”Mussolini och den nya
demokratien” (1924), ”Vålnader på Palatinen”
(1926), ”Dagrar och skuggor från två
medelhavsländer” (1929), sicilianska och tripolitanska
studier, ”Spartakus” (1934), ”Afrikakriget,
sank
tionerna och Sverige” (1936; tills, m. R. Essén}
samt ”Hypnos och Thanatos” (1951).
Hjertén. 1) Sigrid H., målarinna (1885—
1948). H. reste 1909 till Paris för att utbilda
sig till textilkonstnär men blev 1910 elev hos
Matisse och kom att helt ägna sig åt
målarkonsten. Redan under den första, starkt
Matisse-betonade fasen av sitt konstnärskap, först i Paris
och sedan i Stockholm fram till omkr. 1920,
visade hon en individuellt lekfull och kvinnligt
sensibel uppfattning. Särsk. valde hon motiv från
Slussen och Stadsgården, men även märkas
interiörbilder, stilleben och figurskildringar. Några
porträtt av sonen Ivan höra till hennes mest
intensiva arbeten från denna epok. Under
1920-talets europeiska resor tills, m. maken Isaac
Grünewald mognade H:s måleri till större tyngd
i komposition och färg. Bland hennes målningar
från denna tid märkas många med samma motiv
som makens, t. ex. ”Negerkocken” (1925), de
hinduiska modellerna (1929—30) och de
sydfranska landskapen. Mer och mer utvecklades
H :s måleri sedan mot en visionär helhetssyn av
berusande färgprakt. Den mot slutet tydligt
märkbara hårda anspänningen i H:s konst
hängde samman med ett labilt själstillstånd, som 1935
övergick till sjukdom, och med undantag för en
del sporadiska arbeten var hennes
konstnärsgär-ning då avslutad. — G. 1911—35 m. Isaac
Grünewald. — Litt.: Monogr. av C. Palme (1936).
2) Svante Gustaf H., den föreg:s bror,
bergsingenjör (f. 1886 7/ii), avlade
bergsingenjörsexamen vid Tekniska högsk. 1910 och
anställdes därefter vid Elektriska och mekaniska
prövningsanstalten. 1912 övergick H. till Trafik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
