- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
377-378

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärtsjukdomar el. hjärtlidande - Hjärtsjö - Hjärtslag - Hjärtstilla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

377

Hjärtsjö—Hjärtstilla

378

dis) är ett följ dstadium av att den serösa hinna,
som bekläder hjärtats inre, genom
inflamma-tionstillstånd förändrats. Dylika hj ä r t h i n n
e-inflammationer kallas endokardit
(endocardltis) och uppkommer av olika
anledningar, bl. a. genom infektioner.
Mottagligheten för dylika hjärtsjukdomar är större, ju
yngre den angripna individen är. Dessa
hjärt-hinneinflammationer lokalisera sig med förkärlek
i hjärtats klaffar el. valvler, åstadkomma
inflammatoriska ojämnheter el. knottror i dessas
slut-ningsändar (endocarditis verrucösa) och
kvar-lämna vid inflammationens utläkning ärriga
förkortningar, sammandragningar och
sammanväx-ningar, varigenom orsaken till de s. k.
hjärt-valvelfelen (”hjärtfelen”) är given. Valvelfelen
bestå näml, i en bristande funktionsförmåga vid
valvlernas öppnande och slutande och framkalla
bl. a. vid blodets passage genom hjärtat abnorma
virvelströmningar, vilka vid auskultation ge sig
till känna genom s. k. biåsljud. Valvelfelen äro
i de flesta fall obotliga. De vanligaste dylika
hos äldre personer (s. k. förvärvade hjärtfel, i
motsats till medfödda) äro otillräcklighet (i
n-suf ficiens) och förträngning (stenos) i
mitralisklaffarna samt otillräcklighet i
aortavalv-lerna. Utom av den lättare utläkta endokarditen
kan hjärtats inre serösa hinna (endoca’rdium)
angripas även av en svårare infektion med
benägenhet för sönderfall av det angripna partiet, u
1-cerös endokardit. Denna sjukdom, som
är ett slags septikopyemi (”blodförgiftning”),
orsakas av mera allmänvirulenta
mikroorganismer. Utgången av denna sjukdom var tidigare
vanl. dödlig, särskilt om orsaken var
streptoco’c-cus vi’ridans. Numera har man med
penicilinbe-handling i hög grad kunnat öka möjligheterna
till läkning.

H. och i synnerhet dessas följ dstadier, de
kroniska hjärtmuskel- och valvelfelen, kunna
förlöpa utan svårare subjektiva obehag. Deras
prognos är i väsentlig grad beroende av
hjärtmuskelns styrka och funktionsduglighet. De
svårigheter för cirkulationen, som uppkomma genom
inträdda patologiska tillstånd i hjärtat,
övervinnas näml, i regel under längre el. kortare tid
alltefter hjärtfelets art därigenom, att
hjärtmuskeln växer el. hypertrofierar (se ovan). Om
fordringarna på det sjuka hjärtats
funktionsduglighet icke ställas högre, än dess krafter räcka,
d. v. s. ingen överansträngning av hjärtat äger
rum, kan det också fylla sin uppgift utan att
ge några egentliga symtom. Detta kallas, att
hjärtfelet är ”kompenserat”. Inträder, till följd
av plötsliga större ansträngningar el. på grund
av tillstötande sjukdom, kroniska förgiftningar
(alkohol, tobak o. s. v.), för hjärtats arbete
ogynnsammare förhållanden, kan det ofta icke
fylla sin uppgift, och ett s. k.
inkompensations-tillstånd inträder. Symtomen av ett dylikt yttra
sig i trötthet, hjärtklappning, med liten, ofta
oregelbunden puls, andfåddhet vid rörelser,
svullnad i fötter och ben etc. De kunna vid
kroniska h. ofta under åratal motas el. hävas
genom lämplig behandling och reglerat
levnads

sätt. Anfallen av hj ärtsvaghet komma
emellertid, om de blott en gång börjat, även efter
iakttagandet av den största försiktighet gärna åter
och då ofta med förnyad styrka. Kroniska h.
äro ofta så svårartade, att de förr el. senare
medföra döden.

Många isolerade s. k. hj ärtsymtom
förekomma, vilka dels kunna tyda på ett hj ärtlidande,
dels uppträda oberoende av ett dylikt. Hit höra
t. ex. smärtor i hjärttrakten, vilka
mycket ofta äro av reumatisk art och
framkallas av muskel-, ev. nervsmärtor i
bröstkorgsväg-gens vänstra sida. — Hjärtkramp (angvna
pe’ctoris) kan någon gång hos yngre personer
vara av oskyldig art men tyder hos äldre i allm. på
förkalkning med åtföljande förträngning av
pulsådrorna inom själva hjärtat. Om någori av
hjärtväggens pulsådror tilltäppts och blodtillförseln
till en del av hjärtmuskeln därigenom upphört,
kan allvarlig vävnadsskada i hjärtmuskeln
uppstå (hjärtinfarkt). —
Hjärtklappning, oppressionskänsla över hj ärttrakten o.
dyl., kan ofta förekomma vid sinnesrörelser, hos
neurasteniska individer, efter sexuella excesser,
vid ventrikellidanden, efter förgiftningar med
kaffe, nikotin m. m. och beror åtm. icke alltid
på patologisk-anatomiska rubbningar inom själva
hj ärtat. Oregelbunden hj ärtverksamhet (a r y
t-m i) är vanl. framkallad av förändringar
inom hjärtmuskeln och dess ledningssystem. —
Tromb el. blodpropp (se d. o.) kan
uppträda inom hjärtat och ge anledning till ytterst
livsfarliga symtom (höggradig hjärtsvaghet). Dels
kan en dylik av blodströmmen föras från sitt
bildningsställe inom vensystemet (t. ex. i benen)
in i högra hjärthalvan och därifrån delvis ut
i lungan, tilltäppande lungpulsåderns grenar, dels
uppstår en blodpropp inom olika delar av
hjärtat, t. ex. i hjärtförmaken, om hjärtats kraft
är minskad och dess arbete härigenom
otillräckligt el. om endokardiet genom
inflammationspro-cesser förlorat sin jämna, glatta yta och
därigenom underlättar blodets koagulation. En
blodpropp, som genom blodströmmen föres in i
någon av hjärtmuskelväggens artärer, kan ge
anledning till plötslig död. —
Hjärtförlam-n i n g uppges som bekant rätt ofta som
dödsorsak. Då livet endast genom det arteriella
blodets spridande till organismens särskilda delar
kan uppehållas, är det klart, att döden mycket
ofta närmast beror på upphörandet av hjärtats
verksamhet el. på dess förlamning. — Litt.: H.
Berglund, ”Hjärt-, kärl- och njursjukdomars
behandling” (1946).

Hjärtsjö, glasbruk i Lenhovda sn i Småland.

Hjärtslag. 1) (Fysiol.) Se Hjärta. — 2)
(Med.) Dets. som hjärtförlamning;
se Hjärtsjukdomar.

Hjärtstilla, Leonürus cardi’aca,
en till de läppblommiga växterna
hörande, intill 1 m hög, flerårig ört
med handflikiga blad och rödaktiga
blomkronor. Den växer i Sverige
upp till s. Norrland. Förr använd
som medel mot hjärtklappning.

Hjärtstilla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free