Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjälpskolväsen - Hjälpspråk - Hjälpverb - Hjälsta - Hjälstad - Hjälstaholm - Hjälstaviken - Hjälta kraftverk - Hjärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjälpspråk—Hjärna
347
tionen har sedan dess vuxit ut åtskilligt.
Hjälp-klass får numera upprättas, när antalet psykiskt
efterblivna barn inom en skolenhet uppgår till
io, och ny dyl. avd. för varje påbörjat 15-tal
barn. Där hjälpklass icke kan anordnas, får
hj älpundervisning meddelas i räkning
och modersmål, dock högst 4 tim. per vecka för
barn i klasserna 1—4. Svagt begåvade men icke
direkt hjälpklassmässiga barn kunna överföras
till extraklass, medan barn med defekter
av olika slag, t. ex. skriv- och lässvårigheter,
kunna överföras till annan specialklass.
Tidigare brukade man till hjälpklass överföra barn,
som vid 2:a skolårets slut icke inhämtat 1 :a
klassens kurs. Numera sker överföringen vanl.
efter planmässiga iakttagelser av vederbörande
lärare i folkskolan samt läkar- och
intelligensundersökning med för ändamålet särsk.
utarbetade prov (intelligenstest). Antalet barn i behov
av hjälpklassundervisning anses utgöra 5—9%
av samtliga. Vid hjälpklassundervisningen
tillämpas särskilda läroplaner, vilka skänka stort
utrymme åt praktiska uppgifter, manuella
sysselsättningar och sinnesövningar. — 1941 inrättades
en befattning som hjälpskolekonsulent (senare
förenad med inspektörstjänsten för
sinnesslöun-dervisningen), samtidigt som lärarutbildningen
tillgodosågs genom årliga kurser. — 1920 bildades
ett för Danmark, Finland, Norge och Sverige
gemensamt Nordiskt
hjälpskoleför-bund, som sedan 1923 utger kvartalstidskr.
Hjälpskolan. — Litt.: N. Lundahl, ”Arbetet i
hjälpskolan” (1926); S. Elgenström-Borgström,
”Hjälpskolan 25 år” (i Hjälpskolan, 1948).
Hjälpspråk, se Världsspråk.
Hjälpverb, verb, som i förening med
nominal-former av andra verb bilda sammansatta former
av dessa. I svenskan uttrycka h. passivum (bli
älskad), modus (må älska) och tempus (har, hade
älskat; skall älska) el. modifikationer av verbets
betydelse (tör, få o. s. v.).
Hjälsta, socken i Uppsala län, Lagunda härad,
på Mälarslätten, ö. om Enköping; 20,17 km2, 385
inv. (1951). Sträcker sig i s. v. och s. ö. fram
till vikar av Mälaren; bördig slätt med smärre
bergkullar. 1,420 har åker. Egendomar:
Bälsun-da och Vreta. Den enkla gråstenskyrkan är från
1400-talets senare del. Ingår i H., Fittja, Holms
och Kulla pastorat i Ärkestiftet, Lagunda och
Hagunda kontrakt; tillhör storkommunen
Lagunda.
Hjälstad, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, strax v. om stationssamhället Moholm,
som delvis ligger inom H., och n. om Tidan;
15,75 km2, 611 inv. (1951). Odlad slättbyggd,
genomfluten av en biå till Tidan, i v. skog. 969
har åker. Kyrkan är delvis medeltida. Ingår i
H:s, Vads, Svenneby och Mo pastorat, Skara
stift, S. Vadsbo kontrakt; tillhör storkommunen
Moholm.
Hjälstaholm, sedan 1867 namn på Hjälsta,
Fittja, Holm och Kulla pastorat i Ärkestiftet.
Hjälstaviken, n. delen av Ekolsundsviken.
Hjälta kraftverk utnyttjar vattenkraften i
Klockarforsen, Nässeforsarna, Floforsen och
348
Granvågs for sen i nedersta delen av Faxälven, där
denna störtar från högplatån ned i
Ångermanälven. H. har 86 m fallhöjd och skall få tre
turbiner, som tillsammans utnyttja 210 ms/sek.
och ge en effekt av 165,000 kW. H. äges av
Hjälta ab. och började byggas 1944.
Hjärna (lat. ce’rebrum, grek, enke’falon). H.
utgör en mäktig formation av nervösa vävnader,
vilken ligger innesluten i hjärnskålen och h:s
hinnor. Den är kroppens högst utdifferentierade
anatomiska bildning, hos djuren vanl. utvecklad
i främre ändan av kroppen i anslutning till s. k.
distansreceptorer el. sinnesorgan, som förmedla
sinnesintryck, vilka innebära en fj ärrverkan på
kroppen av kemiska impulser genom luktsinnet
och smaken, fotokemiska genom synsinnet och
vibrationsimpulser genom hörseln. Luktsinnet hör
liksom smaken till djurens äldsta sinnesorgan. Ett
annat uråldrigt sinnesorgan är vestibularapparaten
i innerörat, vilken utgör ett viktigt organ för vår
orientering i rummets olika plan. Hörselorganet
har tillkommit som en senare utväxt på
vestibularapparaten och är ett höggradigt specialiserat,
taktilt sinnesorgan för uppfattning av
vibrationerna i den omgivande luften. Dessutom upptager
h. i sig taktila impulser, som nå huvudets yta,
genom ansiktets känselnerv (nervus trige’minus el.
trillingnerven), som även för människan är en
av kroppens viktigaste känselnerver. En
betydelsefull grupp sinnesimpulser, som utöva ett starkt
gestaltande inflytande på h:s utveckling, äro de,
som nå upp till h. från kroppens olika delar via
ryggmärgen. Hos lägre djur ha de olika
kropps-segmenten en utpräglad funktionell oavhängighet.
Utvecklingens gång nödvändiggör utökningen av
de nervösa förbindelserna emellan de olika
segmenten och h. Detta innebär, att bansystem
utvecklas i ständigt stigande mängd, vilka
rapportera impulser från ryggmärgsverksamheten till h.
Samtidigt utvecklas i h. bansystem, som nedstiga
till olika nivåer av ryggmärgen.
H. är en höggradig differentiering av det
primitiva neuralrörets främre ända. På ett
tidigt utvecklingsstadium utbildas här tre efter
varandra liggande s. k. primära hjärnblåsor. I
ett något senare utvecklingsstadium ha första och
tredje primära hjärnblåsorna uppdelats i
vardera två, så att hjärnanlaget nu består av fem
efter varandra liggande hjärnblåsor (se fig. 1):
telenkefalon (framändh järnan, I), dienkefalon
(mellanhjärnan, II), mesenkefalon, (mitthjärnan,
III), metenkefalon (bakhjärnan, IV) och
myelen-kefalon (förlängda märgen, V). Av dessa fem
hjärnblåsor tillväxa den första och den fjärde
kraftigt, så att de till slut bilda huvudmassan av
den färdiga h. Håligheterna inom de båda bakersta
hjärnblåsorna bibehålla en bred förbindelse med
varandra och bilda tillsammans den s. k. fjärde
ventrikeln. Genom att dennas golv böjes i vinkel
med spetsen nedåt, uppkommer här en krök på
hjärnröret. Denna kallas bryggkröken, eftersom
dess mest nedbuktade parti senare utbildas till
den s. k. h järnbryggan (pons Varoli, se
fig. 2 och 3), vilken bl. a. förmedlar stora h:s
förbindelse med lilla h. och förbindelserna mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
